Resumé höstsäsongen 2011, del 2

Efter att ha tillbringat hösten med det självpåtagna uppdraget att bevaka damlagen i och kring Nyköping är det nu dags att sammanfatta intrycken här på bloggen. Och jag påminner läsaren om att grundbulten i mitt bloggande är bilderna jag tagit i samband med matcherna som tjejerna spelat.
Summeringen delas upp i 3 delar där den första handlar om de "hårda" delarna, alltså de rent idrottsliga aspekterna (publicerad den 14/10.) Den andra delen handlar om matcharrangemang och föreningarnas anläggningar och slutligen kommer en tredje del som berör de "mjuka" delarna såsom de sociala värdena, spelarnas engagemang m.m.
Resumén kommer att ha ett bonus-avsnitt på slutet, kalla det "Extra-material" där jag i ett eller flera inlägg presenterar mina egna favoritbilder som tagits under året.


Resumé del 2, anläggningar och matcharrangemang


Föreningarna som ingår i bevakningsområdet kan indelas i två grupper; de som av födsel och ohejdad vana har egna anläggningar och de som får hyra in sig på en plan någonstans. Självklart är det skillnad att vårda och ta hand om en egen anläggning såsom Dambroängen (Ålberga GIF) eller spela på en plan med någon bokstav (A, B...F osv) på mindre charmiga Rosvalla. Men oavsett läge får man gilla det och leva med det.


Jag har skrivit det tidigare och jag gör det igen. De flesta bör avundas Ålberga-tjejerna som får hålla till på Dambroängen. Är man dessutom lagd åt skid-hållet kan man dra nytta av anläggningen även vintertid (för snö verkar det finnas varje vinter i Ålberga-trakterna!)

Dambroängen, Ålberga.

Jag vill inte trampa bl.a. Nyköpings BIS på tårna men det är svårt att se charmen med jätteanläggningen Rosvalla på Brandholmen. Och större har den blivit sedan det tillkommit mer plastgräs där. A-planen kan dock vara en fördel att spela på för Biss-damerna då den nästan kan kännas skrämmande för besökande lag!

Rosvalla A-plan.

Rosvalla B-plan.

Ska man hyra in sig kan det vara fint att göra det på en av de mest anrika idrottsanläggningar som finns, Folkungavallen. IFK Nyköping spelar där (men även Hargs BK:s herrlag.) Den har sin absoluta charm även om det åtminstone sedan 70-talet har känts som att träytorna skulle må bra av att stämma träff med en pensel och lite färg...

Folkungavallen, friidrottsplats för många skolungdomar i Nyköping!

Egna och gröna, sköna anläggningar finns hos IK Tun, Hargs BK och Stigtomta IF. HBK och Tun har även egna klubbhus medan SIF får hyra in sig på övervåningen av en kommunägd fastighet (Loftet.)

Stigtomta IP med Loftet i bakgrunden (i alla fall på promenadavstånd...)

Det hörs att man är på Krikonbacken där publiken tydligt ger HBK sitt stöd.

Bissor på planen men anläggningen Enstaberga IP tillhör IK Tun. Lummigt inbäddad med Råsbäcksplanerna på promenadavstånd. Och en tidigare flitigt använd grusplan av hög kvalité!

Oxelösunds IK har tillgång till en stor anläggning på Ramdalen där numera den fina A-planen hyser föreningens 9-mannalag! "Alla" vill hålla till på bandyplanen som fått en beläggning av gröna plaststrån och svarta gummiduddar. Belysningen och avbytarbåsen med tillhörande kommentatorshytt och skridskoslipningsrum vittnar om att det är en bandyplan... ;-) Hur som helst är det en anläggning som rymmer mycket och gräsytorna runtomkring fylls av bollsparkande barn och ungdomar.

Populär konstgräsplan på Ramdalen i Oxelösund.

Matcharrangemang


Under hösten har jag farit runt och kollat matcher. Jag har sett alla 12 lagen men inte alla när de agerat hemmalag (tyvärr.) En sak som oftast lyser med sin frånvaro är matchprogram. IFK Nyköping har det i division 2, och deras program är snygga små häften med mycket information och även med bilder på alla spelarna i A-truppen. Bra där! Även Hargs BK har haft program för sina division 4-damer och slutligen har jag fått programblad när jag besökt IK Tun för match i division 3.


Som nyfiken "utifrån" har jag alltid uppskattat att få ett matchprogram i handen. Jag vet dock av egen erfarenhet vilket pyssel det är att få till programmet med korrekt information precis innan match men det går!


När det gäller kiosk har det funnits på de flesta matcher oavsett serie, men de gånger det saknats har det spelats på Rosvalla. I de allra flesta fall finns en kioskbyggnad i anslutning till planen men OIK:s U-lag har ordnat fikaförsäljning vid läktarna på Ramdalen (medan A-laget har haft tillgång till kiosken utanför konstgräsplanen.)


Golfbollar kastas i halvtid hos vissa av lagen. Det enda lag jag stött på som säljer lotter och matchlotter i samband med match är däremot IFK Nyköpings A-lag i division 2. Men de har väl å andra sidan störst omkostnader...


Ett lag som framförallt under våren ansträngt sig extra för att bjuda på något extra runt hemma-arrangemanget är IFK Nyköping (division 2.) Det har varit linedance, veteranbilar, rockband m.m. och det är ambitiöst, tidskrävande för arrangören men samtidigt väldigt trevligt för besökarna på Folkungavallen!

Dragkamp i pausen av division 2-match. Notera spelarnas "roade" miner i bakgrunden!

Överlägset bäst betyg går till IFK Nyköpings division 2-organisation för allt runt hemmamatcherna. Men de har spänt bågen hårt, haft höga ambitioner och en tillräckligt stor organisation för att ro i land allt runt sina hemmamatcher! (Vid mitt besök på Tunavallen i helgen då Eskilstuna United spelade division 1-match fick jag se ett välbemannat, bra och proffsigt hemmaarrangemang med bl.a. matchprogram i glättigt 4-färgstryck!)


Det blev ett långt inlägg på bloggen. Som avslutning vill jag passa på att tacka alla föreningar för mottagandet då jag farit runt och fotat och bevakat matcher. På många håll har jag fått insistera på att betala ev. entré och kaffet! Vänligt bemötande från alla runt lagen som hjälper till kring hemmammatcherna. Det är så vi vill ha det runt våra matcher, eller hur!?