United sprattlade till i sista stund

Det har faktiskt inte blivit några damallsvenska matchbevakningar för mig denna säsongen. Min tradition att se Eskilstuna Uniteds damer åtminstone någon gång per säsong är obruten sedan 2011 och alltså en längre svit än vad deras allsvenska tillhörighet är. I början av årets säsong såg jag förvisso Eskilstuna möta Umeå IK i Svenska Cupen en stormig dag i slutet av februari, men sedan kom ett virus och därefter kändes det som att jag inte hade på någon restriktiv allsvensk arena att göra. Under söndagen kunde jag dock inte motstå frestelsen när Eskilstuna tog emot Djurgårdens IF på Tunavallen och det för första gången den här säsongen tilläts så många som 300 åskådare på läktaren.

Jag ångrar definitivt inte mitt beslut, trots novemberrusk och regndränkt kamerautrustning.

Matchen mellan Eskilstuna United och Djurgårdens IF den 1/11 blev en makalös historia

Det slog mig under söndagsmatchens gång hur fantastiskt fint underhållningsvärde det finns i Damallsvenskans matcher. Först och främst så är det fotboll utan allt ändlöst gnäll, alla förorättade känslor och kraftiga förstärkningar. Damfotbollen har behållit sin ärlighet och trovärdighet vilket jag är så oerhört tacksam för. Utöver detta så har man under denna märkliga Corona-präglade säsong lyckats få ihop en säljbar produkt som med två omgångar kvar trots allt har mycket spänning att leverera. När jag såg både hemmalaget Eskilstuna United samt gästande Djurgårdens IF kunde jag inte riktigt smälta att båda lagen var indragna i bottenstriden. Det stämde inte med vad som presenterades och presterades ute på planen. Inte ska väl något av dessa lag behöva vara nedflyttningskandidater?

Tunavallen en höstruskig söndag i början av november

Söndagsmatchen hade turen att infalla den första november. I Folkhälsomyndighetens skugga innebar det nämligen att 300 åskådare tilläts. Åtminstone om man just nu befinner sig i någon av regionerna som inte har separata och striktare regler. För Eskilstuna United är 300 i publiken en liten del av vad de brukar snitta en normal säsong men självklart var både den hårt bantade publiken och hemmaspelarna själaglada över att se varandra. Fattas bara annat.

De 300 åskådarna placerades på Tunavallens ena långsida

Inför lagens möte stod de båda på 20 poäng, endast en ynka poäng mer än Umeå IK som befinner sig under det försmädliga nedflyttningsstrecket. (Sistaplatsen i tabellen innehas av nykomlingarna IK Uppsala som med sina 10 poäng får börja om i Elitettan nästkommande säsong.) Att matchen hade måste-karaktär var bara förnamnet. Hur tacklas detta? Försiktigt för att inte förlora eller attackerande för att vilja våga vinna? Jag tycker båda lagen anammade det sistnämnda synsättet.

Eskilstuna United söndagen den 1/11 2020 på Tunavallen

Djurgårdens IF på Tunavallen den 1/11 2020

En fördel med att se matcher i slutet av en säsong är att lagen stabiliserat sitt spel och att alla spelare presterar nära sitt max. Försäsongsmatcher och de tidiga omgångarna i seriespelet brukar vara sisådär, minst sagt. Det kan dock vara ett bekymmer i de avslutande omgångarna att spelare skadat sig i trupperna eller att de är avstängda som t.ex. Matilda Plan i United. Henne hade jag gärna sett men det kommer väl fler chanser, kan jag tro.

Huvuddomare Lovisa Johansson flankerad av Almira Spahic och Ida Kellström

Det här blev en match att sent glömma. Åtminstone om man hade hemmalagssympatier. Men det krävdes en portion ångest samt förmågan att gräva allra djupast nere i byxfickorna för att plocka fram det som var både oväntat och svårfångat. Dessförinnan hände en hel del annat.

Det stod ganska klart att gästerna inte tänkte åka hem till Stockholm utan en seger. Första delen av matchen bjöd mestadels på omställningar och kontringsförsök men Djurgården hittade även stolpen vid ett avslut med dryga kvarten spelad. Det var nog mycket befriande för Eskilstuna när de gjorde 1-0 genom Felicia Rogic i 38:e minuten. Det försprånget kändes det som att de behövde och de behöll det hela vägen in till halvtidsvilan.

I inledningen av andra halvleken började det komma ner blött från himlen

Om Djurgården hållit ställningarna bra i första halvleken så kom de ut än mer på alerten i den andra halvleken. Och vem har visat bäst form av alla svenska damspelare den senaste tiden, bl.a. genom ett fenomenalt mål i landskampen mot Island häromdagen? Just det, Olivia Schough. Ge henne det lilla, lilla extra utrymmet och hon prickskjuter. Och det gjorde hon på Tunavallen två gånger om. 1-1 i 55:e och 1-2 i 57:e matchminuten. Vilka mål, vilka prestationer!

Djurgårdens IF:s lagkapten Olivia Schough

Mestadelen av tiden efter gästernas ledningsmål såg det ut som att de hade saker och ting under kontroll. Förvisso var Kaisa Collin mycket nära när hon prickade ribbans nederkant och Loreta Kullashi borde kanske förvaltat sin chans med en motståndarmålvakt i parterr framför målet bättre. Men utöver dessa chanser gick minuterna och det såg inte bättre ut än att Eskilstuna United skulle förlora och få två återstående ångestmatcher för att rädda sin allsvenska plats. Hemmalaget såg inte riktigt ut att nå fram på individnivå, jag tyckte de slog bort bollar lite olyckligt och inte "var med" då de borde "vara med".

Då hände det. Då vände det.

Eftersom matchen präglats av snygga mål kunde inte Uniteds Sonia Okobi vara sämre när hon med vänsterfoten klubbade in bollskrället i krysset och 2-2 lyste på resultattavlan i 86:e minuten. Sicket mål och så oerhört välkommet för ett hemmalag som inte såg ut att orka resa sig.

Eskilstuna Uniteds Sonia Okobi fixade 2-2 i slutskedet av matchen

Om matchen varit slut i detta ögonblick hade antagligen Djurgårdens Olivia Schough lagt sig för att sova denna söndagskväll med ett belåtet leende på läpparna. Med minuten kvar av ordinarie matchtid bestals hon på sitt John Blund-moment och den som somnade med det bredaste leendet var istället hemmalagets Felicia Rogic. Även ett misslyckat inlägg kan vara det vassaste av anfallsvapen och Felicia kunde se sin långa svepande lyra gå över Gudbjörg Gunnarsdóttir i Djurgårdsmålet och in i bortre burgaveln. That's it.

Eskilstuna Uniteds Felicia Rogic. Lagkapten. Segerskytt.

Segern för Eskilstuna gav dem luft och andrum. Med 23 poäng ser det åtminstone betydlig ljusare ut vad gäller överlevnadschanserna i Damallsvenskan. Det är dock inte över ännu och Eskilstuna har kvar att möta Växjö på bortaplan samt Umeå IK på hemmaplan i sista omgången. Båda dessa lag slåss för sin existens i allsvenskan. Djurgårdens något dystrare läge kan åtgärdas och de har kvar att möta Umeå IK på bortaplan samt slutligen redan avhängda IK Uppsala på hemmaplan den 15/11.

Om det kan vara till någon hjälp att minnas denna match så har jag satt samman ett bildgalleri med drygt 220 bilder som du hittar HÄR >>>

Tack för underhållningen!