Publiken var i alla fall bra

Fredagen den 16:e juni var en i raden av soliga och väldigt varma dagar. För idrottsutövare är nog den något svalare kvällsluften att föredra framför mitt-på-dagen-hettan och kvällsmatcherna så här i midsommartider är speciella. En titt i fotbollsdivisionernas spelscheman avslöjade för mig att jag hade en division 7-match i min omedelbara närhet som täckte in flera kriterier. Matchen skulle spelas mellan två lag som jag ännu inte sett under säsongen, den inföll under helgens enda tidpunkt då jag skulle ha tid för någon sportbevakning och den skulle bjuda på mjukt och fint kvällsljus. Finfint.

Stigtomta IF:s U-lag tog sig an Västerljungs IF på Stigtomta IP den 16/6 -23

För mig är Stigtomta IP hemma efter åtskilliga besök under åren. Mestadels som ledare i två av föreningens tidigare flicklag men även i flera andra sammanhang. Fotografiskt så bjuder idrottsplatsen på intressanta möjligheter. Denna fredagskväll avslöjade en gräsplan som med nöd och näppe kunnat hållas vid liv med bevattning.

Stigtomta IF:s U-lag har en stomme från det tidigare pojklaget med spelare födda runt 2005. De startade upp seniorspel inför säsongen 2022 och har sedan dess haft en bra utvecklingskurva. Tyvärr har det under många år varit svårt, för att inte säga omöjligt, att hålla liv i ungdomslagen så att spelarna kan göra en övergång till seniorspel i föreningens regi. I mina ögon beror denna årskulls framgångar på de två ledarna Tord Åkermans och Daniel Anderssons envetna vilja och driv, och de förtjänar verkligen beröm för vad de utfört och utför sedan spelarna sparkade igång som knattar uppe vid Parken i byn.

Västerljungs IF har jag som en något avlägsen kompis sedan några år då jag blev betagen av deras fina anläggning vid Norrbyvallen. I årets laguppställning såg jag många nya ansikten och jag gläds åt att de lyckats med en föryngring som pekar på livskraft och överlevnad i tider då det är allt tuffare att attrahera med organiserad lagidrott. Föryngringen har dock kostat en del vilket gjort att de rent idrottsliga resultaten står i vänteläge men med kontinuitet och ihärdighet kommer resultaten så småningom.

Den sedvanliga bilden på publikraden uppe på hyllan vid Stigtomta IP

Nej, inte bjöds vi på någon överdrivet bra fotbollsmatch denna fredagskväll. Det var ändå som vi kom överens om efter matchen att publiken nog var bäst denna gång. Eller åtminstone bra. Och hade det inte varit för otroligt sympatiske domaren Admir Brkic och hans egenskaper hade tillställningen kunnat spåra ur eftersom det tvunget skulle tjafsas och tjuvnypas i var och varannan situation, eller som den skickliga och meriterade rugbytränaren Anna-Lena Swartz sa på Bollspelaren föregående helg vid ett gruff efter en avblåsning; "manlig konflikthantering".

Division 7-matchen i den södra serien slutade 1-0 efter att matchens enda mål gjorts av Stigtomta IF:s 05:a Alexander Åkerman. Jodå, för er med koll är det redan känt att det är brorsan till Ebba Åkerman i IK Tuns damlag. Segermålet kom i 84:e minuten och även om det varit ett litet övertag för hemmalaget under matchen hade det lika gärna kunnat vara gästerna som lyckats peta in en boll till sist.

Ju längre matchen led desto mer tid var jag tvungen att lägga ner på att jaga mygg som envist valde att stanna till på mig där jag satt och siktade med mina kameror. Under lördagens många vilopauser när jag midsommarklippte villatomtens häckar valde jag ut och redigerade ca 180 bilder från matchen som du hittar HÄR >>>

Jag hade en trevlig fredagskväll och vill önska båda lagen lycka till under fortsättningen av säsongens seriespel.

Bruksortsmöte på Mårtens Vall

En fotbollsmatch mellan Vrena IF och Nävekvarns GoIF kan beskrivas som en riktig bruksortsdrabbning. Det är även en match mellan sjöar och hav, åtminstone ser det ut så när jag tittar i kartboken. Lördagen den 20:e maj var det dags för de två division 7-lagen att mötas på Mårtens Vall och en hel del har hunnit hända sedan fjolårets match som jag bevakade med spänning eftersom det innebar en återkomst för seniorfotbollen i Vrena.

Ännu en härlig fajt på Mårtens Vall mellan Vrena IF och Nävekvarns GoIF

Vrena IF har efter förra årets comeback-säsong hunnit stabilisera sig. En tränare har tillkommit och av en händelse har Kent Karlssons senaste tränaruppdrag varit hos Nävekvarns GoIF. I Nävekvarn har det varit mer omvälvande förändringar i och med att en större del av tidigare trupp lagt skorna på hyllan. Nu har man ändå fått ihop ett nytt lag och som de har inlett årets seriespel! De toppar division 7 Södra och är efter fyra omgångar obesegrade. Av det jag såg under lördagen finns det inget som pekar på något annat än serieseger trots att det är massor av matcher kvar att spela.

Publik och polis på Mårtens Vall under lördagen

För att vara en division 7-match tycker jag att det var en riktigt bra nivå och hemmalaget fick också göra det första målet när ungefär 35 minuter gått av matchen. Vrena-bänken såg redan efter 20 minuter ansträngd ut eftersom klubbens alla kylpåsar verkade ha gått åt och stressnivån steg när det inte fanns så mycket mer att kasta in på planen efter alla krämpor och blessyrer. Nävekvarn hittade rätt både en och två gånger i slutskedet av halvleken och såg ganska bekväma ut till pausvilan.

Knappt 20 minuter in i andra halvlek utökade gästerna till 1-3 men en reducering till 2-3 ett par minuter senare gav Vrena tillfällig kontakt och ett visst hopp. Under matchens slutskede var det dock Nävekvarn som var tydligt bäst och de kunde stänga tillställningen under de sista 10 minuterna genom att göra både 2-4 och 2-5.

Vrenas mål gjordes av Sebastian Hammar och Jonathan Fredriksson. Nävekvarns mål gjordes av Christopher Berggren (2 mål), Filip Carlsson samt Linus Björkborg (2 mål).

Du hittar 154 bilder från matchen HÄR >>>

Jag önskar båda lagen lycka till i det fortsatta seriespelet!

Målrik div 7-avslutning i Oxelösund

På lördagsförmiddagen hade jag skaffat mig ett alldeles förskräckligt kompakt schema. Först behövde jag infria ett löfte om att ta lagfoto samt individuella spelarbilder till Stigtomta IF:s F07-09. Det skulle göras i anslutning till deras avslutande seriematch på Tängsta i Stigtomta. Vid 10.40-tiden hade jag fotat 14 spelare och 4 ledare vilket innebar att nästa stopp var Oxelösund. Familjens yngsta dotter skulle möta Assyriska FF i Flickor div 3. Stigtomta IF har ett samarbetslag tillsammans med Oxelösunds IK:s flickor och tjejerna är födda typ -05 och däromkring. Ramdalens IP och matchstart klockan 11.00, en tidpunkt jag inte riktigt lyckades hålla. I dis blandat med skyar av duggregn styrde jag mot grannbyn och när jag klev ur bilen konstaterade jag att det stank ovanligt mycket av det svavel som järnverket till och från släpper ifrån sig. Mordor.

Jag hamnade alltså i Oxelösund av alla platser. Och när jag ändå var där passade det helt perfekt att bevaka avslutningsmatchen i division 7 Södra mellan Oxelösunds IK och gästande Nävekvarns GoIF. Båda lagen stod på 19 poäng inför matchen, långt från de ohotade ettorna IFK Nyköping U som säkrat seriesegern för ett bra tag sedan.

Oxelösunds IK mot Nävekvarns GoIF på Ramdalen den 26/9 -20

Den beräknade matchstarten klockan 13.00 utsattes för prövning och behov av flexibilitet. Gästernas målvakt, sent anländ till platsen, stod och ryckte i en låst omklädningsrumsdörr borta vid badhuset. Man vill inte börja en fotbollsmatch utan målvakt. Och traditionen bjuder att division 7-matchförberedelser innebär småsnack om ditten och datten, fokus och uppmjukade muskler är blott för de veka ...

Matchens domare var Krister Lindkvist från Katrineholmsområdet

Detta kommer inte att bli det mest fylliga och detaljrika blogginlägg som jag har skrivit. Det måste ändå konstateras att de båda lagens väg till årets säsong varit intressant. Nävekvarn stannade på en mittplats i division 6 säsongen 2019 men begärde ner sig till sjuan inför 2020. Och ödet för Oxelösund är desto brutalare, när A-laget degraderades från division 4 försvann allt och alla vilket lämnade U-laget kvar och de är nu klubbens representationslag.

Nävekvarns-spelarna gör sig redo för säsongens sista match

OIK är redo att ta division 7-säsongen i mål 2020

Matchen mellan de två kustlagen avgjordes i mitten av första halvleken. Efter en öppen och oviss inledning på matchen gjorde OIK tre mål inom loppet av fyra minuter, mellan 23:e till 27:e minuten. Och ett fjärde mål kom i 40:e matchminuten. 4-0 och jag konstaterade att hemmalaget gjort mål på sina chanser medan gästerna inte ens haft några chanser.

Trots allt en del intresserade på den gamla bandyläktaren vid konstgräset

När andra halvleken skulle starta tänkte jag att jag borde fota Nävekvarn i anfallsriktningen till att börja med. I en kvart höll jag mig kvar bakom ena kortsidan innan jag bestämde mig för att skifta till den motsatta sidan. Osis för Nävekvarn eftersom jag hade alldeles för långt till deras mål när de plötsligt började hitta rätt. 4-0 blev till både 4-1 och 4-2 innan OIK i 85:e minuten definitivt stängde matchen. En snabb replik från Nävekvarn i 86:e till 5-3 fastställde slutresultatet.

Målskyttar i denna match blev för Oxelösund denna match Jackrit Jan-Pen med två mål, Muhammad Dashab Rauf, Jonathan Landin samt Amanuel Hadish. För Nävekvarn pytsade Jimmy Ström, Arvid Franzén och Lucas Persson Björnlund. 

Jag blev ombedd att ta en bild på OIK efter matchen

Division 7 är vad det är. Jag gillar denna nivå och den har sin charm. Många spelar trots allt med glimten i ögat, för att det är kul och för att hänga med polarna. Det är inte det sämsta!

Mina 150 bilder från herrmatchen hittar du HÄR >>>

Det är alltid trevligt att komma ner till Ramdalens IP och så var det även denna gång. Jag tackar båda lagen för det som bjöds och önskar er stort lycka till i framtiden!

Varje match har sin historia

Du kanske tycker att jag helgen den 29-30/8 skrapade i botten av fotbollsbaljan. Damernas division 4 på lördagen och herrarnas division 7 som söndagsavslutning. Själv gör jag så gott jag kan för att få dig att tänka om, det genuina och fotbollens själ står att finna bland dessa matcher. Så är det, det är på något sätt både charmigt och befriande. Och oavsett nivå har varje fotbollsmatch något att berätta för oss. Även om de avslutas i höstrusk och ihållande regn.

Västerljungs IF vs Sjösa IF en regnig augustikväll

För mig som fotograferande bloggare kunde gärna division 7-matchen mellan Västerljungs IF och Sjösa IF på Norrbyvallen i herrarnas division 7 Södra ha slutat annorlunda. 0-0 och inte ett endaste gult kort innebär att jag inte får ens en gnutta draghjälp. Nu måste jag skriva om annat än målen, visa bilder på annat än målgörare eller syndabockar. Åh du obarmhärtiga öde.

Västerljungs IF

Sjösa IF

Domare Elias Varli slapp omständligt efterarbete med matchrapporten

Hemmalaget Västerljungs IF:s anläggning Norrbyvallen gjorde mig lyrisk vid mitt allra första besök hos dem under 2019. Nu ska det även nämnas att gästande Sjösa IF innehar en idrottsplats som har ett närapå episkt rykte om sig i Södermanland. Till dem kommer jag kanske så småningom, nu handlar det det om en annan anläggning. Nu handlar det om Norrbyvallens Krigare mot Sjösapojkarna, en match där de båda lagens kvalitéer främst handlade om avväpnande försvarsspel och mindre om målfyrverkerier.

Måttlig publikmängd och väl tilltagen distansering

Denna division 7-match började i ett förhållandevis gott tempo. Ett tempo som dock sjönk drastiskt efterhand som första halvleken förlöpte. Spelet präglades av många goda intentioner men där inte praktiken riktigt synkade med teorin. Säga vad man vill om herrspelare men de har en orubblig tro på sin egen förmåga. Det ska gå, det kan gå, det borde gå. Äsch, det gick inte. (Medan damspelare är mer drabbade av dåligt självförtroende och testar inte alltid idéer och gränser.)

Det var korta bollinnehav och 0-0 i halvtid var inte ett faktum som någon kom sig för att protestera mot. Den andra halvleken började dock med en ribbträff från Sjösa och närmare än så skulle inget av lagen komma denna kväll. Båda lagen visade lite hetare vilja i andra halvleken och matchen blev intensivare. Det var ovisst in i det sista även om jag tyckte gästerna hade de något spetsigare anfallsförsöken.

Regnet i slutet av matchen gjorde ingen glad men bilderna blev lite intressanta i alla fall

För att vara en division 7-match var det en mycket välbevakad tillställning. Mediauppbådet (!) bestod inte enbart av undertecknad bloggare/fotograf utan det stora jobbet gjordes av Sjösa IF:s egen livestream-duo som direktsände matchen i etern. Sjösa har i Corona-tider tagit initiativet och erbjuder södra länets fotbollsintresserade sändningar via sin SolidSport-kanal. Snyggt!

Livesänd division 7-fotboll

Som konstaterats tidigare i denna text fick jag ingenting gratis vad gäller spelarpresentationer denna match i och med att någon målskytt inte gick att finna när slutsignalen ljudit över Västerljungstrakten. Nu väljer jag istället att plocka ut några spelare som i mina ögon gjorde sig förtjänta av en extra lång och varm dusch efter matchen.

Västerljungs lagkapten Johan Karlsson lägger ingenting emellan när han spelar boll. En pådrivare och kämpe, stabil och utan några direkta misstag. Bra där!

Johan Karlsson, Västerljungs IF

Backklippan och veteranen Tommie Lagerman spelade resolut och var robust som en armerad fura. Lugnet själv med en uppoffrande spelstil och tvärsäkert huvudspel.

Tommie Lagerman, Västerljungs IF

Ännu en backspelare som stod för en helgjuten insats och som förklarade varför denna match slutade mållös var Sjösa IF:s lagkapten Fredrik Mobeck. Hans rutin från division 5-spel med Tystberga GIF lyste som en fyrbåk i Sjösas backlinje.

Fredrik Mobeck, Sjösa IF

Slutligen vill jag nämna den spelare ute på planen som jag tyckte skapade allra mest framåt. En lirare som jag faktiskt inte riktigt kände igen utan hockeyhjälm på knoppen. Eddie Jinglöv, utnämningen "Matchens anfallare" är din. Om det nu betyder något i en mållös match ...

Eddie Jinglöv, Sjösa IF

Jag konstaterade att Västerljungs IF borde ha försökt reglera antalet besökande mördarsniglar på Norrbyvallen. Planens bortre långsida var full av de små slemmiga krabaterna och ljudet av poppande sniglar när jag råkade trampa på dem ljuder fortfarande i mina öron.

Västerljungs avbytarbänk var ivrig att ge sig på coachning av lagkamraterna ute på planen innan de plötsligt bytte samtalsämne och började prata om att det var dags att städa runt fotbollsplanen. Jodå så att.

Jag avrundar denna utläggning med en länk till de 150 bilder som jag fick ihop under matchen. Du hittar bilderna via denna länk >>>

Stort tack för nöjet en regnig söndagskväll och lycka till i det fortsatta seriespelet till båda lagen!