Snabba torkare och evighetslånga motorvägsköer

En träningsmatch mitt i säsongen brukar inte vara så mycket att yvas över för utomstående. Det finns alltid undantag och i söndags kväll inträffade ett av dessa undantag. Oxelösunds fotbollsdamer var laddade och åkte ivrigt upp till Gnesta och Hagstumosses plastgräs för en träningsmatch mot Gnesta FF:s damfotbollsspelare. Nåja, alla var kanske inte så ivriga eftersom de valde att utmana ödet och fastnade stenhårt i helgrusningstrafiken på E4:an. Avsmalningen i höjd med Tystbergaavfarten gav köer ända ner till norra avfarten i Nyköping vid 17-tiden.

Gnesta FF:s och Oxelösunds IK:s damer möttes i en träningsmatch den 29/6 -25

Vad orsakade min iver att åka till Gnesta en söndagskväll? Jo, det faktum att Gnesta FF tyvärr inte lyckats få ihop spelare i tillräcklig grad för en serieanmälan denna säsong men att de nu trots allt mönstrade 18 spelare till denna träningsmatch. Det är kul! Och OIK:s damer avslutade sin nybörjarsäsong med att plocka sin första poäng i mötet mot Hölö-Mörkö IF den 15/6 vilket borde ha stärkt gruppen mentalt. Hur skulle då denna träningsmatch sluta? Med tanke på att vädret gjorde allt och lite till under kvällen för att lägga sordin på stämningen så visade spelarna tappert mod som bet ihop och kämpade på.

Publiken kunde i alla fall söka skydd när åskregnet drog in över Hagstumosse

Matchen spelades i 3x30 minuter långa perioder. Gott så, chansen finns att coacha och korrigera tack vare en extra paus i matchen. Nu fick vi ytterligare en paus i och med att domaren blåste av för en temporär och ofrivillig paus i mitten av den andra perioden tack vare den allt för närgångna åskan som rullade in. Skyfallet dessförinnan visade att ingen spelare var försedd med tillräcklig snabba vindrutetorkare ... Den hårda vinden piskade regndropparna hårt mot oss alla där ute på planen och det var allt annat än den varma och härliga sommarkväll jag inbillat mig skulle erbjudas denna afton.

Mindre lockande väder och till sist ett tillfälligt åskavbrott i träningsmatchen

Med fyra spelare kvar på vägen upp mot Gnesta började ändå OIK bäst. Den första perioden skapade de en hel del framåt men som närmast blev det ett gäng hörnor som belöning. I den andra perioden lyckades de göra 0-1 efter en frispark där Sanna Lindqvist fixade målet efter ungefär 5 minuter.  Det optimistiska spelet från första perioden gick i stå och med 30 minuter kvar av matchen stod det fortsatt 0-1. I den avslutande perioden lyckades Gnesta FF kvittera genom en välriktad frispark av notoriske målskytten Emma Granstam. Med 10 minuter kvar (tror jag) gör slutligen Gnesta FF 2-1 då en hörna nickas i mål av Elisabeth Nieminen.

Det sägs att varje match har sin egen unika berättelse. Och det hade även denna träningsmatch. Det finns alltid någon vinkel eller detalj som sticker ut, före, under eller efter matchen. Min optimism om ett serieanmält Gnesta-lag till kommande säsong dämpades en aning när jag fick höra att det fortsatt är lite knapert med spelare i Gnesta FF. Denna träningsmatch lockade lite extra, därav den stora truppen denna söndag. För OIK blev det ett litet mentalt fall nedåt igen från efterdyningarna av Hölö-Mörkö-matchen, hem och ladda om inför höstens omgångar i division 4.

Det tog ett par dagar men nu är jag äntligen torr, varm och färdig med bildgalleriet från matchen som du hittar HÄR >>>

Trots oväntat uselt väder var det kul att titta till träningsmatchen och jag önskar både Gnesta FF:s och Oxelösunds IK:s lycka till framgent.

Division 6-derby på Hagstumosses konstgräs

Lördagen den 27:e augusti var det dags att göra ett strandhugg en bit upp i bevakningsområdet för en herrmatch i de något lägre divisionerna. Nu när Gnesta FF:s damlag ligger i träda får herrlaget hålla fanan högt på egen hand. Och det gör de för närvarande i division 6 Nordöstra, alltså inte samma division 6-serie som bl.a. Sjösa IF spelar i. Men de har i alla fall en derbymotståndare att tampas med och det är Trosa-Vagnhärad SK:s U-lag. De båda lagen möttes på Hagstumosses plastgräs vid lunchtid på lördagen och det lockade undertecknad vars anteckningsblock och kamerautrustning behövde vädras även denna helg.

Gnesta FF och TVSK U möttes lördagen den 27/8 -22 på Hagstumosse

Så här i slutet av augusti och med ett täckande molnskikt över huvudet kan man ju förutsätta att det ska vara tämligen friskt och svalt. Icke alls, luften denna lördag var lika lätt att andas som mjukost. Typ. Käftsmällen som mötte mig när jag klev ur bilens AC-kylda kupé framför Hagstumosses nya inomhushall var inte att leka med. Spelarna hade inte behövt värma upp, varenda led och muskel torde ha befunnit sig i lämplig arbetstemperatur utan minsta ansträngning.

Jag måste erkänna att jag nog inte hade någon som helst koll på de båda lagen eller dess spelare. Gnesta FF såg jag på Tyrsvallen ifjol då de mötte Tystberga GIF men i övrigt är det inte ens regelbundet som jag stöter på dem eller TVSK U. Att det i huvudsak var två unga lag ute på planen stod klart efter en optisk besiktning. Och att det var två lag som föredrog att spela boll istället för att brunka blev uppenbart. Inget ont i att fokusera på att rulla boll istället för att knosa och kriga men det gav färre heta närkampsdueller och det har nog aldrig hänt att jag åkt från en fotbollsmatch med färre bilder än denna gång.

Fotbollspublik vid Hagstumosse IP

Redan från första stund tog Gnesta FF tag i spelet och bollinnehavet. De försökte inledningsvis mana på sig själva att hålla upp bolltempot men ju längre matchen led desto lägre blev tempot. Och det är förståeligt med tanke på tidigare nämnda kvalmiga värme. Nu kunde de göra 1-0 i 14:e minuten och 2-0 i 24:e, båda målen av Linus Holmgren, och hade en säkert grepp om matchen i halvtid. Inte förrän i pausen tog jag en titt i serietabellen och insåg att Gnesta med sina 15 inspelade poäng på 13 matcher rimligtvis skulle vara något starkare än TVSK U som var poänglösa så här långt in i säsongen.

Det hände inget dramatiskt under andra halvleken som förändrade scenariet ute på planen. Gästerna mäktade med några fler anfall men blev aldrig riktigt sylvassa medan hemmalaget visade kyla i ett par avslut och ökade på till 3-0 i 67:e genom Alexander Ekman och slutligen 4-0 i 90:e minuten genom Alve Eriksson.

Som bevis för min närvaro har jag samlat ihop 119 bilder i ett bildgalleri som du kommer åt HÄR >>>

Jag tackar båda lagen för det som bjöds i den varmkvava augustiluften och önskar lycka till i det fortsatta seriespelet!

Gnesta FF:s herrar stängde säsongen 2019 mot Hargs BK U

Lunchdags och lördag, höst på ingång, fotbollsserier som är inne i sin hetaste och mest spännande period. Tro sjutton att det lockar att åka ut med kamerorna och ta tempen på vår lokala fotboll. Tyvärr kommer jag inte att mäkta med att ge alla våra lokala seniorlag uppmärksamhet i bloggen. Kanske tycker vissa lag och supportrar att jag enbart ska fokusera på deras förehavanden men så är inte mitt upplägg.

Hargs BK U:s Filip Padron Benitez och Gnesta FF:s Ken Hellström i nickduell

Eftersom jag hade Gnesta-diesel i tanken sedan i onsdags då jag tittade på DM-finalen mellan Gnesta FF:s och IK Tuns damer på Hagstumosse var det lika bra att åkta tillbaka till dess källa. På vägen upp till säsongsavslutningen i herrarnas division 7 Sydöstra lyssnade jag på P4 och ett program om ebola-epidemin, allt för att riktigt komma i stämning.

Bygget vid Hagstumosse fortskrider så sakteliga

Att jag valde Gnesta FF mot Hargs BK U denna lördag hade nog allra mest med att det var sista chansen att se något av dessa lag denna säsong. De spelade i och med denna match den 14:e och sista omgången. Redan förra helgen stod det klart att Gnesta FF vinner årets division 7-serie och kommer att återfinnas i division 6 nästkommande säsong. Kul. För Hargs BK U var den avslutande matchen inte mer än en match för att befästa sin position i mittens rike av tabellen.

Hagstumosse med OK Klemmingens stugor i bakgrunden

Jag vet inte om jag förväntade mig att det skulle stå en bengal-dimmig hejarklack med blåvita flaggor vid sidan av planen för att lyfta fram Hargs U-lag. Klubbens damlag var ju och spelade på annat håll denna lördag. Och kanske är det så att det inte är en perfect match, ömsesidigheten i engagemanget verkar saknas?

Glatt filmteam på plats när Gnesta FF rundade av sin finfina säsong

Gnestas herrar har denna säsong endast förlorat en match (mot Stjärnhovs IK med 1-2) och spelat två oavgjorda, resten har varit segrar. Innan Hargs-matchen hade de målskillnaden 37-12 vilket i jämförelse med övriga lag framförallt vittnar om att laget varit galet svåra att göra mål på. Om det berott på en fantom-målvakt eller ett vattentätt försvar ska jag låta vara oskrivet, kanske är det en kombination av dessa båda. Den avslutande matchens 6-0-resultat bättrade på målfabrikationen i så pass stor utsträckning att laget även kan stoltsera med flest gjorda mål i div 7 Sydöstra under säsongen 2019.

Delar av den 40-hövdade publiken hängde vid kiosken på Hagstumosse

Jag hade inte några höga förväntningar på matchen. En avslutande seriematch för säsongen där det ena laget redan är klara seriesegrare och det andra inte har något att spela för annat än sin heder torde vara receptet för en avslagen historia. Och faktum är att efter den första halvleken så var jag otroligt medveten om mina farhågor. Hade det ägt rum en enda medveten handling där ute på planen? Hade bollens väg varit avsiktlig en enda gång under de första 45 minuterna? Det var inte bra oaktat vilken division det än handlade om.

Matchens domare Maan Amer Abdulmasih fick ombesörja många inkast i (kast)vindarna över Hagstumosse

Hur som helst hade Gnesta en 2-0-ledning efter den första halvleken. Första målet redan efter 7 minuter då Max Lord knoppade in bollen och 2-0 i 22:a minuten då Filip Kjellgren hittade nätmaskorna efter ett skott avlossat i höjd med straffområdesgränsen. Så långt inga överraskningar överhuvudtaget. (Mer än att det uppenbarligen fanns handlingar som ledde till mål, förstås.)

Jag namndroppar Henrik Lamberg i Hargs BK U som jag tyckte gjorde en fullt godkänd insats i bortalaget

Hargs U-lag hade en bra period i matchen och det var de 5-6 inledande minuterna av andra halvleken. Om det sammanföll med det enda inhopp Gabriell Hellman gjorde kan man diskutera men så var det i alla fall. Hemmalaget tog sedan över och det såg lite uppgivet ut hos HBK U. 3-0 i 60:e minuten när Ken Hellström håller sig framme vid en hörna, 4-0 i 62:a minuten på en straff som David Rosén sätter.

Det är mer än märkligt att det saknas straffpunkt på Hagstumosses plastmatta (domaren stegar upp avståndet)

Hemmalaget ökar på till 5-0 i 73:e minuten då David Rinaldi visar vilja och rinner igenom halva HBK-uppställningen. Slutligen fastställer Habiballah Behrozi slutresultatet till 6-0 i 80:e minuten. Gott så, en alldeles för kort säsong (14 omgångar är inte särdeles mycket) var till ända och lagen kunde ta varandra i handen samt njuta av omklädningsrumsodören en sista gång säsongen 2019.

En jubelrik säsong är tillända för Gnesta FF:s herrlag

Det blev ganska svårfotograferat på Hagstumosse denna lördag. Framförallt i första halvleken då varken spelarna eller jag kunde förutse åt vilket håll bollen spelet skulle ta vägen. Hur som helst var det riktigt trevligt att stöta på dessa två lag och jag har sammanställt ett bildgalleri med 200 bilder som du hittar HÄR >>>

Tack för denna gång och på återseende!

Svängigt när IK Tun U vann div 3-premiären över Gnesta FF

Säsongen 2018 spelade Gnesta FF:s damer i division 4 och de gjorde det framgångsrikt. Mycket framgångsrikt. Idel segrar och jag gjorde fler än ett försök att komma iväg för att bevaka en av deras matcher. Matcher flyttades och ställdes in, inte p.g.a. Gnesta FF, och ett tu tre var säsongen slut. Ett dåligt samvete hos mig har det ändå varit att inte lyckats bevaka ett av de lokala lag vi har inom damfotbollen.

När division 3-premiären nu stod för dörren visade det sig att uppflyttade Gnesta FF hade IK Tuns utvecklingslag i första omgången. Perfekt med ett sydost-derby på Hagstumosse. Jag kan dock erkänna att jag åkte till denna match i första hand som förälder, i andra hand som f.d. ledare och i tredje hand som sportbloggare och hobbyfotograf. Jag hade fokus på min näst yngsta dotter eftersom hon och ytterligare tre tidigare spelare i numera nedlagda Stigtomta IF F02-04 skulle göra sin seniortävlingsdebut i och med denna söndagsmatch i slutet av april.

Line Höök, Jonna Fredriksson, Lovisa Jansson samt Ella Ek spelade div 3-premiären för IK Tun U

Nervositeten gick att ta på och jag förstår tjejerna. För bara ett tre veckor sedan var de fortfarande i förvissningen att de skulle spela i Flickor div 1 denna säsong. Efter ett par veckors provträningar har de flesta i Stigtomta IF F02-04 bestämt sig för IK Tun. Tjejerna har självklart haft sin vinter- och försäsong med flicklaget och inte förrän det var dags för seriestart behövde de ställa om mentalt både vad gäller lagtillhörighet och nivå. För att sätta punkt på denna märkliga introduktion kring bevakningen av premiärderbyt mellan Gnesta och IK Tun U kan jag konstatera att SIF-tjejerna gjorde det bra i sin debut och de har goda möjligheter att växa in helt i seniorkostymen.

Gnesta FF:s damlag är återkommande nykomlingar i division 3 denna säsong

IK Tuns U-lag spelade till sig en 3:de-plats i fjolårets div 3

Gnesta FF har kontinuitet i sin trupp som så framgångsrikt spelade sig genom div 4 förra året. Det måste vara skönt att ha en bra grund inför division 3-säsongen. Det är ett spelande lag och jag vet från flickåren då Stigtomta IF att de har ett par mycket duktiga yngre tjejer som gått upp i seniortruppen. Målgörare av rang. För IK Tuns del är U-laget en bra utbildningsgrund och i den klubben finns ju ett antal spelare som i huvudsak spelar division 2-fotboll. Det är alltid ett dilemma att vara motståndare till ett U-lag i och med att man riskerar att möta några väldigt mycket duktigare spelare med rutin från spel högre upp i seriesystemet.

Trivsamt på Hagstumosse när division 3-premiären spelades mellan Gnesta FF och IK Tun U

Matchstarten mellan Gnesta FF och IK Tun U skedde klockan 12.00. Inramningen var perfekt med fint väder, en hel del publik och en påfylld kiosk. En flicklagsmatch mellan Gnesta FF och Trosa Vagnhärad SK spelades ute på plastmattan innan dammatchen. Hög trivselfaktor för oss fotbollsnördar med andra ord. Däremot började båda damlagen förskräckligt svajigt de första minuterna av denna premiärmatch. Inget ordnat spel och det var nog premiärnerver på många håll och kanter. När sedan hemmalaget gör 1-0 i 6:e minuten, efter en fin skarv centralt till Emma Granstam, så trodde jag möjligen att hemmalaget skulle ta över och dominera. Jag hade väldigt fel.

Emma Granstam gjorde 1-0 för Gnesta FF mot IK Tun U

Gästande Tun tog nu över spelet och blev spelförande, anfallsbyggande och svårstoppade för Gnesta-tjejerna. I efterdyningarna från en hörna gör Emilia Jonsson 1-1 i 11:e minuten. Hon tillhörde Stigtomta IF F02-04 tills futsal-säsongen var över men gick därefter direkt till Tun där hon också visat kvalitéer för division 2-spel (hittills som inhoppare).

Emilia "Millan" Jonsson kvitterade till 1-1 i 11:e minuten mot Gnesta

Redan tre minuter efter kvitteringen kommer 1-2 från Lovisa Lindvall. Matchen gick något i stå i slutet av första halvlek och därför var också 1-3 från samma Lovisa Lindvall psykologiskt tungt i 40:e minuten. Efter pausvilan höll sig spelet ungefär på det sätt som det sett ut under huvuddelen av första halvleken. En scenförändring skedde dock och Tun mattades centralt vilket gav spelutrymme för Gnesta. Reduceringen till 2-3 kom i 55:e minuten och kvitteringen till 3-3 i 65:e minuten. Målskytt vid båda tillfällena var Ella Nilsson, den unga talang som Gnesta FF kan glädja sig lite extra åt.

Gnesta FF:s Ella Nilsson stod för två mål i andra halvleken mot IK Tun U

Gnesta kom nu fram allt oftare och det osade hett i målområdet hos IK Tun U. Ju längre matchen led desto kämpigare blev det för gästerna att freda sig. Det låg i luften med ett hemmamål men i 90:e minuten gör istället IK Tuns Lovisa Lindvall sitt tredje mål för dagen och fastställer slutsiffrorna till 3-4. Otroligt stark moral av Tun men mycket snöpligt för Gnesta som tagit över så markant.

Lovisa Lindvall i IK Tun U gjorde tre mål varav det sista i slutminuten mot Gnesta FF

Jag tar tillfället i akt att lyfta fram en rutinerad spelare i IK Tun som gjorde en fantastiskt fin prestation i division 3-premiären. Alla spelare som gör inte bara en utan två klockrena Hysén-brytningar under en match bör få rampljuset på sig. Sofia Johansson har varit borta från allt fotbollsspel i 2,5 år p.g.a. en knäskada men har nu äntligen kommit igång så smått med matchspel. Vagt räknat så tror jag att hon i och med matchen mot Gnesta fått ihop speltid motsvarande ungefär tre matcher sedan comebacken på planen. Inte illa att då kunna ligga så rätt i tid och plats som hon gör. En spelare för startelvan i division 2 inom kort om hon fortsätter på detta sättet.

Jag lyfter på hatten inför Sofia Johansson i IK Tun

När matchen tog slut endast sekunder efter 3-4-målet kände jag spontant glädje och lättnad. Som jag började med att skriva i detta inlägg så var jag i första hand på plats som fotbollsförälder och i andra hand som f.d. ledare till debutanterna från Stigtomta IF. Det förtar inte min insikt att Gnesta FF absolut hör hemma i division 3 och de kommer med stor sannolikhet att plocka en hel del poäng i division 3 denna säsong. Allt som allt en trevlig match och jag fick chansen att fota damfotboll vilket jag ju tycker är så kul. Ett bildgalleri med drygt 160 bilder hittar du HÄR >>>

Stort lycka till önskar jag båda lagen i det fortsatta division 3-spelet!