Damallsvensk premiär i finväder

Så kom äntligen helgen då våra stjärnor i Damallsvenskan fick ge sig ut på planerna för att sparka igång seriespelet säsongen 2021. En efterlängtad tilldragelse i tider som är allt annat än publikvänliga. Spelarna, föreningarna och den distanserade publiken har ändå lyckats bygga förväntningar. Bruset från traditionell media har blivit högre. Kommunikationen i sociala medier har eskalerat. Ur vissa perspektiv verkar vår damfotboll så sakteliga ha nått fram, fått sin välförtjänta respekt och rättmätiga uppmärksamhet. Mycket återstår men droppen kommer till sist att urholka stenen.

Eskilstuna United och Kristianstads DFF spelade 1-1 på Tunavallen

Ur mitt eget personliga lilla perspektiv saknar jag fotbollens gräsrotsnivån just nu. Bokstavligen eftersom jag föredrar naturgräs framför plast och gummipluppar. Men också för att den lokala breddfotbollen är som smör och bröd. Elitfotbollen fascinerar naturligtvis och har sig tjusning, självklart, men den är mer som rostbiffskivan och potatissalladen uppe på det smörade brödet. Att slinka in på en dammatch i division 3 med kamerorna eller en träningsmatch med den 15-åriga dotterns flicklag. Inga ackrediteringar som måste sökas, inga timslånga resor till länets avlägsnare delar. Nåväl, tids nog om vi håller i och håller ut så får vi uppleva det också. Och apropå restriktioner och Corona så hade jag tänkt att jag istället för den Damallsvenska premiären skulle ha sett IFK Norrköpings damer spela sin premiärmatch i Elitettan denna helg. Av det blev det intet, bekräftat Covid-19-fall i truppen och matchen mot IFK Kalmar skjuten på framtiden. I skrivande stund har även deras bortapremiär kommande helg blivit uppskjuten.

Söndagens domartrio på Tunavallen; Fredrik Alknäs flankerad av Alisa Levälampi och Leonora Heimdahl

Eskilstuna United ger sig in i Damallsvenskan 2021 med revanschlusta. Fjolårets prestation blev aldrig vad de hoppades och det blev fajt in i det allra sista innan de säkrade kontraktet. Mot sig i denna premiärmatch hade de en motståndare som i flera år levererat på hög nivå och som knäppt Eskilstuna-laget ett antal gånger på näsan. Kristianstads DFF är även säsongen 2021 tippade att nå högt i tabellen. Som alltid inför en premiäromgång är det väldigt spekulativt om lagens slagstyrka sinsemellan och allt som oftast bjuder de inledande omgångarna på mediokert spel. Så tycker jag dock inte att det blev denna gång, matchen var riktigt bra (eller annars lurades jag att tycka det bara för att det var så inspirerande vårväder).

Eskilstuna United redo för premiär söndagen den 18/4 -21

Kristianstads DFF minst lika redo för seriepremiären på Tunavallen

Denna match hade ingredienser av stenhård kamp, anfallsvilja men också riskminimering. Lagen skapade en del framåt men det var framförallt United som hade något fler verktyg att ta till för att bygga anfall. Något jag oftast saknat när jag sett dem i Svenska Cupen eller i de träningsmatcher som streamats till allmänheten. Inget av lagen bjöd varandra på särdeles många misstag men det var möjligtvis ett sådant som i 11:e minuten gjorde att det stod 0-1 på resultattavlan. Ett misstag i kombination med gästernas unga, isländska VfL Wolfsburgslån Sveindís Jane Jónsdóttir. Då blir det mål.

KDFF:s Sveindís Jane Jónsdóttir inledde målskyttet i 11:e minuten

Kanske var det tack vare ett hårt arbetande och tätt centralt mittfält hos United som de allt som oftast hade initiativet i denna match. Genom att ställa upp med en tre personer stark anfallsbemanning, där Loreta Kullashis spelstil är synnerligen klurig och svårläst, får motståndarna en hel del att ombesörja om de vill freda sig. Dock, effektiviteten och siktet måste upp en nivå om anfallsspelet ska vara framgångsrikare än det blev denna premiärmatch. Nu blev det dock mål och kvitterat tack vare Felicia Rogic exeptionella speed, ytterligare en spetskvalité i United men som dock är hyfsat känd av samtliga allsvenska lag vid det här laget. 1-1 kom i den 40:e matchminuten.

Felicia Rogic hade all anledning att dra på smilbanden efter kvitteringen till 1-1

Inledningen av andra halvlek bjöd på en kvalificerad målchans för vardera laget. Då tänkte man att det här blir en målrik och öppen historia. Det lugnade ner sig några grader. Hemmalaget borde rimligtvis ha haft en stor del av bollinnehavet de sista 45 minuterna. Ju längre matchen led desto tydligare blev det att lagen hellre tryggade den poäng de hade än att chansa för tre poäng och eventuellt riskera den pinne de hade. Riskminimering. När United bytte ut Fanny Andersson till förmån för Elise Stenevik i 82:a minuten gick de över till en fyrbackslinje vilket torde bevisa min tes.

På Eskilstuna Uniteds centrala mittfält debuterade nyförvärvet Noor Eckhoff

Årets Damallsvenska består av 12 lag men till nästkommande år utökas serien till 14 lag. Det betyder att endast ett lag degraderas när denna säsong är till ända. Efter den inledande omgången återstår det 21 matcher att positionera sig, att bevisa lagets kvalitéer, uppfylla drömmar, stärka gruppen och individerna. En resa som vi bredvid respektive lag kan glädjas åt eller förtvivla över.

Sveindís Jane Jónsdóttir är en långkastare att se upp med i årets Damallsvenska

Det var en höjdare att ta del av Eskilstuna Uniteds och Kristianstads DFF:s försök att besegra varandra i denna efterlängtade premiäromgång. Som en av sju närvarande fotografer är det svårt att åstadkomma ett bildmaterial som sticker ut i förhållande till de övrigas alster. Du gör kanske klokt i att se bilderna i mitt galleri som ett bevis för att jag var på plats snarare än något annat. Du hittar 180 bilder via den här länken >>>

Jag önskar båda lagen lycka till i den fortsatta jakten på ära och berömmelse samt hyser förhoppningar om att våra vägar korsar varandra i framtiden.

Redo för seriestart?

Svanarnas vårflytt norrut har passerat och nu är det tranornas tid. Parvis traskar de i vår sörmländska mylla och agerar ljuspunkter i den timslånga resan mellan Stigtomta och Eskilstuna. Med siktet inställt på träningsmatchen mellan Eskilstuna United och IFK Norrköping på Tunavallen klockan 14.00 den 10:e april fick jag ännu en gång hantera den mentala friktionen att åka till distriktets nordligare delar.

Eskilstunas Amanda Nildén och Matilda Plan omringar Norrköpings Jennie Egeriis 

Eftersom både Damallsvenskan och Elitettan drar igång kommande helg, den 17-18/4, är träningsmatcherna veckan innan både finslipning och generalrepetitioner. United var redan innan lördagsmatchen tydliga med att de skulle matcha de yngre förmågorna och att de egentligen såg semifinalmatchen i Svenska Cupen mot Umeå IK under påskhelgen som det egentliga generalrepet. Elitettan-nykomlingarna IFK Norrköping å sin sida skulle få en riktig värdemätare och en förlust mot allsvenska motstånd kan inte vara alltför mentalt belastande.

En solskensundränkt Tunavallen

United gav alltså möjligheten till speltid för flera av sina yngsta talanger i A-truppen. För mig var det således kul att se några nya ansikten. Och för IFK:s del var det också en del nya ansikten sedan jag i höstas såg dem säkra Elitettanplatsen mot IK Rössö Uddevalla. Försäsongsresultaten pekar på att IFK gjort sig redo för spel på en högre nivå men hur det verkligen förhåller sig med den saken återstår att se. Steget till elitskiktet är sannerligen svårt att ta. United har med sin framgång i Svenska Cupen, final mot BK Häcken på Hisingen den 13/5, visat att de klarat förberedelserna inför seriestarten. Hos mig gnager dock en oro för att de precis som under förra säsongen verkar ha svårigheter att producera mål. Något som blev tydligt även i lördagens träningsmatch.

Eskilstuna United samlar sig för träningsmatch 10/4 -21

IFK Norrköpings damer laddar för sista träningsmatchen innan Elitettan drar igång

Med försiktighet ska denna träningsmatch beskrivas och recenseras. Samtidigt är det inte mer än rätt att ge beröm till IFK Norrköping som vann med två mål och nollade sin motståndare. Det syntes att United inte var ett samstämmigt lag ute på planen. Det handlade delvis om individuella ageranden snarare än laginsats men kanske också vilken mental inställning vissa spelare hade till träningsmatchen. IFK verkade kompensera bolltempot som United drev upp med väldigt rejält och bestämt fysiskt spel.

Om fotbollsmatcher vanns med bollinnehav och anfallsförsök skulle hemmalaget ha tagit hem denna kamp med råge. Men nu är det väl känt att endast mål ger utslag på resultattavlan och där överglänste gästerna sin motståndare.

IFK Norrköpings Lovisa Gustavsson gjorde 1-0 i inledningen av andra halvleken

Molly Wiklander i IFK Norrköping noterades för 2-0 i slutskedet av matchen

Matchinledningen hade kunnat pekat på en annan utgång av matchen då Uniteds Halimatu Ayinde prickade stolpen bredvid IFK:s målvakt Sofia Hjern i 3:e minuten. I övrigt var det inte precis så att något av lagens utespelare gjorde respektive målvakt svettig under de första 45 minuterna. Den andra halvleken var dock endast mindre än 3 minuter gammal då Lovisa Gustavsson satte 0-1 för IFK. Och i allra sista ordinarie matchminuten kom 0-2 genom Molly Wiklander. Gott så för IFK medan United bytte in några etablerade spelare för att vända på steken utan att det gav någon utdelning. Lite strävare tongångar från långsidan hördes under andra halvleken och det var säkerligen en ryggmärgsreflex trots upplägget och ingången till denna match från Uniteds sida.

Efterlängtad comeback för Cajsa Åkerberg i Eskilstuna efter långvarig knäskada

Som vanligt när IFK Norrköpings damer spelar fotboll finns det ett extra intresse från min sida att titta lite extra på den sörmländska representationen. Även om fjolårets lagkapten Filippa Sjöberg (tidigare i IFK Nyköping) inte är aktuell längre så hittar vi Alma Sjödahl (också f.d. IFK Nyköping) och Ebba Sjögren (f.d. DFK Värmbol) i truppen. De spelade var sin halvlek under lördagens match och Ebba gav nog mer avtryck i andra halvlek än vad Alma kunde göra som anfallare i första halvleken då United dominerade ganska rejält.

Alma Sjödahl, IFK Norrköping FK

Ebba Sjögren, IFK Norrköping FK

Kommande helg står IFK Norrköping på sin hemmaarena med sammanbitna käkar lördagen den 17/4 klockan 14.00 för premiärmatch mot etablerade motståndarna IFK Kalmar. En tuff men oj så spännande utmaning. Eskilstuna United tar under söndagen med start klockan 15.00 emot svåra Kristianstads DFF på Tunavallen.

Jag har samlat ihop ca 160 bilder från träningsmatchen som du hittar HÄR >>>

Stort lycka till önskar jag båda lagen inför premiäromgången och i kommande säsongs seriespel!

Träningspass på konstgräs är max vad vi får

Ambitionerna må vara högre på sina håll men i sydöstra Södermanland har inte de stora lagidrotterna särskilt särskilt stor representation i landets elitskikt. Nu när vintersäsongen är slut och Onyx allsvenska herrar (nåja, med ett nödrop denna säsong) och Nyköpings SK:s ishockeyherrar har spelat färdigt har det stora pandemi-vakuumet slagit till. Med elitnivå följer numera VIP-passage genom restriktionsdjungeln. Hade jag befunnit mig i Eskilstuna eller Norrköping skulle jag funnit åtskilligt mer att välja bland för mina sportbevakningar, i Nyköping/Oxelösund får jag nöja mig med ... fotbollsträningar på konstgräs.

Nyköpings BIS F06-08 på Rosvallas konstgräsplan B under annandag påsk 2021

Först och främst vill jag betona att jag hyser den största respekten för Corona-viruset, för myndigheternas restriktioner och för vården som kämpar med utfallet av smittspridningen. Detta måste vi tillsammans kämpa med, ha viljan och tålamodet att ta oss igenom samt mental ork att uthärda. Samtidigt är jag nöjd när jag ser fotbollsträningar bland både yngre och mer rutinerade utövare. De aktiverar sig och de gör något de älskar, tillsammans med lagkamrater och engagerade tränare.

Om vi tittar i backspegeln före våren 2020 så vet vi att fotbollslagen i mars gasat på för att sätta sig i ett bra läge inför stundande säsong. Träningsmatcher, DM, träningsläger och kanske en och annan ungdomscup. Nu är vi inne på andra Corona-varvet och vi vet att vi med säkerhet inte vet hur försäsongens övergång till seriespel kommer att se ut. På kanslier runt om i landet ligger första omgången av spelscheman i papperskorgarna i väntan på vad som antagligen gäller fr.o.m. 3/5 då tredje-vågen-restriktionerna för stunden har sitt slutdatum.

Ungdomslagens DM-spel 2021 har ställts in efter beslut av SöFF och ...

... Bissarnas unga fotbollstjejer får förbereda sig inför kommande seriespel ...

... med fortsatta träningspass

Jag tycker egentligen inte att det är jätte-inspirerande att fotografera träningspass. Inte ens träningsmatcher lockar mer än ur nyfikenhets-perspektiv. Intensiteten under riktiga matcher, oavsett nivå, är däremot något som lockar mitt sportfoto-sinne. Att jag har bilder på hårddisken från fotbollsträningar denna vinter och vår har helt enkelt att göra med att jag valt att sysselsätta mig när jag väntat på döttrarna som jag skjutsat till träningarna. Yngsta dottern i Stigtomta IF/Oxelösunds IK F04-06 och näst yngsta dottern i IK Tuns damlag.

Under annandag påsk hamnade jag på Rosvalla, inget ovanligt med det, men denna gång hade luckan blivit rejäl sedan jag senast var där. Jag får skylla på veckorna då jag hade Covid-19. Ett normalt år är annandag påsk en riktigt fotbollsdag då det antingen spelats träningsmatcher eller DM-matcher på Rosvallas konstgräsplaner. Nu var det två parallella träningar på KGB och KGA som fick mig att lyfta kameran för några bilder. Nyköpings BIS F06-08 var väldigt kul att se under de 10 minuter som jag var på KGB och jag hoppas våra vägar korsas i samband med någon av deras matcher den kommande säsongen så att jag kan ta lite bättre bilder än de jag nu fick ihop i det flyktande skymningsljuset.

Jag flyttade mig till KGA där IK Tuns damer gnuggade på under en av veckans tre träningspass. Jag har skrivit om dem i ett tidigare inlägg i år då jag också kortfattat redogjorde för statusen för de flesta av traktens damlag. Den gången drog jag dock på mig onda ögat från Hargs BK:s damlag, jag nämnde dem inte för att jag helt enkelt inte hade något särskilt att lyfta fram. Det var dumt, förlåt. Även status quo för HBK är en status som inte ska föraktas, det rutinerade gänget kommer självklart att förgylla tillvaron för övriga division 3-lag denna säsong.

Solnedgång över Rosvalla

Om och när seriespelet drar igång finns det en del att berätta om årets division 4-spel för damlagen. Detta behöver jag nog återkomma till i ett separat inlägg. Om tillvaron är oviss för våra lokala fotbollslag p.g.a. pandemin så har även jag en svajig säsong framför mig. Jag väntar på en höftledsoperation och när den blir av tvingas jag ta mig igenom en längre rehabiliteringsperiod vilket kommer att hålla mig borta från idrottsarenorna och foto-äventyr. Operationen var ursprungligen tänkt att äga rum innan sommaren men med hänsyn till vårdbelastningen just nu är all icke-akut vård tillfälligt skrinlagd.

Rosvallas konstgräsplan A

De två tornen

Herrfotbollen har jag inte skrivit mycket om hittills denna säsong. Mestadels beror det på att jag inte skjutsat en enda av mina döttrar till någon herrträning ... Om och när seriespelet drar igång kanske jag tillåts fota några herrmatcher. Jag uttrycker mig på detta sätt eftersom fjolårets publikbegränsningar även påverkar mig då jag inte ser mig som någon som har företräde till en match före någon annan ur allmänheten. Spontanbesöken uteblir och då återstår endast överenskomna och bokade tillfällen vilket känns mycket begränsande.

Rosvalla+solnedgång+stegen+IK Tuns damlag=trivsel

Med lite tur har jag möjlighet att fota en match kommande helt. Sneglar vi på det elitklassade skiktet inom fotbollen så finns det vissa möjligheter för mig att söka ackrediteringar för att göra bevakningar. Du som följer mitt bloggande vet att det då inte är frågan om herrfotboll, där dräller det av fotografer och skribenter, utan mitt främsta fokus sedan 10 år är damfotbollen. Med glädje ser jag det mediala intresset öka för damfotbollen även om den lokala damfotbollen på breddnivå på många sätt skulle behöva en livgivande puff. Snart även en regelrätt HLR, tyvärr.

Tränargenomgång på mittplan innan nästa övning på KGA

Bilderna i dagens inlägg hittar du även i ett eget litet bildgalleri HÄR >>>

Håll i och håll ut, jag hoppas att vi ses under fotbollssäsongen 2021. Och om vi inte hinner ses önskar jag er alla stort lycka till och att ni håller er friska!

Eskilstuna och Hammarby i cupdrabbning

Vi har kommit till den tiden på året då våra sörmländska åkerlappar fylls av svanar. Migranter på väg norrut i landet. På min väg norrut vid lunchtid under söndagen konstaterade jag att våren definitivt är i antågande men också att vägen genom länet upp till Eskilstuna är exakt lika lång och tetig som alltid. På något märkligt sätt är det ändå värt besväret när det vankas damfotboll på högsta nivå. Alltid.

Eskilstuna United och Hammarby i möte på Tunavallen i Svenska Cupens andra gruppspelsomgång

Söndagen bjöd på iskalla nordanvindar men det var värre för drygt ett år sedan då jag höll på att blåsa omkull på Tunavallen under första gruppspelsomgången av Svenska Cupen mellan Eskilstuna United och Umeå IK. Då, i slutet av februari 2020, visste vi inte att vad vi hade framför oss. Pandemins påverkan på oss som individer, på samhället och på bl.a. idrotten är enorm. Efterhand har dock skiktet med elitidrott kunnat återupptas, dock utan den publik som annars varit självklar.

Tunavallens läktare gapar tomma när det spelas underhållande cup-fotboll

Tunavallen i Eskilstuna var tidvis soldränkt under söndagens cup-match

Förutsättningarna inför Eskilstuna Uniteds möte mot Hammarby var att båda tagit var sin trygg 3-0-seger i den första gruppspelsomgången. Eskilstuna besegrade Sundsvall och Hammarby besegrade KIF Örebro. För att sätta sig i förarsätet inför den tredje och sista gruppspelsmatchen och ha goda förutsättningar att knipa gruppsegern och därmed avancemang till semifinal var en seger nödvändig. Det visade sig lättare sagt än gjort. Två jämnstarka lag där vindriktningen över plastgräset hade viss påverkan på vem som hade kommandot i respektive halvlek. (Tränarna hävdar sannolikt att taktiska spetsfundigheter spelade större roll än vinden, och de har antagligen rätt.)

Vindpinad fana

Jag har sett ett par av Eskilstuna Uniteds försäsongsmatcher via livestream och det har varit intressant. Några nya komponenter har tillkommit samtidigt som jag tycker att laget fortfarande letar en smula efter sin försvarsidentitet och inte har lyckats producera framåt så som det kommer att krävas i seriespelet. Det jag har noterat är att nyrekryteringen Felicia Savings (från Hammarby) spel lovar mycket gott. Hon kommer tillsammans med duktiga Halimatu Ayinde göra mycket för Uniteds spel denna säsong. Och Emma Holmgren i Eskilstuna-målet är värd uppmärksamhet, om inte annat för att hon blev matchvinnare för sitt lag denna söndag.

Felicia Saving, Eskilstuna United

Emma Holmgren, målvakt i Eskilstuna United

Söndagens motståndare Hammarby är en spännande nykomling till årets Damallsvenska och utifrån vad de presterade under söndagens match tror jag mycket på deras möjligheter. De har en offensiv slagkraft som kan räcka långt. Eskilstuna-publiken känner igen Emma Jansson från säsongen 2016 då hon spelade för United. Nyköpings-anknutna följare är välbekant med Emilia Larsson sedan hennes tid i IFK Nyköping. Och till min stora glädje var Hanna Folkesson precis så bra som jag hade sett fram emot och hoppats. De har dessutom förstärkts med Madelen Janogy. Offensiv slagkraft, jovars.

Emilia Larsson, Hammarby

Emma Jansson, Hammarby

Upplägget i Svenska Cupen känns verkligen rätt. Att få tävlingsmatcher under försäsongen för de lag som lyckats kvalificera sig bland de 16 lagen till gruppspelet (fördelat på fyra grupper) är förträffligt. Att vinna titlar är moralhöjande och bra för prisskåpen i klubbhusen men på damsidan är det just inte mycket mer än så. Segrande lag på herrsidan kvalificerar sig åtminstone till Europa League. Och någonstans här slår det slint i mitt huvud och jag blir allt tacksammare för Eskilstuna Uniteds framtagna koncept JAG2030. Jämställdhet och möjligheter att försörja sig som fotbollsspelare även som tjej är värt att uppmärksamma och kämpa för. Om du precis som jag föredrar damfotboll framför herrfotboll, oavsett skäl, finns det ännu mer anledning att bidra med luft under vingarna till idén. Eskilstuna United har även lyckats med konststycket att få sina viktiga sponsorer att lämna reklamplatserna på matchstället som nu endast har det nya klubbmärket samt texten JAG2030 (och givetvis tröjnummer och spelarnamn på baksidan). Wow.

Huvuddomare Lovisa Johansson flankerad av assisterade Caroline Lindqvist och Moa Wettby

Förhoppningsvis är det inte bara som jag inbillar mig, damfotbollen är på frammarsch. Man stärker sitt värde på fler fronter, allt måste dock inte räknas om till "marknadsvärde" (men det underlättar). Internationellt och nationellt ser det bättre och bättre ut. Den oro jag känner finns bland de lokala fotbollsföreningarna där ett svalnande intresse för organiserat idrottande är tärande. Det är inte bara bland flick- och damspelare det tunnar ut, även på ledarsidan blir det allt svårare att få folk att ställa upp. Min analys tar inte hänsyn till pandemin, den har givetvis gjort tillståndet än mer prekärt.

Så, det spelades ju en match i söndags. Med vinden i ryggen gjorde gästande Hammarby en strong första halvlek. Det var tydligt i deras händer som taktpinnen förvarades. När första halvan av första halvlek hade spelats så hade Stockholms-gästerna tagit kommandot och endast två kvalificerade räddningar av Eskilstuna-keepern Emma Holmgren höll hemmalaget kvar i matchen efter 45 minuters spel. Hemmalaget hade verkligen inte utsatt Anna Tamminen i Hammarby-målet för några svårare prövningar. 0-0 i halvtid och svinkall snålblåst kanske låter avskräckande men någonstans var det ändå lätt att underhållas och låta sig värmas av en helt okej fotbollsmatch.

Den andra halvleken innebar en långsam förflyttning av maktpositionen och bestämmanderätten. Det tog knappt 30 minuter innan det faktiskt började lukta mål för hemmalaget. Och när målet kom kändes det rimligt på något sätt. I en av matchens prestationer tråcklade sig Loreta Kullashi igenom Hammarby-försvaret och via Anna Tamminens händer lyckades hon lyra in bollen i bortre delen av målet.

I en hög lyra hittade slutligen bollen in i ...

...målet till Bollkajsans odelade glädje

Efterföljande och obligatoriskt måljubel

Målskytten Loreta Kullashi, Eskilstuna United

Minuterna tickade iväg utan att den där riktiga desperationen från gästande lag kom till ytan. I det här skedet av matchen kändes det också som att United inte bjöd på någonting utan de kunde rutinerat och kontrollerat rida ut stormen. Men i andra tilläggsminuten dras en Hammarby-spelare ner i straffområdet och domare Lovisa Johansson sträckte ut armen och pekade på straffpunkten. Den förtvivlade Emilia Larsson kunde sekunderna senare se Emma Holmgren i Eskilstuna-målet rädda straffen. Så var den matchen till ända och ett blått glädjerus kontrasterade mot det molokna och lågmälda grönvita.

Punkt, slut, tungt.

Avgörandets stund i Svenska Cupens gruppspel i grupp 3 sker lördagen den 27/3 klockan 16.00 då Hammarby tar emot Sundsvalls DFF och KIF Örebro tar emot Eskilstuna United. Eskilstuna har avgörandet i egna händer men likväl måste de göra jobbet. En poäng säkrar gruppsegern vilket trots allt är goa förutsättningar att ha med sig i bagaget.

Jag efterlämnar ett bildgalleri med 188 bilder från söndagens match som du hittar HÄR >>>

Tack för denna gång och lycka till i jakten på nya sportsliga framgångar!