måndag 14 oktober 2024

Hargs och Stigtomtas U-lag satte punkt

Vad är väl en serieavslutningsmatch i division 6 mellan två redan nedflyttningsklara lag? Alldeles underbar! Åtminstone för mig som inte har fotat en endaste fotbollsmatch sedan den 16/6 2023. Söndagsmatchen den 13:e oktober hade allt jag kunde önska utom möjligtvis naturgräs. Hemmalaget Hargs BK U skulle nog ha tagit emot gästande Stigtomta IF U på Krikonbacken men den senaste veckans regnande gjorde att man fick hyra in sig på Ramdalens platsgräs istället.

Hargs BK U och Stigtomta IF U avslutade sin div 6-säsong på Ramdalens IP

Tyvärr för de båda U-lagen har deras första division 6-säsong inte varit den framgång som de önskat. Hargs BK U vann sin div 7-serie ifjol medan Stigtomta IF U som serietvåor blev erbjudna en friplats upp till div 6. Störst utmaning har nog innevarande säsong varit för Hargs U-lag eftersom de inför säsongsstarten fick flytta upp spelare till division 4-truppen som drabbats av strömavhopp. Lite bättre läge var det för Stigtomtas U-lag som länge hade häng på en plats ovanför strecket men när regnmatchen mot Tuns herrar på Rosvalla förlorades med uddamålet den 27/9 var nedflyttningen klar.

Höstfagert på Ramdalen den 13/10 när div 6-serien avslutades

Säsongens sista match var alltså endast av akademiskt intresse, förmodligen kryddad men en smula prestige lagen och spelarna emellan. Oavsett utgång skulle inget av lagen förändra sina tabellpositioner. Att de fick spela sista matchen på Ramdalens plastgräs där ordinarie hemmalaget Oxelösunds IK sett till att stå som slutsegrare i division 6 Sydvästra denna säsong var nog inget som drog till sig någon uppmärksamhet.

Reaktioner efter ett av Stigtomtas mål mot Hargs BK U

Efter en ganska pigg start av HBK kom Stigtomta in i matchen och på resultattavlan kunde vi läsa 0-3 i halvtid. Mål av Wilhelm Dahlin, William Björnfot och Linus Hardö. Andra halvleken blev mer av ett ställningskrig och Harg kunde reducera till 1-3 genom Max Nilsson men sedan rann kvitteringsjakten ut i närliggande Östersjön.

Jag har sett många fotbollsmatcher på olika lokala arenor under säsongen men detta blev den första, och förmodligen sista, matchen jag fotograferade. Lite ringrostig och otränad kände jag mig i sällskap med mina kameror men samtidigt kunde jag inte vara annat än nöjd med de tilltalande höstfärgerna i kanten av Ramdalens konstgräsplan. Du hittar ett bildgalleri med 141 bilder HÄR >>>

Tack för att jag fick möjligheten att fota denna match innan vår lokala fotboll gick på vinterledighet!

fredag 11 oktober 2024

Att stå på tå kostar på

Detta blogginlägg illustreras av ett antal utvalda bilder som inte har något med texten att göra. De är tagna under åren som jag bevakat lokal sport och visar några av de sporter som lockat mig att lyfta upp kameran och anteckna i mitt medhavda block.

Numera har jag två födelsedagar att fira under kalenderåret. Den dagen jag kom till världen var den 16:e maj, en dag då jag av ren artighet lät min tvillingsyster få några minuters försprång. Sedan 2023 kan jag även lägga till den 13:e oktober som födelsedag, den dagen då jag från en 24-årig yngling tog emot nya stamceller. Att den 13/10 var en fredag gjorde mig inte riktigt tillfreds eftersom jag lider av att vara något skrockfull. (Jag spottar över axeln om en svart katt passerar, lägger aldrig nycklar på bordet, tar inte in ljung som prydnad och klipper definitivt aldrig naglarna på en söndag.)


Crossfit fotad den 29/10 2022

Vad var det då som hände för att jag skulle hamna i denna två-födelsedagars-situation? Det hela började redan sommaren 2021 då jag i samband med min höftoperation (p.g.a. artros) fick veta att jag utvecklat blodsjukdomen Polycytemia Vera. Om jag tittar i backspegeln utvecklades sjukdomen för mig under hösten 2018. Denna blodsjukdom gjorde i mitt fall att benmärgen överproducerade trombocyter (blodplättar). Sjukdomen är ärftlig och min mor var även drabbad. Sjukdomen kan medicineras (livslångt) men i mitt fall övergick den till akut myeloisk leukemi (AML). Obehandlad överlever man mellan två veckor och månader med AML. Min diagnos ställdes den 20/6 -23 och ett halv dygn senare var jag inlagd på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Nej, jag hade inte känt något särskilt innan och var helt ovetande om det allvarliga läget.

Erik Skoglund boxades på Rosvalla för första gången den 19/9 -15

Istället för att fira midsommar med sill och potatis blev det ett frossande i stora mängder cellgifter. En behandlingsomgång innebar fem dagars cellgiftsdoser och därefter ungefär tre veckors återhämtning. För min del visade det sig räcka med tre behandlingsomgångar, alla dessa gavs på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. I månadsskiftet september/oktober flyttades jag över till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där fick jag en fjärde omgång cellgifter och förbereddes införs stamcellstransplantationen. Att ta emot nya stamceller krävde inte särskilt mycket av mig (mer än noggranna hälsokontroller innan transplantationen såsom hjärta, lungor m.m.). Jag låg i min sjukhussäng och fick stamcellerna intravenöst från en påse på min "nya fästmö" droppställningen.

Basketcup i Rosvallas A-hall den 7/4 -23

Det jag visste inför stamcellstransplantationen var att det skulle komma en period med stor risk för infektioner. Efter varje omgång cellgifter hade mitt immunförsvar gått ner på noll men transplantationen innebar en total återställning till fabriksinställningarna. Alla "uppdateringar" jag skaffat från födseln den 16/5 på 60-talet var som bortblåsta. Och nog drabbades jag av infektioner! Samtliga infektioner kom dock som internleveranser från min egen kropp, vi bär ju alla runt på både vilande virus och aktiva bakterier. Redan innan jag skrevs ut från Akademiska den 15/11 hade jag dragit på mig den första rejäla infektionen (urinblåsan) och sedan kom infektionerna slag vid slag från mitten av december. Eftersom mitt nya immunförsvar inte riktigt kom igång så drogs jag ner i ett kaninhål i skiftet februari och mars då EBV-viruset reaktiverades för andra gången och ledde till en virusframkallad tumör i en halsmandel samt närliggande slemhinnor. I mars var jag mer inlagd på sjukhus än vad jag var hemma.  Behandlingarna med antikroppar tog vid och de gavs under någon timme och sedan kunde jag åka hem. Dessa behandlingar fick jag ta emot med tre veckors mellanrum fram till i början av juli.

Cheerleading-tävlingarna har verkligen etablerat sig på Rosvalla (11/2 -23)

Vilket pris har jag då betalat för fem månaders sjukhusvistelse och alla behandlingar samt komplikationer? Fysiskt har priset varit lättare att se och förstå än de mentala påfrestningarna. Mina höfter (en opererad med protes och den andra med artros) tackade för sig efter drygt två månader i en sjuksäng. Att hår, skägg och övrig kroppsbehåring skulle försvinna var väntat men att det sedan tillfälligt växte ut som chimpanshår var jag inte beredd på. Den svartmuskige mannen i spegeln försvann och nu konstaterar jag att håret på huvudet är om möjligt ännu tunnare samt att jag inte behöver raka benen (ifall jag vill bära strumpbyxor). Vikten har varit i fokus från dag 1 på sjukhuset samt efterföljande vårdkontroller. Jag är kinkig med maten och trodde att jag skulle tappa mer i vikt som sjukhusinlagd i kombination med cellgifterna. Så blev det inte även om några kilo föll bort. Lägst vikt noterade jag i slutet av april då virusinfektionerna och tumören tog ut sin rätt. Nu är jag snart tillbaka på min normalvikt (vilket innebär flera kilo extra i onödig trivselvikt). Konstigt nog har kroppen hellre offrat muskelmassa än magfett under denna process.

IFK Nyköpings handbollsherrar i Sporthallen den 11/10 2013

Redan vid inskrivningen på Mälarsjukhuset den 21/6 -23 sa den kloka läkaren till mig att "det här ska vi klara". Han betonande förvisso att det var en väldigt allvarlig och farlig sjukdom men att chansen att bli frisk definitivt fanns. Det hoppet levde jag på både i den initiala chockfasen och senare när cellgiftsbehandlingarna radade upp sig. Hoppet och tron fanns där hela tiden och antagligen hade jag förmågan att även framkalla det mod som krävdes. Stödet från familjen, släkten och vännerna lyfte mig under armarna utan att jag en enda gång behövde be om det. Vårdpersonalen på avdelningarna i Eskilstuna och Uppsala var fantastiska mot mig som patient.

Onyx innebandydamer måljublar den 29/11 2014

I skarven mellan sommar och höst -23 fick jag ta emot så mycket stöttning och kärlek från er i idrottsfamiljen. Det började med en hälsning och lagbild från Hargs BK:s U-lag och spred sig vidare mellan lag och individer. Jag låg i min sjuksäng på Mälarsjukhuset och rodnade nästan av förlägenhet av all uppmärksamhet. Jag är er alla ett stort TACK skyldig! Som ringar på vattnet följdes detta upp i Södermanlands Nyheter (med två ytterligare artiklar i ett senare skede) och en intervju i P4 Sörmland. En liiiiten kommentar gäller den skylt som användes av ett par fotbollslag, det står @fotolasse men det är inte någon jag har koll på mer än att det är ett Instagramkonto som har publicerat totalt två inlägg och de är från 2012 ...

Luftburen ishockey på Rosvalla den 17:e mars 2017

Inför utskrivningen från sjukhusmiljön i mitten av november hade jag en målbild kring vilan, återhämtningen och därefter återuppbyggnaden som behövdes. Tyvärr inkluderade inte min målbild den detaljen att jag skulle behöva ta mig igenom så många komplikationer. Istället för att vila på hela foten fick jag stå på tå, länge, och i skrivande stund har jag faktiskt inte kunnat lämna tåståendet helt. Det har handlat om en ständig stridsberedskap snarare än ett behagligt fredsläge. Insikten har även kommit till mig att sjukdom innebär en viss form av frihetsberövande. Jag märker också att jag mentalt har allt svårare att ta emot fler negativa hälsobesked.

Kvällsfolkrace på Björshultsbanan den 5/5 2017

Vägen framåt innehåller några obesvarade frågor. Jag har precis påbörjat mitt vaccinationsprogram som om något år ger mig visst skydd mot diverse luftvägsinfektioner, barnsjukdomar, stelkramp m.m. Tills dess ska jag tänka mig för när jag rör mig i miljöer med många människor. I början av innevarande vecka togs benmärgsprov i samband med 1-årskontrollen efter stamcellstransplantationen. Det tar någon vecka att få svar på hur min benmärg sköter sig (där bildas de nya blodkropparna). Jag genomgick även en PET-CT-skanning (en form av röntgen) som ska ge svar på om tumören i svalget är helt borta och hur bakterieansamlingen kring min höftprotes utvecklat sig. I närtid kommer ortopeden på Nyköpings lasarett meddela om det är så illa att jag behöver byta ut min höftprotes p.g.a. en misstänkt infektion.

Beachvolleyboll på Stora torget i Nyköping den 10:e augusti 2017

I början av juli kände jag mig tillräckligt stark för att börja träna på gymmet igen. Trots fortsatta problem med höften har jag klarat mig utan krycka de senaste veckorna när jag ska promenera. Mentalt är jag inställd på att börja mitt jobb hos Region Sörmland IT i slutet av oktober. Vän av ordningen och följare av denna blogg funderar säkerligen på när jag börjar dyka upp på sportevenemang med mina kameror igen. Förhoppningsvis blir det snart, det är något jag längtat efter sedan i juni 2023. Jag tycker själv att jag har missat massor men har försökt att regelbundet svepa av sociala medier och nyhetskanaler för att hålla mig uppdaterad kring vad som hänt inom den lokala sporten.

Rugbylandskamp mellan Sverige och Tjeckien på Bollspelaren den 30/10 -21

Inombords bär jag på en stor tacksamhet. Jag har nämnt detta tidigare i detta inlägg och sträcker ut begreppet att även innefatta livet. Jag vaknar fortfarande varje morgon och det är något jag i vardagslunken inte lagt någon större vikt vid. Att balansera på stupkanten och komma till stadig mark igen ger perspektiv. Förmodligen är jag både naiv och trög men långsamt börjar nu mitt existentiella medvetande vakna.

Bandy på inomhusis i Katrineholm den 19:e februari 2022

Som avslutning vill jag vända mig speciellt till dig som är blodgivare. Tack! Utan blodgivare hade jag inte suttit vid mitt tangenbord idag. Åtskilliga påsar med röda blodkroppar och blodplättar har gått åt under faserna då jag fått cellgifter. För er som ännu inte blivit blodgivare kanske jag kan väcka en tanke att ta steget och bli det.

Sprintorientering i Nyköping som arrangerades av OK Hällen den 18/5 -17

Allra sist vill jag skicka en uppmaning till dig som är mellan 18 och 35 år ung. Ta steget och bli stamcellsdonator! Ungefär 30% av alla patienter som behöver nya stamceller (p.g.a. bl.a. leukemi, lymfom) får aldrig chansen eftersom en passande donator inte kan hittas. I Sverige samlas alla donatorer i Tobiasregistret och du kan läsa mer om vad det innebär att donera stamceller, hur du anmäler dig m.m. på Tobiasregistrets hemsida.

Eskilstuna United vs Hammarby på Tunavallens konstgräs den 17/4 -17

Nyköpings BIS mot IFK Göteborg i Svenska Cupen den 10/3 2013

Fantastiska Folkungavallen (med kastanjer) den 21/5 2023

Tack för att du tog dig tid att läsa! Med förhoppningar om återhörande
//Lasse Jansson aka @fotbollslasse