söndag 18 juni 2023

Publiken var i alla fall bra

Fredagen den 16:e juni var en i raden av soliga och väldigt varma dagar. För idrottsutövare är nog den något svalare kvällsluften att föredra framför mitt-på-dagen-hettan och kvällsmatcherna så här i midsommartider är speciella. En titt i fotbollsdivisionernas spelscheman avslöjade för mig att jag hade en division 7-match i min omedelbara närhet som täckte in flera kriterier. Matchen skulle spelas mellan två lag som jag ännu inte sett under säsongen, den inföll under helgens enda tidpunkt då jag skulle ha tid för någon sportbevakning och den skulle bjuda på mjukt och fint kvällsljus. Finfint.

Stigtomta IF:s U-lag tog sig an Västerljungs IF på Stigtomta IP den 16/6 -23

För mig är Stigtomta IP hemma efter åtskilliga besök under åren. Mestadels som ledare i två av föreningens tidigare flicklag men även i flera andra sammanhang. Fotografiskt så bjuder idrottsplatsen på intressanta möjligheter. Denna fredagskväll avslöjade en gräsplan som med nöd och näppe kunnat hållas vid liv med bevattning.

Stigtomta IF:s U-lag har en stomme från det tidigare pojklaget med spelare födda runt 2005. De startade upp seniorspel inför säsongen 2022 och har sedan dess haft en bra utvecklingskurva. Tyvärr har det under många år varit svårt, för att inte säga omöjligt, att hålla liv i ungdomslagen så att spelarna kan göra en övergång till seniorspel i föreningens regi. I mina ögon beror denna årskulls framgångar på de två ledarna Tord Åkermans och Daniel Anderssons envetna vilja och driv, och de förtjänar verkligen beröm för vad de utfört och utför sedan spelarna sparkade igång som knattar uppe vid Parken i byn.

Västerljungs IF har jag som en något avlägsen kompis sedan några år då jag blev betagen av deras fina anläggning vid Norrbyvallen. I årets laguppställning såg jag många nya ansikten och jag gläds åt att de lyckats med en föryngring som pekar på livskraft och överlevnad i tider då det är allt tuffare att attrahera med organiserad lagidrott. Föryngringen har dock kostat en del vilket gjort att de rent idrottsliga resultaten står i vänteläge men med kontinuitet och ihärdighet kommer resultaten så småningom.

Den sedvanliga bilden på publikraden uppe på hyllan vid Stigtomta IP

Nej, inte bjöds vi på någon överdrivet bra fotbollsmatch denna fredagskväll. Det var ändå som vi kom överens om efter matchen att publiken nog var bäst denna gång. Eller åtminstone bra. Och hade det inte varit för otroligt sympatiske domaren Admir Brkic och hans egenskaper hade tillställningen kunnat spåra ur eftersom det tvunget skulle tjafsas och tjuvnypas i var och varannan situation, eller som den skickliga och meriterade rugbytränaren Anna-Lena Swartz sa på Bollspelaren föregående helg vid ett gruff efter en avblåsning; "manlig konflikthantering".

Division 7-matchen i den södra serien slutade 1-0 efter att matchens enda mål gjorts av Stigtomta IF:s 05:a Alexander Åkerman. Jodå, för er med koll är det redan känt att det är brorsan till Ebba Åkerman i IK Tuns damlag. Segermålet kom i 84:e minuten och även om det varit ett litet övertag för hemmalaget under matchen hade det lika gärna kunnat vara gästerna som lyckats peta in en boll till sist.

Ju längre matchen led desto mer tid var jag tvungen att lägga ner på att jaga mygg som envist valde att stanna till på mig där jag satt och siktade med mina kameror. Under lördagens många vilopauser när jag midsommarklippte villatomtens häckar valde jag ut och redigerade ca 180 bilder från matchen som du hittar HÄR >>>

Jag hade en trevlig fredagskväll och vill önska båda lagen lycka till under fortsättningen av säsongens seriespel.

söndag 11 juni 2023

Dubbelrugby på Bollspelaren

Ännu en lördag med dubbla 15-mannarugbymatcher stod på schemat när jag puttrade söderut på E4:an till Bollspelaren i Norrköping den 10:e juni. In i det sista var dammatchens starttid höljd i dunkel men jag inhämtade pålitlig information från säkrast tänkbara källa (tack Pasi) och kunde landa i god tid inför matchstarten klockan 12.30. Strålande solsken från en helt molnbefriad himmel men inte så varmt att det skulle begränsa de hårt arbetande rugbyspelarna ute på planen. Tackar.

Bollspelaren i Norrköping är en välbekant rugbyarena

Södertäljes rugbydamer hade under fjolåret ett samarbete med Karlstads Rugbyklubb men inför denna allsvenska säsong har man krokat arm med Kalmar Södra Rugby. Grejen är att det även finns spelare med från Norrköping Troján i detta samarbete men de blir en aning anonyma i serietabellens namngivning. Dagen till ära kunde de i alla fall kliva ut på Bollspelaren i Troján-tröjor och tydliggöra sin existens. En tuff men inte omöjlig uppgift väntade i form av Vänersborg Rugby.

Södertälje/Kalmar mot Vänersborg Rugby på Bollspelaren den 10/6 -23

Efter första halvleken pekade egentligen allt mot en lätt och bekväm seger för Vänersborg som hade ledningen med 29-10. Hemmalaget hade uppenbarligen utnyttjat pausvilan väl och kom ut med förnyad energi och optimism till andra halvleken som tog dem till 25-34 med 10 minuter kvar att spela. Södertälje/Kalmar/Troján-trojkan kämpade in i det sista men det gjorde även Vänersborg som lyckades värja sig från fler försök och matchen slutade 25-34. Södertälje/Kalmar är kvar med noll poäng i tabellen efter tre matcher medan Vänersborg-damerna har två segrar och en förlust och därmed fyra poäng i en tabell som toppas av hittills obesegrade Stockholm Exiles och Enköpings RK på vardera sex poäng. 15-mannaspelet tar nu paus för 7s-kval och slutspel innan det återupptas den 19/8.

Norrköping Trojáns herrar hade en kniven-mot-strupen-match mot Stockholm Exiles klockan 15.00. För en chans att spela i det allsvenska slutspelet krävdes seger mot hittills obesegrade Stockholm Exiles i den norra serien. En seger krävdes för att passera Enköping RK:s herrar som dock har kvar att möta Exiles den 1/7.

Norrköping Troján mot Stockholm Exiles på Bollspelaren den 10/6 -23

Även Trojáns herrar har ett samarbete med Kalmar Södra Rugby och de sistnämnda förblir en aning anonyma i förbundets serietabell. Hur som helst så skulle det visa sig att uppgiften att knäppa Exiles på näsan var en för svår uppgift. Trots ett par fina försök från hemmalagets sida hade gästerna ett stabilt grepp om matchen i halvtid och ledde med siffrorna 28-10. I den andra halvleken utökade Exiles sin ledning till 35-10 innan matchen fick ett abrupt och olyckligt slut redan i 61:a matchminuten. Ett befarat benbrott på en hemmaspelare som av förklarliga skäl inte gick att flytta från planen och en oviss väntan på ambulans gjorde att båda lagen kom överens om att sätta punkt där och då. Sålunda 10-35 på resultattavlan och Exiles i en ointaglig serietopp i Allsvenskan Norra med Enköping RK på en andraplats medan Troján får sikta in sig på att möte andra tredjeplacerade lag efter sommaruppehållet.

Ett bildgalleri med 167 bilder från Södertälje/Kalmar mot Vänersborg RK hittar du HÄR >>>

Ett bildgalleri med 98 bilder från Norrköping Troján mot Stockholm Exiles hittar du HÄR >>>

Tack för en riktigt kul dag bredvid rugbyplanen och lycka till i säsongens kommande matcher!


fredag 9 juni 2023

IK Tuns U-damer gav sig inte utan kamp

Tuns huvudsakligen unga U-lag gjorde mycket rätt i onsdagens förlustmatch i division 3 mot gästande Enhörna IF. Ändå var det gästerna som rättmätigt kunde åka norrut i länet med en 5-2-seger i bagaget. Enhörna å sin sida var framgångsrika i sin press samt försedda med matchens spetslirare i form av tremålsskytten Cassandra Cossi som var i en klass för sig ute på Enstaberga IP:s soldränkta gräsmatta. Vi som var där kunde konstatera att en kvällsmatch i juni ändå är något alldeles särskilt (men inte så varm som man hade hoppats och trots torkan verkade en och annan mygga vara i farten).

IK Tuns Agnes Nord krutar in kvitteringen till 1-1 i första halvleken mot Enhörna IF

Den första halvleken var Enhörnas då de lyckades manövrera ut sin motståndare ganska bra med hög press där bollhållarna i Tun blev tvingade till stressageranden. Ledningsmålet för Enhörna kom i 21:a matchminuten och var inte oförtjänt. Tun lät sig inte nedslås och kämpade på trots att motståndarna hade en viss kontroll på spelet. När några få minuter återstod av halvleken fick Agnes Nord chansen på högerkanten och dammar in 1-1 och det var ett mål som tog dem in i matchen men även till pausvilan.

Spelpaus, motljus i kvällssolen på Enstaberga IP, juni anno 2023

Stärkta av den första halvlekens sena kvittering kommer Tuns spelare ut till den andra halvleken och tar över stort i den inledande kvarten. Nu var det istället hemmalaget som var framgångsrika i pressen och de ställde ideliga frågor till Enhörnas försvarslinje. Ledningsmålet i 59:e minuten kom som en effekt av allt detta men var ett självmål efter ett inlägg mot bortre stolpen. Ledningen varade dock inte mer än en minut och sedan kom även Enhörnas ledningsmål fram till 3-2 inom ytterligare en minut. Det går fort även i fotboll, tydligen.

Publiken vid Enstaberga IP fick se en ganska trevlig och underhållande match

Matchkontrollen togs återigen över av Enhörna och även om Tun var nära vid ett par tillfällen att kvittera kom inte det där nödvändiga målet. I 84:e minut utökar istället Enhörna sin ledning till 4-2 och på stopptid gör de sedan ett vackert 5-2-mål som fastställde slutresultatet. Summa summarum en seger som Enhörna med all rätt skulle ha med sig hem men kanske ett eller två mål för mycket sett ur ett IK Tun-perspektiv.

Utöver nämnda Cassandra Cossi gjordes Enhörnas två övriga mål av Molly Florin. Och Tuns mål stod Agnes Nord för utöver det Enhörna bjöd på.

Det är kul att fota i fint kvällsljus och även om det inte blev så många actionbilder så finns det en och annan bild som ändå visar att junikvällar funkar utmärkt för kombinationen foto och fotboll. Du hittar 150 bilder i ett bildgalleri HÄR >>>

Tack för titten och lycka till i det fortsatta seriespelet!

söndag 4 juni 2023

Gästabudstrofén passerade hemmavid

För min del har det inte blivit någon rally-fotografering sedan 2019. Usch och fy och för att råda bot på denna grava brist så passade årets lokala deltävling i Svenska Rallycupen utmärkt. SMK Nyköpings traditionella Gästabudstrofén gick av stapeln lördagen den 3:e juni och specialsträcka 1 passerade inom promenadavstånd från mitt hem. Ingenting att skylla på med andra ord, det var bara att packa ihop kamerautrustningen och traska den s.k. Salingerundan till min tänkta postering 3,5 km hemifrån.

Gästabudstrofén passerade gården Salinge i slutet av SS1

Vad är det som får folk att vallfärda från när och fjärran för att titta på rally? Är det motorsporten som sådan (=fränt), förhoppningar om att se avåkningar, chansen att andas kilovis med damm, traditioner och gammal hävd, lukten och ljudet av passerande fordon eller kanske möjligheten att räkna gamla Volvo 940 i en aldrig sinande ström? Jag vet inte men det är banne mig värt ansträngningen!

Vi stod vid Salinge i dammet under knappt 4 timmar och hade det bra

Till deltävling 2 (av totalt 6) av Svenska Rallycupen hade drygt 150 ekipage anmält sig. Arrangörsklubben SMK Nyköping hade som vanligt några intressanta namn i startfältet som rimligtvis skulle kunna hävda sig. Nu blev det inga klassegrar denna lördag men det förtar inte känslan av att detta var en välarrangerad tävling på fina vägar. Om du vill djupdyka i resultatlistorna kan du göra det här >>>

Motorras och en bedrövad besättning i form av Frans Harrén-Söderbäck och Charlie Ekström

För min egen del hände inte något överdrivet spektakulärt framför kamerorna denna gång. Jag valde att försöka fota alla deltagare och 80% av bilderna togs med lång slutartid och försök att panorera. Det är svårt vilket ledde till att vissa fordon inte riktigt är så skarpa som jag hade önskat. Vi fick se några bredarslade bakhjulsdrivna bilar driva ut lite väl långt i 90-gradersböjen, en 4WD-bil ta en bonus-sväng ute i vetefältet och tyvärr ett motorras för en av SMK Nyköpings-ekipagen. I det stora hela kommer du att finna odramatiska bilder i mitt bildgalleri men det var huvudsakligen solsken och det är ju inte fy skam det heller.

Mitt bildgalleri från Gästabudstrofén 2023 hittar du HÄR >>>

Tack för att du tittar och nu ska jag jaga bort dammpartiklar från kamerorna och objektiven ...

söndag 28 maj 2023

Allsvensk rugby på Korsängen

Enköping är mer än Totte Wallin och Enköpingståge. Det är rugby på Korsängen också. Det fick jag erfara med god marginal när jag lördagen den 27:e maj satt mig i bilen hemma i Stigtomta och rattade norrut till grannlänet. En resa som tar ungefär 1 timme och 40 minuter på en väg som kantas av fler fartkameror än någon levande varelse kan hålla räkningen på. Om det är ett tecken på att många åker till Enköping ska jag låta vara osagt men jag ångrar hur som helst inte mitt tilltag.

Enköpings RK:s damer mötte Hammarby IF Rugby Dam

Enköpings RK:s herrar mötte Stockholm Exiles i Allsvenskan Norr

När jag med hjälp av bilens GPS letat mig fram till Korsängens rugbyplan fann jag både trevliga funktionärer och en mysig rugbyplan som var insprängd i en oas av prunkande grönska. På programmet denna lördag stod andra omgången i damernas respektive herrarnas allsvenska serier. För Enköpings damer väntade Hammarbys rugbydamer medan herrarna skulle ta sig an Stockholm Exiles. Damernas match som börjande klockan 13 var någorlunda lätt att tippa medan herrmatchens utgång var knepig att förutspå, i alla fall för mig.

Enköpings RK:s klubbhus med höga bostadshus i bakgrunden

Entrén till rugbyplanen

Korsängens rugbyplan

Enköpings damer tog som förutspått kommandot direkt mot ett tappert kämpande motstånd som kom till spel med endast en avbytare. Gästerna från söder lyckades i slutet av matchen få till ett försök men en ytterst trygg och säker hemmaseger kunde antecknas med siffrorna 79-7.

Enköpings och Hammarbys rugbydamer gjorde gemensam sak efter matchen

Herrarnas batalj bjöd på betydligt jämnare spel där matchen utvecklade sig på ett sådant sätt att det var omöjligt att gissa vilket av lagen som skulle avgå med segern. Hemmalaget tog ledningen men i halvtid ledde gästerna och under andra halvlek hade sedan ERK kommandot till sista spelet då Exiles gjorde det nödvändiga försöket. Lite olika bud på slutsiffrorna (!) men jag TROR att vi ska skriva siffrorna till 28-37. 

Enköpings och Stockholm Exiles herrar tackar varandra för god match

Det blev en lång och mastig dag på vägarna och i Enköping men fantastiskt kul och inspirerande att sticka in näsan i rugbybubblans trivsamma stämning. Jag återser gärna Enköping igen och då kanske jag kan skriva ner hur många fartkameror som faktiskt är utplacerade.

Du hittar mina matchbilder i två separata bildgallerier:

Dam-matchen mellan Enköpings RK och Hammarby IF Rugby ca 160 bilder

Herr-matchen mellan Enköpings RK och Stockholm Exiles ca 150 bilder

Tack för underhållningen och ett stort lycka till under den kommande säsongen till samtliga deltagande lag!

onsdag 24 maj 2023

IFK firade Damfotbollens dag med seger

Efter helgens alla foto-äventyr fanns en backlog med efterarbete som läckte över på de följande vardagarna. Plötsligt gick vardagarna och kvällarna åt till annat än sportbloggande och bildbehandling. Söndagens division 3-match på Folkungavallen mellan IFK Nyköpings och Nykvarns SK:s damlag har inte glömts bort och nu är det äntligen dags att lyfta fram kampen i rampljuset.

IFK Nyköpings damer tog sig an gästande Nykvarns SK på Folkungavallen den 21/5 -23

För IFK Nyköpings unga damlag har de tre inledande omgångarna av årets division 3-serie passerat utan några inspelade poäng. Nykomlingarna Nykvarns SK hade dagarna innan söndagens möte lyckats bärga sina första tre poäng genom vinst över DFK Katrineholm. Svårtippat söndagsmöte med andra ord även om det massiva publikstödet för hemmalaget IFK på Folkungavallen torde vägt tungt. Att anordna Damfotbollens dag är ett fantastiskt vällovligt arrangemang och inramningen kunde inte bli bättre på vackra Vallen. Många engagerade ungdomsspelare fyllde läktaren och de kryddade tillställningen tillsammans med allt annat kamratföreningen ansträngt sig med att ordna dagen till ära.

Välfyllt på Folkungavallens anrika träläktare under Damfotbollens dag

De två lagen bjöd upp till kamp i en match som dock aldrig nådde några högre höjder. Bollinnehaven var emellanåt lika korta som spelavstånden. Poängen var antagligen viktigare än att det skulle se bra ut och hemmalaget satte sig i förarsätet direkt genom ett mål av Julia Blomqvist i första matchminuten. Sedan skulle lagen tävla om att göra varannat mål tills slutligen IFK fick sista ordet. Kvitteringen till 1-1 gjordes av Nykvarns Olivia Källström i 29:e minuten, IFK tog återigen ledningen tre minuter innan halvtidspausen genom Kendra Isaksen. Den andra halvleken hann bli en halvtimme gammal innan Nykvarns kvittering till 2-2 gjordes av Agnes Källström. Slutrepliken kom bara ett par minuter senare då Eurolinda Shala fastställde slutresultatet till 3-2. Befriande glädje i IFK-leden och en känsla av nära-skjuter-ingen-hare bland Nykvarns-spelarna.

Division 3-tabellen toppas för närvarande av IK Viljan på maximala 12 poäng. IFK Nyköpings kommande uppgift är Enhörna IF på bortaplan den 28/5 medan Nykvarns SK tar sig an IK Tuns U-lag samma dag på sin hemmaplan.

Jag har valt ut knappt 180 bilder från matchen och du hittar dem HÄR >>>

Tack för möjligheten att ta del av detta toppen-arrangemang och lycka till i jakten på nya poäng!

söndag 21 maj 2023

Bruksortsmöte på Mårtens Vall

En fotbollsmatch mellan Vrena IF och Nävekvarns GoIF kan beskrivas som en riktig bruksortsdrabbning. Det är även en match mellan sjöar och hav, åtminstone ser det ut så när jag tittar i kartboken. Lördagen den 20:e maj var det dags för de två division 7-lagen att mötas på Mårtens Vall och en hel del har hunnit hända sedan fjolårets match som jag bevakade med spänning eftersom det innebar en återkomst för seniorfotbollen i Vrena.

Ännu en härlig fajt på Mårtens Vall mellan Vrena IF och Nävekvarns GoIF

Vrena IF har efter förra årets comeback-säsong hunnit stabilisera sig. En tränare har tillkommit och av en händelse har Kent Karlssons senaste tränaruppdrag varit hos Nävekvarns GoIF. I Nävekvarn har det varit mer omvälvande förändringar i och med att en större del av tidigare trupp lagt skorna på hyllan. Nu har man ändå fått ihop ett nytt lag och som de har inlett årets seriespel! De toppar division 7 Södra och är efter fyra omgångar obesegrade. Av det jag såg under lördagen finns det inget som pekar på något annat än serieseger trots att det är massor av matcher kvar att spela.

Publik och polis på Mårtens Vall under lördagen

För att vara en division 7-match tycker jag att det var en riktigt bra nivå och hemmalaget fick också göra det första målet när ungefär 35 minuter gått av matchen. Vrena-bänken såg redan efter 20 minuter ansträngd ut eftersom klubbens alla kylpåsar verkade ha gått åt och stressnivån steg när det inte fanns så mycket mer att kasta in på planen efter alla krämpor och blessyrer. Nävekvarn hittade rätt både en och två gånger i slutskedet av halvleken och såg ganska bekväma ut till pausvilan.

Knappt 20 minuter in i andra halvlek utökade gästerna till 1-3 men en reducering till 2-3 ett par minuter senare gav Vrena tillfällig kontakt och ett visst hopp. Under matchens slutskede var det dock Nävekvarn som var tydligt bäst och de kunde stänga tillställningen under de sista 10 minuterna genom att göra både 2-4 och 2-5.

Vrenas mål gjordes av Sebastian Hammar och Jonathan Fredriksson. Nävekvarns mål gjordes av Christopher Berggren (2 mål), Filip Carlsson samt Linus Björkborg (2 mål).

Du hittar 154 bilder från matchen HÄR >>>

Jag önskar båda lagen lycka till i det fortsatta seriespelet!

fredag 19 maj 2023

Råby utnyttjade den oknutna säcken

En helgröd torsdag i mitten av maj kan utnyttjas på många olika sätt. Fotbollen har hittat sitt sätt och därmed bjuds allmänheten möjligheten att sätta sig tillrätta vid någon av alla fina fotbollsanläggningar i närområdet. Jag valde att åka över bron. På nylagd asfalt susade jag norrut på väg 53 till Råbyborgen där Råby-Rönö IF:s division 5-herrar öppnat upp grindarna för att välkomna Runtuna IK till ett riktigt bonnaderby.

Duell på soldränkta Råbyborgens gräs den 18/5 -23

Matchen mellan de två lokalkonkurrenterna var i division 5-seriens femte omgång. Runtuna har startat säsongen starkt och har en nolla i förlustkolumnen medan Råby har en mer blanda-och-ge-betonad inledning. Oavsett tidigare resultat är ett derby något speciellt och oftast svårtippat. Oavgjort brukar vara gångbart men så såg det sannerligen inte ut att kunna sluta efter första halvleken mellan det blåa och röda laget.

Som oftast var det välbesökt på Råbyborgens åskådarplatser

Runtuna började matchen starkt medan hemmalaget såg något obekväma ut. Några inledande minuter fick Råby äga innan gästerna tog över och styrde matchen dit de ville. Vi fick se ett tidigt ledningsmål i 5:e minuten av Runtunas energiknippe Victor Dahlqvist och ledningen utökades av Marcus Eriksson i slutminuterna av den första halvleken. Det stod inte mer än 0-2 på resultattavlan men hade kunnat vara en ännu större ledning utifrån skillnaderna i slagstyrka ute på planen. Sport är sällan helt förutsägbar, som tur är, och till andra halvleken fick vi se en scenförändring. Råby kom ut med höjda huvuden medan Runtuna verkade ha tappat tron på vad de pysslade med. 0-2 stod sig dock utan några jättechanser för något av lagen och när matchuret närmade sig 90 minuter var det ett desperat reduceringsjagande hemmalag som till sist hittade rätt genom Jesper Engdahl (tidigare Jansson) fram till 1-2. Efter ett längre avbrott för skada i andra halvleken var det några minuters tilläggstid som skulle hanteras, Runtuna ville givetvis döda dessa minuter snabbast möjligt och Råby ville hitta rätt ännu en gång. På matchens sista spark bombar lagkapten Marcus Axbom bollen i nät fram till 2-2 och det var extremt tydligt vilket lag som vunnit en poäng och vilket lag som förlorat två efter den händelsen.

Summan av kardemumman är att Runtuna förblir obesegrade i division 5-serien och Råby fick en självförtroendeboost samt två millimeter tjockare pannben efter denna match. Vi som satt på publikplats fick solsken och derbyunderhållning, inte fy skam en ledig torsdag.

Du hittar 160 bilder från matchen HÄR >>>

Tack och lycka till i det fortsatta seriespelet!

söndag 14 maj 2023

102-åringen som firade 100

Björkarnas musöronlöv tillsammans med vitsipporna runt Stigtomta IP avslöjade att de var redo för ett hejdundrande arrangemang lördagen den 13:e maj. Ett hundraårsjubileum som borde ha ägt rum i augusti 2021 men efter en avklarad pandemi och två år försenat var allt och alla i fas att ta hand om den nästan 102-åriga föreningens högtidlighållande. Att det skedde samma dag som Råbys 80-årskalas, Nyköpings konstrunda och Oxelö marknad är inget som skrämmer en förening med anor från förr.

Och som vi firade!

I strålande väder firades Stigtomta IF:s 100-årsjubileum hemma på IP

Jag kommer inte att kunna återge Stigtomta IF:s historik. I ett kort blogginlägg går det inte ens att heltäckande beskriva programpunkterna under jubileumsdagen den 13/5. Det jag däremot vet är att en förening som blivit så pass gammal har blivit det tack vare engagemang från oerhört många människor. Den har berört och den har haft betydelse för samhället där den verkat. Jag är stolt att kunna räkna mig till en av många som lagt tid och energi på ledarskap i föreningens viktiga ungdomsverksamhet. För min egen del hade det kunnat vara i en annan förening men som inflyttad Stigtomtabo sedan exakt 30 år tillbaka är det i denna förening våra fyra döttrar fått sin idrottsliga fostran.

Föreningslivet i Stigtomta fanns representerade på IP under jubileet

De verkliga eldsjälarna är motorerna i de livskraftiga föreningarna och jag ser på dessa med beundran. Det blir tuffare och tuffare att locka människor till föreningslivet och när bördorna axlas av allt för få blir det allt svårare att åstadkomma långsiktig hållbarhet. I arbetet med Stigtomta IF:s 100-årsjubileum delades det ledande arbetet i en hängiven grupp som ska ha allt beröm vi kan uppbringa för vad de åstadkom (med extra plus i kanten för vädret de snitsade ihop på allra bästa sätt).

Stigtomta IF:s 100-grupp som fixat med jubileet på ett utomordentligt strålande sätt

Denna dag samlades vi på Stigtomta IP för att tillsammans hylla den snart 102-åriga föreningen i något som blev en hejdundrande familjefest. Besökarna fick ta del av allt från bolljonglering, prick- och precisionsskytte, ansiktsmålning, ponnyridning, spiktävling, hoppborgar, lotteriförsäljning, tipspromenad, foodtruck, fikaförsäljning, förenings- och sponsorpresentationer till ordförande- och borgmästartal till musikaliska uppträdanden av högsta klass. Och så ska vi inte glömma fotbollsunderhållningen då kändisar, profiler och Stigtomta-legendarer drabbade samman ute på den Epa-sönderkörda och försommartorra fotbollsplanen.

Invigningstal med historiska återblickar av ordförande Göran Sund

Hoppborgsinferno

Foodtrucken hade knappt börjat innan Hampus Almberg stod i kö för en burgare

Batman på tipspromenad

Ponnyridning i bortre kanten av idrottsplatsen

I sommarvärmen var i alla fall inte jag avundsjuk på stackaren inne i maskotdräkten

Martina Dahlström underhöll

Bygdens son Mattias Nordkvist underhöll både på fotbollsplanen och scenen

När jag hörde Mattias Nordkvist prata, från scenen som avslutningsnummer denna späckade lördag, om vad Stigtomta och Stigtomta IF betytt för honom så var det genuint. Inget som sades bara för att vara artig. En person med hela Sverige som scen men med fötterna kvar i myllan hemma på IP. När han som avslutningsnummer sjöng den egenkomponerade inmarschlåten till Stigtomta IF "Hemma igen - Gula/Svarta" visste jag att klumpen i halsen skulle få sällskap av en tår i ögonvrån. Det är så med den låten, oavsett hur många gånger jag har hört den på Spotify, och det är så för att jag inte längre kan gå ner till IP utan ett starkt styng av saknad i bröstet efter den person jag starkast av alla förknippar med epitetet Eldsjäl i Stigtomta IF.

Han vars närvaro vi alla kände men som inte fick möjligheten att fira föreningens 100-årsdag. Han vars ande svävade över Stigtomta IP denna underbart vackra majlördag då unga som gamla samlades i Stigtomta IF:s namn. Kjell Larsson, du saknas oss något så oerhört mycket.

Vi hade alla våra olika skäl och orsaker att delta på lördagens festligheter. För de allra flesta var ändå fotbollsmatchen klockan 14.00 i blickfånget. Med spelare som i sinnet fortfarande var fjäderlätta i steget men där vissa kunde uppvisa en viss diskrepans mellan teori och praktik. En spänd förväntan med inslag av viss nervositet kunde noteras men den var nog allra tydligast hos The Christers, coach-legendarerna i Lag Gul som hade att mota de taktiska dragen från Magnus "Dill" på coachplats i Lag Svart.

Lag Gul inför klassikermötet på Stigtomta IP den 13/3 2023

Lag Svart var precis lika profilfyllt som sin motståndare den 13/3 2023

Jag har fotograferat 100-tals fotbollsmatcher de senaste 12 åren. Få av dessa matcher har varit lika roliga att fota som denna 2x30 minuters-fajt hemma på IP. Det vi alla visste (?) var att resultatet var helt ointressant för oss i åskådarledet. Vi fick se många mål, flest av de gula, och vi bjöds på allt man kan önska av en veteranmatch.

Publiken var månghövdad när Stigtomta All Stars mötte Mattias Nordkvists svarta lag

Nej, det blir inget matchreferat även om Berras volleykanon på Mattias inlägg var en läckerbit eller att Fricks självmål på slutet ledde till jubel och omfamningar av både motståndare och lagkamrater men också ställde en annars otäckt bra Janne Olsson i målet.

Har man inte koll på bollen får man istället ta tag i första bästa motståndare

Med detta har jag kommit till slutraderna av min högst personliga jubileumsbetraktelse. Inget annat förenings-jubileum kommer att kunna locka ur mig den typ av känslor som jag känner i skrivande stund. Som med allt annat i livet är ingenting uteslutande vitt eller svart, gråskalorna existerar och så är det naturligtvis även med mitt förhållande till Stigtomta IF. Vid ett tillfälle som detta är det naturligtvis den ljusare delen av gråskalan som ska dominera.

Vill du se vad jubileet handlade om, vilka som var där, vad vi gjorde och hur de luttrade fotbollsidolerna såg ut när de tog i bör du lägga några minuter av ditt liv på bildgalleriet som innehåller drygt 350 bilder och du hittar det HÄR >>>

Stigtomta IF, lycka till under det andra århundradet!

Fredagskväll med div 3-fotboll på Krikon

Den 12:e maj var det dags att för andra fredagen i rad umgås lite med Hargs BK och deras fotbollsseniorer. Jag bytte Folkungavallen mot Krikonbacken och herrseniorerna i division 4 mot damlaget i division 3. På en vecka hade dessutom kvällstemperaturen rört sig uppåt från arktiska till mer överlevnadsbara nivåer.

Även om inte damernas division 3-serie hunnit till mer än tredje omgången kändes utgången av fredagens match som tämligen säker till gästernas fördel. Hargs damer hade under säsongen 2022 det tufft i division 3 medan IK Viljan spelat i division 2 men som näst sista lag degraderats. Ju längre fredagsmatchen led desto tydligare var det att det skiljde en del mellan dem.

Hargs BK tog sig an IK Viljan på Krikonbacken den 12/5 -23

När mörkret började sänka sig under majkvällen kunde vi räkna ihop ett mål för hemmalaget och sex mål för gästerna från distriktets nordligaste domäner. Viljan tog tag i taktpinnen direkt och trummade på med två tidiga mål men när sedan Harg fick sticka emellan med ett mål av Maria Damperud Landin efter dryga halvtimmen så kom gästerna tillfälligt av sig i sin offensivlusta. Det blev ändå så att Viljan utökade sin ledning till 3-1 innan halvtidsvilan.

Publik med solen i ögonen längst klubbhusets vägg är en typisk Krikonbacksbild

Trots att IK Viljan gjorde ytterligare tre mål i andra halvleken så måste jag ändå ge Hargs-spelarna en uppmuntrande klapp på axlarna då de sannerligen inte gav upp. De slet och jobbade och försökte hålla ihop spelet och förhoppningsvis ger denna moral betalt längre fram. För IK Viljans del var detta tredje segern i serien av tre möjliga och mycket tyder på att de tillsammans med Torshälla-Nybys damer kommer att fajtas om seriesegern framåt höstkanten.

HBK:s målskytt blev som tidigare nämnts veteranen Maria Damperud Landin medan IK Viljans mål gjordes av Tabitha Nyberg (4 mål), Emma Thilén samt Frances Sjunnesson.

Att fota i kvällsljus på en mysig naturgräsarena är verkligen något av det bästa och jag fick ihop ett bildgalleri med 170-tal bilder som du hittar HÄR >>>

Ett tack till båda lagens spelare och lycka till i jakten på nya poäng under säsongen!

söndag 7 maj 2023

Sjösas hemmapremiär blev Gnestas bortalycka

Division 6 Sydöstra inleddes föregående helg och för Sjösa IF innebar den en bortaförlust mot Hölö-Mörkö IF med uddamålet medan Gnesta FF hemma på Hagstumosse tog en bekväm seger över Sköldinge IF. Lördagen den 6:e maj var det dags för omgång 2 och Sjösa IF hade tillräcklig ordning på sitt naturgräs för att öppna upp Sjösa Idrottsplats och välkomna de inte så långväga gästerna från Gnesta. En möjlighet för ett trivsamt matcharrangemang som förstärktes av en ungdomsmatch på 7-mannaplanen halvannat våningsplan ovanför 11-mannaplanen.

Sjösa IF:s och IFK Nyköpings yngre talanger testade sina förmågor mot varandra

Hur skulle då lördagens match sluta? Förhandstipsen var inte självklara eller entydiga. När fjolårssäsongen summerades landade Sjösa IF på en 4:e-plats i div 6 Sydvästra medan Gnesta FF stannade på en 5:e-plats i division 6 Nordöstra. För Sjösas del har det inför denna säsong varit en del spelarrörelser där de fått tillskott till truppen av några namnkunniga spelare från den lokala fotbollen runt Nyköpingstrakten. Med facit i handen efter lördagens kraftmätning vet vi att Sjösaherrarna har en del kvar att slipa på innan lagbygget har bra flytförmåga.

Gnesta FF hade bäst koll på boll under division 6-mötet mot Sjösa IF

Det var absolut inte så att Sjösa-herrarna inte kämpade och slet men alla deras vedermödor kom till korta mot ett bättre organiserat Gnesta FF. 0-1 i 11:e minuten av Alexander Ekman blev till 0-2 ett par minuter innan pausvilan genom André Lordh. När inte hemmalaget lyckades skapa några farligheter framåt fick de ändå chansen till kontakt i målprotokollet genom Eric Mellbergs frispark fram till 1-2 en kvart in i andra halvleken. Spelmässigt förändrades dock ingenting och gästerna kunde defilera fram till slutsignalen i och med Felix Rosanders två avslutande mål under matchens avslutande kvart. 1-4 och Sjösa IF har en nolla i poängkolumnen medan Gnesta FF stoltserar med två inledande segrar i serien.

Publiken hade de iskalla vindarna från Östersjön i ryggen denna lördag

Mitt intryck av Sjösa var att de agerade som 11 isolerade små öar ute på planen. Det kan delvis ha berott på deras motståndare, sådant är svårt att avgöra när man inte följt lagen på närmare håll. Jag vill dock framhålla Eric Mellberg i hemmalaget, inte enbart för frisparksmålet han stod för, eftersom han hade ett lugn och en noggrannhet som inte alltid återfanns i hans omgivning denna gång.

Mina försök att fota går att skåda i ett bildgalleri med 150 bilder som du hittar HÄR >>>

Tack för lördagsnöjet och jag önskar båda lagen lycka till i det fortsatta seriespelet!

HBK först ut på Vallen

Fredagen den 5:e maj lyste kvällssolen från en molnfri himmel över den alltid lika betagande vackra Folkungavallen. Tyvärr hade någon glömt att dra igång värmen. Säsongen 2023 blev det Hargs BK:s division 4-herrar som först klev ut för match på Vallen. Naturgräs is the real deal även om det tidigt på säsongen går att hitta fel och brister på detta underlag. Folkungavallens gräs såg ut att vara nyluftat och toppdressat, de sedvanliga ojämnheterna fanns där men vad gör väl det? Gräs både luktar och smakar bättre än plastgräs & granulat för den som ska bita i det, i fredags var det gästande Södertälje FF som fick ta sig en och annan tugga av underlaget.

Fredagskvällens underhållning på Folkungavallen

Jag håller mitt referat från matchen extremt kort denna gång. Hargs herrar såg bekväma ut från matchstart och kunde dra ifrån till en 3-0-ledning innan halvtimmen var spelad genom mål av Eric Ackon, Marcus Björklund och Hamse Muhamed Huseen. I 34:e minuten hade hemmalagets första spelare gjort sitt med det andra gula kortet och styrkeförhållandena ute på planen skiftade en smula. Före pausvilan hade Södertälje FF reducerat till 3-1 (Abdi Yusuf) och strax efter pausvilan kom reduceringen till 3-2 (David Yarar). Södertäljes momentum bröts dock när de fick en spelare utvisad och antalet spelare i respektive lag på planen var utjämnat. Tjafsandet präglade resten av matchen och i mina ögon försvinner lusten helt att se denna typ av "idrott". Vuxna människor?

Folkungavallen med solnedgång och lasarettsbyggnad som fond

Hargs herrar fick återigen fäste för sin offensiv och Marcus Björklund gjorde 4-2 i 64:e minuten innan vi fick se ett något märkligt självmål av Södertälje FF i 72:a minuten. Nästa hemmaspelare hann bli utvisad innan ordinarie matchtid var avklarad och slutresultatet fram till 6-2 kom 6 minuter in på stopptiden via Hampus Landin.

Med tre segrar på de tre inledande omgångarna har Hargs BK satt sig i en bra position i division 4 och de delar denna fina serieinledning med IFK Nyköping samt Eskilstuna Babylon IF.  Den 20:e maj har vi det första derbyt mellan IFK och HBK på Folkungavallen och det är något att se fram emot för Nyköpings fotbollspublik!

Du hittar 190 bilder från fredagsmatchen HÄR >>>


söndag 23 april 2023

Tuns damer fixade kryss med minuten kvar

Efter en inledande och bekväm bortaseger med 5-0 över Telge United i damernas division 2-serie var det denna helg dags för IK Tun att ta sig an Värmdö IF i "hemmapremiären". Har man Enstaberga IP som sin hemmaarena är Rosvallas plastunderlag ett nödvändigt ont när naturgräset ännu inte blivit spelbart. Efter fjolårets degradering från division 1-nivån för Tun är det ändå lite kittlande att se hur division 2-nivån påverkats efter att så många lag tvingades kliva ner. Sneglar vi på tabellen i division 2 Östra Svealand efter två omgångar ser det helt okej ut för IK Tun men övriga lag från Södermanland innehar de tre sista platserna i tabellen och har spelat in sammanlagt noll poäng. Hällbybrunns IF, Skogstorps GOIF och Telge United FF får förhoppningsvis ordning på grejorna innan slutomgången den 7:e oktober.

IK Tun mot Värmdö IF på Rosvallas konstgräs den 22/4 -23

Värmdö inledde årets division 2-spel med att besegra IFK Aspudden-Tellus med 3-2. Utgången av lördagens eftermiddagsmatch var således oerhört svår att förutse. Det var en match som inleddes optimistiskt av hemmalaget där den offensivt pådrivande kraften var Hanna Lundqvist. När hon tvingades utgå redan efter ca 10 minuter p.g.a. en knäskada (?) efter att själv ha gått in i en duell med full kraft tappade Tun sitt initiativ. Kvar blev spridda skurar av anfallsförsök, oftast utan den där riktiga spetsen. Likaså kan sägas om gästerna som inte heller radade upp chanser mot Sabina Robertsson i Tun-målet. Sabina var på vippen att göra Hanna sällskap på sidan av linjen några minuter efter hennes skada då hon motade en boll så olyckligt att hon behövde omplåstring under några minuter. När sedan ytterligare en hemmaspelare blev liggande var nog IK Tuns sjukvårdsväskebärare Robert Lundin den svettigaste av alla på Rosvalla.

Välfyllt på läktaren vid konstgräsplan A på Rosvalla under dammatchen

En halvtimme in i division 2-matchen tog gästerna ledningen genom mål av Frida Haglund. För övrigt hade de båda lagen bra kontroll på sin motståndares försök till anfallsspel och det var under en ganska lång period av matchen mer spel i Värmdös anfallsriktning än tvärtom. Sådan märker man när man som jag sätter sig vid ena kortsidan för att försöka fota lite action.

Tun gjorde några byten när vi kommit en bit in i andra halvleken och med sju minuter kvar flyttades alltid duktiga Amanda Johansson upp i anfallet i jakt på en kvittering. Hemmalagets desperation gav åtminstone bättre tryck mot Värmdö-försvaret och till det bidrog även geparden Line Höök. Ett långt svepande inspel av henne från hörnflaggan seglade förbi mållinjen med två decimeters avstånd utan att något mer än så hände. Värmdö-ledarna flaggade för en önskad straff (som jag inte såg men misstänker att de bör haft rätt i utifrån deras reaktion) men så skulle även en straff utdömts för Tun när Emmelie Jönsson blev neddragen framför mål. 0-1 såg ut att stå sig men med minuten kvar att spela får Emmelie Jönsson bollen i fritt läge utanför straffområdet och därifrån gör inte den damen några misstag. 1-1 och det anser jag bör vara ett rättvisande resultat i en match där båda lagen hade lika svårt att skapa vassa chanser.

Nu får vi för IK Tuns del hoppas att Hanna Lundqvist skada inte är så allvarlig som den tycktes. Det får liksom räcka med frånvaron av Ebba Åkerman (meniskskada som åtgärdades för några veckor sedan) och talangen Ella Asplund som sedan en längre tid rehabiliterar för hopparknä. Laget har dessutom tappat fjolårets målskytt Ebba Karnehov till Smedby AIS när degraderingen var ett faktum. Att just Emmelie Jönsson fick göra kvitteringsmålet i lördagens match kan bli viktigare än just denna specifika poängräddning, får hon upp ångan fyller hon ett tomrum som laget saknar i frånvaro av andra målskyttar.

Jag hade utomordentligt kul vid sidan av planen med mina kameror även om värmedaller över konstgräs är galet svårt att hantera när man fotograferar på längre avstånd med teleobjektiv. Mina bilder från matchen hittar du HÄR >>>

Jag tackar för underhållningen och önskar all lycka i det fortsatta seriespelet!

Derbyseger på fasta situationer för Runtuna IK

Seriepremiär, förväntningar och förhoppningar ska sättas på prov och traktens naturgräslag ska hitta bokningsbara tider på Rosvallas eller Ramdalens konstgräsplaner. Jag utropar "Äntligen!" för är det något som känns genuint så är det den lokala fotbollen. Jag slipper det förbaskade inomhusljuset som förföljt mig det senaste halvåret och det går att åka för att göra en matchbevakning utan att böna och be om en ackreditering.

Distriktets division 5-serie för herrlagen drog igång denna helg och det skedde ackompanjerat av ett strålande vårväder. Lördagens gassande solsken och temperatur runt 20 grader är annat än att strutta runt i mössa, underställ och handskar på fotbollsplanen. Jag valde ut derbyt mellan Runtuna IK och IFK Nyköpings U-lag som började klockan 11.30 på KGA. Runtuna har inte rosat marknaden under försäsongen och IFK:s U-lag är ett bevis för att kamratföreningens herrverksamhet är stark numera. Derby är derby även om jag naturligtvis hellre hade sett lagen på Runavallen när planen blivit i spelbart skick. Framåt midsommar med andra ord ... ;-)

Runtuna IK i seriepremiär mot IFK Nyköping U den 22/4 -23

Vi var ganska många som sökt oss till Rosvallas konstgräsplan A denna lördag. Vi fick ta del av en kamp som föreföll tämligen jämn med två lag som inte riktigt hittade rätt i offensiven. Dessutom blev det en hel del kort utdelade där framförallt IFK:s U-lag föreföll något ur balans och en eftersläng gav till och med ett direkt-rött kort i andra halvleken. Mål fick vi i alla fall se även om bara ett av lagen producerade dem och samtliga målen gjordes i samband med fasta situationer.

Läktaren vid planen har just nu en måsskitsfläckig sporthallsfasad som fond

Runtuna gjorde 1-0 i första halvleken på en förträffligt slagen frispark. Det följdes upp av en straff (hands) direkt i inledningen av den andra halvleken. Sedan kom 3-0 och 4-0 på hörnor där 4-0-målet var ett flipperspel med bollen framför målet innan den slutligen hittade in.

Målskyttar för Runtuna IK blev Linus Stenberg x 2 (frisparken och straffen), Nnamdi Echekwu och Alvin Persson.

Du hittar ett 100-tal bilder från matchen via den här LÄNKEN >>>

Tack och lycka till under säsongen önskar jag båda lagen!