onsdag 26 januari 2022

Förgäves vindväntan vid Harhålet

Ingen ska säga att de inte försökte. Det finns två yttre förutsättningar som måste vara uppfyllda för att det ska gå att framföra en isjakt; is och vind. Yngarens övre vattenskikt var bevisligen fruset helgen den 22-23/1 men det var värre med vinden. Hur mycket de 36 deltagarna samt funktionärerna än önskade så blev de blåsta på vinden. Snopet, vilket de tillresta danskarna, tyskarna och holländarna allra mest kände när de vid 12-tiden på söndagen fick plocka ihop sina grejor och bege sig hemåt igen. Och för delarrangören Oxelösunds Segelsällskaps skull hoppas jag verkligen att de så småningom får en ny chans att arrangera en isjaktstävling.

Isjakt på Yngarens vita och skrovliga is utanför Harhålet den 23/1 -22

Den tänkta tvådagarstävlingen var en rankningsegling i klassen DN-jakt. Lite efterforskningar och jag vet att DN-klassen uppstod 1936 då tidningen Detroit News utlyste en konstruktionstävling som mynnade ut i denna isjakts-lösning som idag har ungefär 5000 ekipage utspridda i de länder som är tillräckligt kalla för att hysa aktiva utövare. Jag läser också att isjakterna kan komma upp i hela 145 km/h. Fatta hur det måste kännas när man ligger platt på rygg någon decimeter över isen och fräser fram i de hastigheterna. Ursäkta allt motorfolk, isjakt i 145 knutar är fränt på riktigt!

Tävlingsledningen informerade deltagarna om statusen vid 10-tiden på söndagen

Meningen var att söndagens tävling skulle börja vid 10-tiden. Krasst kunde man konstatera att det helt enkelt inte fanns förutsättningar p.g.a. utebliven vind och starten sköts fram till klockan 12. Som närboende till Harhålet åkte jag hem och gjorde ett nytt försök halvannan timme senare. Tyvärr förstod jag att deltagarna redan informerats om att tävlingen ställts in när jag kom tillbaka och såg hur den ena isjakten efter den andra fälldes ihop och stuvades in i bilarna på Harhålets ställplats.

Det gavs ändå en chans för mig att lufta lång-telet när två personer dök upp på isen och riggade sina kite-utrustningar och spände skridskor på fötterna. Även detta fenomen var obekant för mig sedan tidigare. Det kallas tydligen ice kite. Att bära hjälm verkade rimligt även om denna söndag inte kunde bjuda på några högre hastigheter. Det var nog snarare så att de verkligen fick slita och kämpa i de svaga vindarna för att överhuvudtaget hålla sina drakar borta från isen.

Ice kite vid Harhålet

Nåväl, jag fick frisk luft och användning av mina Icebugs (även om isen var snötäckt och inte det minsta hal). Några bilder blev det också även om det aldrig blev de fartfyllda panoreringsbilder jag hade hoppats på.

Här kommer du åt mina bilder från söndagens besök vid Harhålet >>>

Nya tag, nya utmaningar och förhoppning om fartfyllda vindar för alla isjakts-entusiaster nästa gång det är tävlingsdags!

söndag 23 januari 2022

Allt avgjordes på en minut i mittenperioden

Så äntligen korsades min och den nästintill nybildade ishockeyklubben Nyköpings AIK:a vägar. Okej, de bildades inför säsongen 2020/21 men av den blev det intet. Corona-pandemin satte stopp för all inomhusidrott förra vintern om man inte tillhörde elitskiktet. Grabbarna i NAIK fick hålla bågen spänd länge innan de säsongen 2021/22 kunde släppa loss krafterna. Utan problem tog man sig igenom grundserien i Hockeyfyran Södra Stockholm, där man för övrigt stötte på återstartade Gnesta IK, och kvalificerade sig för spel i Allfyran.

Hockeylördag i Lilla ishallen där Nyköpings AIK mötte Boo Hockey

Lördagen den 22/1 såg det ut som om all idrott i Nyköping skulle bli inställd. Den ena matchen efter den andra ströks med hänvisning till smittspridning. Just nu exploderar spridningen av Omikron-varianten och därför var det fantastiskt välkommet att Nyköpings AIK kunde genomföra matchen mot Boo HC i Rosvallas lilla ishall. Matchen var Nyköpings tredje i serien och man hade med sig en seger (över Hallsta IK) och en förlust (mot Tullinge TP HC) sedan tidigare. Och med tanke på vad som stod på resultattavlan efter första perioden mot Boo Hockey så verkade det inte helt säkert med en ny seger trots spelövertaget för hemmalaget. Men det skulle ändra sig på ett brutalt intensivt sätt i andra periodens första minut.

Corona-läktare

Ingen gång under första perioden hade Nyköpings AIK ledningen. Gästerna inledde målskyttet efter drygt tre minuter och halvannan minut senare kvitterade NAIK. Innan minuten gått gör sedan Boo sitt andra mål som inte kvitteras förrän matchuret tickat iväg till 14:41. Innan den 15:e matchminuten var tillända gör dock gästerna återigen mål och vi hade 2-3 med oss in i andra perioden.

Om det var självinsikt hos det rutinerade och meriterade hemmalaget eller en hårtork modell XL från tränarhåll har jag ingen aning om. Men det blev fart på buggarna i NAIK och när 1 minut och 1 sekund gått av andra perioden stod det 5-3 på resultattavlan. Spelarna i Boo Hockey undrade nog vad tusan som hände. Gästerna fick ett utmärkt läge att reducera i mitten av perioden när hemmalaget i ungefär 1,5 minuter spelade 3 mot 5. Men den stormen red hemmalaget ut och gjorde istället 6-3 när klockan tickat fram till 10:56.

Action i tredje perioden fotad genom en nästan fläckfri liten yta av plexiglaset

När knappt 5 minuter passerat av tredje perioden kom 7-3 och då kändes det avgjort. Men Boo-spelarna gav inte upp samtidigt som hemmalaget gick ner lite i fokus och tempo vilket gav reduceringar både till 7-4 och 7-5. Det sista av dessa mål kom efter spel i 3 mot 3 där NAIK först fått två spelare utvisade och sedan i tät följd fick även gästerna två lirare förvisade till botbänken. 7-5-målet gjordes då klockan stod på 14:38 men det dröjde ända till det var 37 sekunder kvar av matchen innan Boo Hockey tog en timeout för att därefter plocka ut målvakten till förmån för ytterligare en utespelare. 10 sekunder från slutet kunde NAIK lyfta in 8-5 i tom kasse. Slutresultatet fastställdes med 3 sekunder kvar till 8-6 (och det målet såg jag inte alls för jag höll på att förflytta mig från suddet bakom plexiglaset till avbytarbåsets trygga famn.

Nyköpings AIK:s mål gjordes av Robin Grönqvist (2 mål), Eric Örtegren (2 mål), Robin Jakobsson, Rasmus Johansson, Lucas Karlsson och Erik Behm.


Jag tackar för sportunderhållningen och hoppas att vi kan göra om detta snart igen. Kul att återse så många av spelarna som jag sett under åren då Gripen skuttade upp genom seriesystemet innan de slutligen omvandlades till Nyköpings SK.

måndag 17 januari 2022

Halt och svalt när Tun höll nollan mot TVSK

På ett av norra Europas halkigaste idrottshallsgolv men i ett ytterst svalkande inomhusklimat möttes under söndagen Trosa-Vagnhärad SK:s damlag och IK Tuns dito för match i Södermanlands division 1-futsalserie. Som jag skrev den 19/12 så är det ju en minimal serie med endast fyra deltagande lag. Den lilla serietabellen bytte inte karaktär efter söndagsmatchen som vanns med klara 5-0 (1-0) av Tuns grönklädda tjejer. Tun toppar tabellen på maximala 12 poäng efter fyra matcher och skuggas av Stallarholmens SK med 9 inspelade poäng. På den nedre halvan tampas Trosa-Vagnhärads och New Mill Indians damer som vardera har en inspelad poäng.

TVSK:s och IK Tuns damer möttes i Lånestahallen

Till denna futsalmatch åkte jag dels som sportfotoentusiast men också i rollen som stöttande fotbollsförälder. Det har gått över ett år sedan dottern Lovisa spelade senast p.g.a. en hälsene-problematik som behövt korrigeras med hjälp av rehabilitering. Lånestahallen i Vagnhärad verkade jag tämligen ensam om att hitta av de utsocknes besökarna. När inte Google Map hittar önskat resmål är det inte lätt och det blir ju inte heller lättare när man får höra att Lånestahallen ligger bakom Trosa Möbler (som helt logiskt ligger i Vagnhärad, förstås ...)

Lånestahallen i Vagnhärad

Tun blandar och ger bland de spelare i truppen som valt att delta i futsalspelet. Det lag jag såg söndagen den 19/12 var till hälften utbytt mot helt andra lirare. Kanske bidrar denna luftning av spelare att prestationen inte riktigt stämmer alla gånger. Spelet mot Stallarholmen i december var betydligt vassare än det vi fick se mot TVSK. Ändå var Tun spelförare, hade det mesta av bollinnehavet och släppte inte in något mål vilket pekar på att man kanske inte ska begära så mycket mer.

Att den första halvleken slutade 0-1 berättar egentligen inte så mycket om händelserna ute på planen. Hemmalaget hade kunnat göra åtminstone ett par mål men förhindrades av Tuns målvakt Josefine Gustafsson som gjorde ett par vassa ingripanden. Hon är helt klart bättre målvakt än kartläsare. Och avsluten från Tun mot en tappert kämpande Madeleine Ogden i TVSK-målet var väldigt, väldigt många. Hemmalaget kröp ihop i ett igelkottsförsvar kring den egna straffområdeslinjen och de gånger de lyckades sno åt sig bollen och komma i kvicka omställningar gjorde de det riktigt bra. Efter ungefär en kvart fick Tun en frispark som Melinda Hall förvaltade på bästa sätt vilket gav ledning i halvtidspausen.

Den andra halvleken var inte minuten gammal innan Tun utökade sin ledning. Därefter borde TVSK ha reducerat men avslutet träffade stolpen. Ett mål där hade garanterat hjälpt hemmatjejerna att hålla den annalkande tröttheten stången. Fem minuter in i halvleken kommer 0-3, åtta minuter in i halvleken kom 0-4 och slutresultatet 0-5 gjordes med 6 minuter kvar att spela.

Tun lyckades bibehålla fokus och tempo även om inte alla passningar satt där de skulle. För TVSK blev det tydligt ju längre matchen led att det tog på krafterna att ständigt jaga boll och motståndare. Jag måste ge tidigare nämnda målvakten Madeleine en eloge då hon stod för en mycket bra insats. Om jag förstår det hela rätt är hon egentligen utespelare vilket gör insatsen ännu mer anmärkningsvärd.

Tuns mål gjordes av Melinda Hall, Lovisa Jansson (2 mål), Katja Andersson samt Ebba Åkerman.


Ett tack till båda lagen för det som bjöds och lycka till i återstående futsalmatcher! Chans till revansch för TVSK kommer redan på söndag då de beger sig till Nyköpings Sporthall för returmatch mot Tun klockan 18.00.

lördag 15 januari 2022

Katrineholm etablerade i fel ände av tabellen

Katrineholm Bandys förehavanden i Bandyallsvenskan är just nu som en genomsnittlig isotop; instabil. Man skulle kunna göra sig lustig över insatserna med någon slags koppling till ishallssponsorns huvudsakliga verksamhetsområde. Men det finns naturligtvis ingen anledning att vrida om kniven och strö salt i såren på de sörmländska bandykrigarna. De är dock definitivt insyltade i tabellens bottenskikt och kommer att få gräva djupt för att hålla näsan över isen.

Katrineholm Bandy staplar fram i årets Bandyallsvenska

Fredagskvällens match mot duktiga Åby/Tjureda IF var en sådan match där man på förhand hade svårt att tro på något annat än bortaseger. Och gästerna vann med tydliga 6-3 där de två sista målen tillföll hemmalaget som någon slags tröstmål när Åby/Tjureda slagit av på takten och var halvvägs tillbaka till Småland.

Kronfågel Arenas innandöme

Att det endast stod 0-1 på resultattavlan efter första halvleken var något märkligt. Inte förrän i 35:e minuten lyckades Katrineholm skapa sin första hörna. De sista 10 minuterna av halvleken var hemmalagets men dessförinnan hade de det kämpigt både med sig själva och sin motståndare. Varken linje, botten eller tro och med ett trevande, osäkert och reaktivt agerande.

När andra halvlek inleddes med kvittering till 1-1 av Robin Hellqvist på en hörna var det närapå kors i taket. Skulle skutan kunna vändas? Icke alls eftersom Åby/Tjureda återigen tog ledningen och sedan följde 20 jobbiga minuter för hemmalaget som i 80:e matchminuten kunde titta upp på en resultattavla som visade 1-6.

Läktar-panorama med 151 sittande åskådare med Covid-pass

I 84:e minuten knackade Gustaf Doktare in en straff till 2-6 och i 90:3 minuten fastställde Ludwig Westerling slutresultatet till 3-6.

Katrineholm ägnade lördagen åt uppsamling, återhämtning och träning inför söndagens hemmamöte mot långväga Kalix Bandy. En motståndare som ligger precis ovanför Katrineholm i den allsvenska tabellen men med 6 (!!) matcher mindre spelade. Något annat än ännu en tuff utmaning är inte att vänta.

För den nyfikne finns ett bildgalleri med 140-talet bilder HÄR >>>

Tack för denna gång och stort lycka till!