VIF besegrade VIF i division 7-avslutningen

Det sjungs högljutt på sista versen i de lokala fotbollsserierna. Lika högljutt gör sig finhösten påmind nu när vi har kommit en bit in i oktober. Snart är fotbollssäsongen över och fulhösten gör entré. Trist men så ser ju årshjulet ut. Kvar blir kala lövträd och det förbaskade plastgräset. För mig har fotbollssäsongen två höjdpunkter ur ett fotografiskt perspektiv; kvällsmatcherna i juni och de avslutande omgångarna i slutet av september in till mitten av oktober. 

Lördagen den 11:e oktober begav jag mig upp till Norrbyvallen i Västerljung för att se säsongsavslutningen i division 7 Sydöstra. De två VIF-lagen Västerljungs IF och Vrena IF skulle runda av i ett möte som inte hade någon dramatisk effekt på slutplaceringar. Västerljungs IF har gjort en riktigt bra och stabil insats under säsongen som ohotade tvåor efter totalt överlägsna Östertälje FC. Vrena IF ser ut att landa på en helt okej femteplats i en tabell där sista omgången varken verkar resultatrapporteras (!?) eller avgöras vid ett och samma tillfälle. Nåväl, match skulle det bli och så blev det också.

Västerljungs IF tog emot Vrena IF på Norrbyvallen den 11/10 -25

På den hösttypiskt mjuka, halkiga och tungsprungna naturgräsplanen klev det ut två lag där ett av lagen hade en helt okej fotbollsdag medan det andra lyckats få med sig en halvhjärtad insats i trunken med matchställ. Till Vrenas försvar kan anföras att deras storm- och regnmatch mot Östertälje förra lördagen på Mårtensvall antagligen spökade fortfarande. På något unikt och märkligt sätt lyckades nämligen Vrena besegra Östertälje med hela 7-2. Och kanske trodde de att de skulle få en enkel resa även denna lördag mot Västerljung när de i början av matchen tog emot en bjudning i hemmalagets bakre led och Neo Linnemihl kunde runda målvakten och placera in 0-1. Roligare än så blev det inte för Vrena och Västerljung tuffade på och visade varför de kunnat vinna årets serie om det inte vore för nystartade Östertälje med Sharbel Touma i spetsen.

En tämligen lätträknad publikansamling vid Norrbyvallen i säsongsavslutningen

Vi fick se Melker Unnebäck kvittera till 1-1 innan halvtidsvilan och därefter var det bara ett lag på planen som lyckades producera framåt. Under andra halvlek gjorde Zebastian Hult 2-1, Stefan Bergfors 3-1 och avslutningsvis samme Zebastian 4-1. Klappat och klart, 3 poäng till en redan diger poängskörd för Västerljung och nu kan Norrbyvallens gräs vila tills våren är kommen.

Matchens huvudperson var inte någon av fotbollsspelarna utan den matchfunktionär som vi inte kan vara utan. Som ni vet så blir det inga fotbollsmatcher utan domare. Före matchstart blev jag informerad av Johan Karlsson i Västerljung att dagens domare Bertil Nicolai skulle döma sin allra sista match. Han har under många, många år åkt runt till distriktets alla fotbollsplaner utom till just Norrbyvallen. Efter lite påtryckningar fixade han så att han tilldelades lördagens division 7-match och kunde därmed bocka av ett liv i fotbollstjänst på varje fläck i hela Södermanland. Jag bugar och bockar med största respekt inför denna gärning.

Bertil Nicolai har nu lagt domarpipan på hyllan efter insatsen på Norrbyvallen den 11/10 -25

Du hittar ett bildgalleri med ca 180 bilder HÄR >>>

Tack alla, på återseende när gräset åter gror och vårvärmen gör sig påmind!

Div 7-derby på Rambo avslutade vårterminen

Söndagen den 6:e juli och det var dags att stänga igen portarna för första halvan av fotbollssäsongen. För min del skedde detta punkt-sättande tillsammans med Oxelsöunds IK:s och IK Tuns båda U-lag i division 7 Sydöstra. Och den ständigt närvarande domaren Admir Brkic förstås, han bor antagligen i Kulan under badhuset ... De senaste dagarnas svajiga väder rätade upp sig under söndagseftermiddagen och vi fick oväntat varmt och soligt på Ramdalens plastgräs (med tillhörande värmedaller som blir så osnyggt när man fotar med teleobjektiv).

Oxelösunds IK U och IK Tun U möttes i div 7-derby den 6/7 -25

I vår lokala division 7-serie är det nu dags att varva i och med att den 11:e omgången klarats av. När Oxelösunds och Tuns U-lag möttes under söndagen var det returmötesdags. I premiäromgången slutade matchen 0-8 på Rosvalla (i och med att Tuns hemmaplan i Enstaberga ännu inte var spelbar). Inför söndagens match hade Tuns U-lag skrapat ihop 6 poäng medan OIK:s U-lag plockat på sig 14 poäng. Det ena laget i bottenskiktet av tabellen medan det andra laget är i mittskiktet. Om tabellpositioner är det enda sättet att förutspå matchutgångar så blev man nog en aning förvirrad i söndags, när nästan hela första halvlek spelats var det svårt att gissa vilket lag som skulle göra första målet. Det hände mycket och mål blev bortdömda för offside. Båda lagen var lika ivriga att komma framåt. Inte förrän i 40:e minuten bröts ovissheten när Joshua Grundberg gjorde 1-0 för OIK.

Gott om publik som kom för att se div 7-derbyt på Ramdalens konstgräs

I 62:a matchminuten fick gästerna en spelare utvisad efter två gula kort och det hade givetvis viss inverkan på spelet och lagens styrkeförhållanden. Ändå så kan man hävda att om gästerna haft lite mer flyt i sina avslutsförsök hade det kunnat bli en annan utgång än vad som nu blev. OIK trummade dock på och Victor Tjernbergs avslut (eller om det var inläggsförsök) från ingen vinkel alls ute vid hörnflaggan hittade bortre stolpen och studsade in i målet fram till 2-0 i den 73:e minuten. Snyggt och överraskande. Slutligen gjorde Albin Bergman 3-0 i 77:e minuten, ett mål som jag aldrig så då jag var ute på vandring längs sidlinjen i jakt på den "perfekta" fotoplatsen ...

Mitt bildgalleri från derbydrabbningen hittar du HÄR >>>

Det var trevligt att se de båda U-lagen och jag önskar dem lycka till under återstoden av seriespelet.

Trevlig sommar!

Absolut nödvändigt derby

På temat "absolut nödvändiga fotbollsmatcher att bevaka" kan derbyn räknas in. I torsdags kväll inträffade ett sådant tillfälle när 52:an- eller Mellan sjöarna-derbyt då Vrena IF och Stigtomta IF U ställde upp på var sin planhalva på Mårtens Vall i Vrena för att mötas i division 7 Sydöstra. Publiken var bänkad ovanför slänten, solen visade sig emellanåt och det var endast de ytterligt hårda vindarna som störde inramningen. Givetvis skulle derby-prestigen varit påtagligare om det hade handlat om de båda idrottsföreningarnas A-lag som möttes men vad sjutton, detta var gott nog.

Många dueller fick vi se i derbyt mellan Vrena IF och Stigtomta IF U den 3/7 -25

Även om SIF:s U-lag började säsongen knackigt och Vrena IF inledningsvis gått oväntat (?) bra så föll favoritskapet på U-laget. Tittar vi på inspelade poäng nu när vi kommit halvvägs i seriespelet har SIF U samlat på sig fler poäng och innehar en tredjeplats i tabellen efter totalt överlägsna serieledarna Östertälje FC (11 segrar på 11 matcher samt 79-5 i målskillnad). Torsdagskvällens derby präglades av de hårda vinarna i planens längdriktning vilket bidrog till Stigtomtas dominans under matchens första halvlek. Med kvarten spelad fick gästerna en straff som förvaltades väl av William Björnfot och vi hade 0-1 med oss ända in till pausvilan.

Det blev överfullt på grusparkeringen vid Mårtens Vall denna julikväll

I den andra halvleken var det Vrenas tur att ha medvind men de saknade lite av den spets framåt som hade behövts för att utnyttja denna fördel. Inget av lagens spelare var särskilt bekväma med de hårda vindarna som gjorde bollbanan allt annat än lättläst. Kvalitén var ändå tillräckligt hög för att bjuda publiken på en underhållande fotbollsmatch. Det dröjde till 68:e minuten innan nästa mål kom och det var inte helt ologiskt Stigtomtas U-lag som gjorde målet. Om vi skulle hitta spets framåt i något av lagen så var det just tidigare nämnda William Björnfot som innehar de egenskaperna. Från mindre bra vinkel och på hyfsat långt håll hittade han bortre burgaveln när han dunkade in 0-2.

Repliken kom dock från hemmalaget och till delar av publikens jubel reducerade Anton Wikstedt till 1-2 i 85:e minuten. Några fler mål blev det dock inte trots en viss slutforcering av Vrena. Lagen och publiken skingrades och nu dröjer det till en vecka in i augusti innan dessa lag spelar sina nästkommande seriematcher.

Du hittar mina matchbilder HÄR >>>

Jag tackar båda lagen för glöden och engagemanget som uppvisades och önskar dem lycka till i kommande seriematcher. Först ett skönt sommaruppehåll som förhoppningsvis bjuder på mer stiltje än vad vi fick i torsdags.

Fotbollstraditionen hålls vid liv på Mårtens Vall

Sedan återstarten av herrfotbollen i Vrena IF:s regi 2022 har jag tydligen hittat en favoritgäst bland lagen i division 7 som besökt Mårtens Vall. Lördagen den 7/6 2025 var det dags igen för detta favoritmöte när Vrena IF välkomnade Nävekvarns GoIF. Gästerna har luftat truppen ordentligt sedan 2022, det gamla gardet har lämnat över till nya förmågor, men det viktigaste är trots allt att fotbollsverksamheten fortsätter i bruksorten nere vid Bråviken.

Vrena IF mot Nävekvarns GoIF på Mårtensvall den 7/6 -25

Vi som sökt oss till fotbollsplanen i Vrena denna blåsiga junilördag fick precis det vi ville ha och förväntat oss av en division 7-match. En händelserik match med svårtippad utgång, snedsparkar och en och annan gliring spelarna emellan. Blåsten och det svårbemästrade underlaget bidrog säkert till en och annan felbedömning men är det gärdsgårdsserie så är det, då ska det vara lite svajigt i prestationerna. Och det gillar jag! Så länge glöden i ögonen finns hos spelarna, att alla inblandades engagemang och kärlek till sporten är närvarande så får det se ut hur som helst i passningsprocenten och antalet uppmätta löpmeter.

Vrena har denna säsong inlett positivt och placerar sig efter lördagens match på en fjärdeplats i division 7 Sydöstra när åtta omgångar klarats av. Tuffare dock för Nävekvarn som sladdar i botten med endast en inspelad poäng (tre poäng upp till Stjärnhovs IK). Det var dock gästerna som tog ledningen i 20:e minuten via Abdiaziz Farah Ali innan hemmalaget kunde replikera i 35:e minuten via Oscar Lamberg.

Den trogna hemmapubliken vid kiosken på Mårtensvall

Mycket av den andra halvleken spelades utan några fler mål. Ett ryck kom till sist när hemmalaget gjorde både 2-1 (Casper Niemi) och 3-1 (Neo Linnemihl) och det återstod bara sex minuter av matchen. En straff fram till 3-2, som Albin Jonsson Dahlberg säkert prickade in med tre minuter kvar, gjorde dock de avslutande minuterna ovissa och spännande. Vrena redde ut situationen och kunde räkna hem segern.

Jag vill ge domaren Albian Hoti en eloge. Visst tvingades han slita fram det gula kortet flera gånger, även vifta med det röda vid ett tillfälle, men matchen gick aldrig överstyr. Det kan inte vara lätt att lotsa en dysfunktionell förskoleklass genom 90 minuters fotbollsäventyr ... typ.

Som bevis för min närvaro i Vrena under lördagen hittar du ett bildgalleri med 160 bilder HÄR >>>

Tack för den fotbollskulturella upplevelsen och lycka till önskar jag båda lagen!  

Dubbel på Stigtomta IP

I lördags klev vi in i månaden oktober. Och vi gjorde det på bästa sätt med solsken, värme och vackra höstfärger. Inför hotet om nederbördsväder under söndagen bestämde jag mig för att det var klokast att ta hand om helgens sportbevakning så tidigt som möjligt. Jag valde att hålla mig på hemmaplan, resan till Stigtomta IP är inte många minuter lång från min ytterdörr. Och ett division 5-möte i tredje omgången från slutet mellan ett hemmalag som kämpar för sin fortsatta existens i division 5 och ett gästande lag en liten bit bortifrån smakade bra i gommen. Stigtomta IF vs Runtuna IK i ett äkta bonnaderby. Gött.

 

Stigtomta IF mot Runtuna IK i div 5-derby på Stigtomta IP den 1/10 -22

Matchstarten var satt till 11.00. Barnvänlig matinéföreställningstid. Och den som släntrade in lite för sent fick skylla sig själv för i denna matchen hände det mycket från första början. Vi hann med både 1-0, 1-1 och 1-2 inom matchens tio inledande minuter. Hemmalaget tog ledningen i 7:e minuten via Eric Svärdh, Runtuna kvitterade i 8:e minuten via Jesper Larsson och ledningsmålet fram till 1-2 gjorde Viktor Zorondo Silverbern. Många ville mycket ute på planen men det var nog gästerna som hade mest och bäst kontroll på det som utspelade sig under den första halvleken.

Div 5-derbyt drog mycket folk till Stigtomta IP

När Stigtomta IF kvitterade till 2-2 i andra halvlekens 5:e minut via tillfälligt comebackande Niklas Wennerberg så visade det på att gästerna inte längre hade så god koll på saker och ting som de haft i den första halvan av matchen. Hemmalaget kunde spela tämligen jämt med sin rödklädda motståndare. Och så rullade det på tills vi kom fram till matchminut 76 då Tobias Johansson valde att dra iväg ett långskott från mittplan. Den perfekta bollbanan passerade under ribban men undvek hemmalagets keeper Fredrik Larssons fingerspetsar och slutresultatet i kampen fastställdes till 2-3. Fredrik hade nog stått kvar där ännu och tittat på målets överliggare om det inte vore för den efterföljande matchen som började klockan 13.00.

Med två omgångar kvar av division 5-serien jagas Stigtomtas herrar av Hälleforsnäs IF som nu endast är 3 poäng bakom och precis under nedflyttningsstrecket. I nästkommande omgång möter Stigtomta IF svåra lokalantagonisterna IFK Nyköping U medan Hälleforsnäs IF spelar på Runavallen mot Runtuna IK. Och i sista omgången av division 5 den 15/10 möts Stigtomta och Hälleforsnäs vilket kan bli årets nagelbitarmatch beroende på resultaten kommande helg. Wow.

Eftersom vädret var så inbjudande så dröjde jag mig kvar hemma på Stigtomta IP. Föreningens andra seniorlag skulle ställas mot Trosa Balkan FC i herrarnas division 7 Sydöstras sista omgång. U-laget hade det tufft inledningsvis vilket inte alls är så konstigt med tanke på att stommen är från föreningens 05-årskull. Grabbarna tog steget upp till seniorfotbollen denna säsong och har fått stöttning av några rutinerade pjäser från A-truppen. Resultaten har kommit efterhand och de har plockat några poäng här och där vilket de på inget sätt ska be om ursäkt för. I våras och försomras hade de hysteriskt svårt att bevaka ledningar i slutet av matcherna och många förluster kom i slutminuterna eller på tilläggstid. Har de ha lärt sig stänga matcher i slutet av säsongen?

Stigtomta IF U mötte Trosa Balkan FC i div 7 i sista omgången den 1/10 -22

Trosa Balkan FC är en ny bekantskap för mig och de borde jag ju ha sett på deras hemmaplan egentligen. De spelar sina hemmamatcher på mysiga Skärlagsvallen i Trosa och dit vill man mer än gärna åka för att titta på fotboll. Nu fick det bli hemma i Stigtomta och det får duga det också. På pappret skulle denna match sluta med seger för Trosa Balkan FC, de har skrapat ihop betydligt fler poäng i serien än Stigtomtas U-lag och deras förra möte i serien slutade med en komfortabel 6-1-seger för det blåklädda gänget. I denna avslutande omgång var det gästerna som började bäst men efter 6-7 minuter tog hemmalaget över och därför kom 1-0-målet av Adam Pettersson i 16:e minuten inte som en blixt från klar himmel.

Daniel Andersson och Tord Åkerman lotsar det unga U-laget under deras första seniorsäsong

Det duggade inte tätt med kvalificerade målchanser i denna match och den första halvleken följdes av en andra halvlek som blev 19 minuter gammal innan nästa mål föll. På straff satte Stigtomtas lagkapten Viktor Pettersson 2-0 och därmed var hemmaledningen lite tryggare. Den känslan varade inte länge, två minuter senare reducerade Trosa Balkan till 2-1 genom Charly Shukury. Men kors i taket och hoppsan hejsan så lyckades Stigtomta IF U rida ut stormen, stänga matchen och se till att avsluta säsongen med en 3-poängare och en hyfsad skalp mot en duktig motståndare.

Innan jag publicerar länkarna till de två bildgallerierna vill jag lyfta två hemmaspelare som jag tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet under min långvistelse på idrottsplatsen. I division 5-matchen så tycker jag att Måns Cypriansen spelade klokt, beslutsamt och med hög precision i passningsspelet. I division 7-matchen får lagkaptenen Viktor Pettersson strålkastarljuset för sin intensitet, närvaro och goda tillslag på bollen. Bra jobbat och lycka till framöver!

Här hittar du drygt 150 bilder från div 5-matchen mellan Stigtomta IF och Runtuna IK >>>

Här hittar du knappt 150 bilder från div 7-matchen mellan Stigtomta IF U och Trosa Balkan FC >>>

Tack för trevliga matcher och en riktig heldag på Stigtomta IP när hösten var som vackrast!

Riksettanderby på Tyrsvallen

Tyrsvallen i Tystberga, division 7, norrderby, höst och strålande väder. Tystberga GIF var där, Västerljungs IF likaså samt undertecknad med kamerorna och en handfull åskådare. Sedan får vi inte glömma Admir Brkic i egenskap av domare tillika jourhavande fotbollskurator. Alla behövde kanske inte vara där men sammantaget utgjorde vi en enhet som hyllade den lokala fotbollen. Division 7-nivån där idéerna om vad som ska göras sällan lyckas omsättas i praktiken.

Tystberga och Västerljung drabbade samman på Tyrsvallen den 24/9 -22

Detta blev en match där resultatet på tavlan inte alltid stämde med det vi såg på planen. När gästerna tog ledningen efter ungefär en kvart var det inte direkt resultatet av deras bollinnehav eller dominans. Likväl hade Västerljung ledningen ända tills det återstod fem minuter av den första halvleken. Kvitteringen kom och det låg i den klara och härliga höstluften.

Knappa kvarten in i den andra halvleken tog hemmalaget ledningen. Nu fick de behålla det siffermässiga övertaget i 15 minuter innan kvitteringen till 2-2 kom. Matchen hettade till, vi fick se ett nästan-slagsmål där jourhavande kurator fick ingripa, innan resultatet fastställdes till 3-2 med knappa tio minuter kvar att spela.

Lätträknat på Tyrsvallen

Det var små marginaler som avgjorde denna match. Även om Tystberga GIF kändes mer solida så hade Västerljungs IF ett par riktigt fina lägen att göra mål som de inte förvaltade. När känslorna svalnat hade nog resultatet accepterats och lördagsnöjet var över för denna gång. Snart blir det annat än fotboll på lördagarna eftersom division 7-seriens sista omgång spelas lördagen den 1/10.

Jag har samlat ihop 150 bilder från matchen och du hittar dem HÄR >>>

Tack för det som bjöds och lycka till framöver så hoppas jag att vi ses kommande säsong!

Återstart av division 7-serien på Hyttvallen

Under den gångna helgen har fotbollsherrarnas division 7-spel återupptagits efter några veckors sommaruppehåll. I den sydöstra serien har vi mängder av lokalderbyn vilket ju är precis det som önskas av en gärdsgårdsserie. Förvisso bidrar knappast tabellettan Hölö-Mörkö IF, tvåan Södertälje FF U eller femman Telge City FC till någon som helst derbykänsla för lagen i sydöstra Södermanland men eftersom serien har totalt 12 lag finns det många andra och mer närliggande lag att rikta sitt intresse mot.

Efter en semestertripp norröver var både jag och bilen redo att utforska närområdet under måndagskvällen och valet föll på finfina Hyttvallen i Nävekvarn där brukets pojkar i Nävekvarns GOIF välkomnade Nyköpings BK. Det blev alldeles utmärkt bra om än både mörkt och kallt innan slutsignalen ljöd över den något torra och studsiga gräsmattan.

Nävekvarns GOIF mötte Nyköpings BK på Hyttvallen den 8/8 -22

Idén med att klämma in seriematcher på vardagskvällar under augusti månad är en årlig kamp mot klockan och glömskan. Jodå, det blir ungefär lika tidigt mörkt varje år. De kommande veckorna kommer man att be motståndarna att börja matchen en kvart tidigare som att det vore en ny tanke och lösning på ett aldrig tidigare skådat fenomen.

Tillbaka till matchen mellan de två lokala division 7-lagen på Hyttvallen. Precis som tabelläget efter 13 spelade omgångar avslöjade så var Nyköpings BK 10 poäng bättre än sin motståndare av en anledning. De var kvicka, löpvilliga och tekniska. Ledningsmålet fram till 0-1 kom redan innan fem minuter spelats. Mål nummer två för gästerna tillkom efter 25 minuter då en straff tilldömdes dem efter en udda och märklig situation. Inte nödvändigtvis feldömd men inte heller självklar.

Augustikvällens dunkel sänkte sig över klubbhuset på Hyttvallen

Inför den andra halvleken så konstaterade jag att hemmalaget inte haft särskilt många anfall eller avslutsförsök. De stretade dock på bra mot en motståndare som hade det mesta av bollinnehavet. Den definitiva spiken i kistan kom i 63:e minuten då ett högerinlägg volleyvristades in på absolut snyggaste sätt fram till 0-3. Hamse Mohamed Huseen stod för den läckerbiten och förtjänar beröm.

Sista ordet fick dock Nävekvarn som reducerade till 1-3 i 82:a matchminuten och fastställde därmed slutresultatet. Spelkvalitén sjönk en aning under andra halvleken och hemmalaget lyckades störa gästerna betydligt mer ju längre matchen led. Bra lagmoral med tanke på målen emot och att det endast satt en avbytare på bänken hos Nävekvarn.

Om du vill se några bilder från matchen så hittar du dem HÄR >>>

Jag tackar för underhållningen, önskar båda lagen lycka till i det fortsatta seriespelet och hoppas på återseende så småningom.

Klassiskt derby utan övertända spelare

Måndagen den 13:e juni var det äntligen dags för derbyt mellan Vrena IF och Stigtomta IF. De gamla antagonisterna. Nu behöver det påpekas att det var två nystartade lag utan allt för mycket självförtroende och pondus som möttes. Att det var Stigtomta IF:s U-lag bidrog också till att det inte var lika prestigefullt och hett. Men rent principiellt var matchen så pass intressant att jag noterade den i min kalender för länge sedan och hur illa kvällen än passade i mitt schema var jag ju bara tvungen att åka för att fota tillställningen.

Vrena IF mot Stigtomta IF U i div 7 på Mårtens Vall den 13/6 -22

Inför derbyt stod Vrena IF på noll poäng efter åtta spelade omgångar. Det unga Stigtomta U hade fått ihop 5 poäng. Apropå ung så kanske en matematisk övning skulle visa att snittåldern i Stigtomta U trots allt var högre än Vrenas trots att nästa alla spelarna är på gränsen till att få köpa energidryck på Ica. Med tre luttrade veteraner i laget höjdes Stigtomtas snittålder till nästan imponerande höjder.

Stundvis höjdes trivselfaktorn bland publiken när solen tittade fram

Ett ösregn och en stolpträff av hemmalaget under första halvleken var det jag noterade i mitt anteckningsblock. Gästande lag var med viss marginal spelförande. I andra halvlek kändes det som att Vrena hade tagit den energi som fanns och de var snäppet hetare. I 61:a minuten kom 1-0 på straff för Vrena IF och det var Mounir Megdiche som såg till att bollen hittade nätmaskorna. Endast någon minut senare var det dags för straff åt andra hållet och 1-1 gjordes från straffpunkten av Gabriel Faviez.

Hemmalaget var nog närmare seger i denna match än vad gästerna var men nu fick i alla fall Vrena IF ta sin första poäng i seriespelet vilket borde ha känts gott innanför matchtröjorna.

Jag har satt samman ett bildgalleri från derby som du hittar HÄR >>>

Tack och stort lycka till i det fortsatta seriespelet önskar jag båda lagen!

En välkommen återkomst för seniorfotbollen i Vrena

Med något års mellanrum känner jag att jag har hamnat på exakt rätt ställe vid exakt rätt tillfälle med mitt anteckningsblock och mina kameror. De där tillfällena då varenda himlakropp tycks linjera. Utfallet behöver inte nödvändigtvis innebära att jag får med mig de bästa bilderna som jag har tagit men känslan av sportens innersta väsen har gjort sig påmind. Feeling, inspiration och en önskan om att klamra mig fast vid ett fruset ögonblick på historiens tidslinje. Så var det under lördagen på Mårtens Vall i Vrena. Och jag visste i förväg att det skulle bli så.

Vrena IF:s fotbollsherrar tog emot Nävekvarns GOIF hemma på Mårtens Vall den 7/5 -22

Egentligen var min plan att åka till Gubbängen i södra Stockholm under lördagen för att fotografera premiärmatcher i ett par olika rugby-serier. Matcherna blev inställda med kort varsel då Gubbängsfältets gräsplaner inte bedömdes spelklara efter vinterdvalan. Plötsligt gavs möjligheten att istället hitta en lokal fotbollsmatch att rikta uppmärksamheten emot. Slaget om Täckhammarsbro ute på Råbyborgen? Lockande, men redan gjord vid ett par tidigare tillfällen. En division 7-match i Vrena mellan en nykomling och ett rutinerat lag som jag nog stött på oftare på bortaplan än på deras egen hemmaanläggning Hyttvallen? Taget!

Mårtens Vall i Vrena

Vrena, grannbyn med det fantastiska läget mellan sjöarna men som också ständigt balanserar på gränsen till härdsmälta då antalet reflexvästar alltid befinner sig snubblande nära den kritiska massan. Kanske är det så att jag som Stigtomta-bo hyser en viss avundsjuka på det som finns hos vår västliga granne? Den som varit med ett tag har också koll på fotbollsplanen Mårtens Vall. Kanske vet man även var Strandängen är belägen vilket ger bonuspoäng.

Den södra långsidan av Mårtens Vall är anpassad för de mest konditionsstarka kantlöparna

Likt fågel Fenix har seniorfotbollen hos Vrena IF rest sig ur askan och dammet från nätrullare och kantbollar. Det är ju så att Vrena IF har en livskraftig bordtennisverksamhet och när fotbollen gått på sparlåga och bandyverksamheten tyvärr upphört att existera har bordtennissektionen varit fanbäraren i idrottsföreningen. Säsongen 2009 var den senaste då Vrena IF:s herrar spelade och tittar man i den sluttabellen ser man hur mycket som hänt i den lokala fotbollen i sydöstra Södermanland sedan dess. En konstant tycks i alla fall vara Nävekvarns GOIF, de var med då och de kom till Mårtens Vall även denna lördag. Den som vill fördjupa sig i Vrena IF:s intressanta historia kan läsa deras sammanställning HÄR >>>

En efterlängtad inmarsch på Mårtens Vall

Lördagens match var i omgång två av division 7 Sydöstra. Vrena IF inledde med att förlora mot Tystberga GIF på bortaplan (Rosvalla konstgräs, förlust 0-3) medan Nävekvarn GOIF inledde på "hemmaplan" (plastgräset på Ramdalens IP) med att besegra Telge City FC med 2-1.

Lineup med fotbollsknattar för Vrena IF:s herrars första hemmamatch sedan säsongen 2009

Naturgräs i början av maj är inte alltid den lättaste underlaget att bemästra. Kombinationen av glest gräs och hård torkad jord/lera bjuder på en hel del utmaningar. Inte ens den ganska utbredda mossan på Mårtens Vall kunde kompensera för detta. Division 7-matchen präglades således av en hel del mittplanskamp snarare än framgångsrikt anfallsspel. Den första halvleken började dock med att Nävekvarns Pontus Grindberg redan i 3:e minuten gjorde 0-1 och han blev således den första seniormålskytten sedan 2009. Grattis!

Nävekvarns GOIF:s Pontus Grindberg stod för premiärmålet på Mårtens Vall

Innan den första halvleken var slut fick vi faktiskt se en hörna också. Det dröjde ända till 43:e matchminuten innan Nävekvarn ordnade denna även om den blev resultatlös. Den andra halvleken bjöd inte publiken på särskilt mycket förändringar i matchbilden. 29 minuter in i halvleken utökar Pontus Grindberg lagets ledning och efter 33 minuter kommer också 0-3 via Ismail Mohamed Jama.

Publik i kanten av Mårtens Vall

På stopptid fick den månghövdade publiken äntligen jubla över Vrena IF:s första hemmamål efter att ha tvingats att väntat i en eon. Att det skulle bli lagkaptenen och huvudtränaren André Timonen som stod för detta mål kändes logiskt, han var utan tvivel planens bäste spelare denna lördag. Slutsiffrorna skrevs således till 1-3 vilket gör Vrena IF fortsatt poänglösa medan Nävekvarns GOIF är obesegrade i inledningen av säsongens division 7-spel.

Vrena IF:s André Timonen

Det må vara att vädret denna lördag var lite lynnigt. Att den heliga fotbollsmarken i Vrena lämnade en del övrigt att önska. Jag är tacksam över att ha fått dela samma mylla och inramning som spelarna och publiken. Det här kommer jag att bära med mig inombords länge. För dig som har svårare med närminnet kan jag erbjuda ett fylligt bildgalleri med ca 230 bilder som du når HÄR >>>

Tack!

Blågult division 7-derby på Sjösa IP

Du som ännu inte varit på Sjösa IP borde bege dig dit för en titt. Se dig omkring, insup fotbollsvibbarna och uppskatta insatserna som lett till att det tidigare nedlagda seniorlaget återuppstod inför säsongen 2020. Vi är snart i slutet av den andra Corona-säsongen och det är synd och skam att jag inte kom till idrottsplatsen för en bevakning förrän lördagen den 11:e september.

Nu är denna punkt i min bucketlist avbockad och sinnesfriden är återställd.

Division 7-derby mellan Sjösa IF och Hargs BK U

Redan på förhand var det lätt att gissa utgången av mötet mellan Sjösa IF och Hargs BK U. De förstnämnda tappade initiativet till serieseger till Oxelösunds IK som vann lagens möte förra helgen med 3-2 hemma på Ramdalen. Om båda lagen går rent under återstoden av seriespelet är det OIK som tar hem seriesegern. Hargs BK U ligger skrynkligare till och kämpar med nystartade Nyköpings BK om sistaplatsen. Matchen på finfina Sjösa IP slutade 6-0 (1-0) efter två mål av Rasmus Aggeroth samt vardera ett mål av Eddie Jinglöv, Eric Stenius, Gustav Hagberg och Rebin Taleb Aziz.

Extra beröm domare Admir Turanovic som i mina ögon stod för en mycket bra insats. Och ett uppmuntrande ord till spelarna i Hargs BK U som dissade sig själva alldeles för mycket både innan matchstart och under pågående spel. Uppmuntra varandra och ge de unga spelarna som ska skolas in inom seniorfotbollen stöttning. Jag gissar att alla spelar för att man faktiskt tycker väldigt mycket om fotboll, eller hur?

Mina upplevelser vid Sjösa IP sammanfattas i ett bildgalleri med 151 bilder som du hittar HÄR >>>

Jag tackar för kaffet och åker mer än gärna till Sjösa (eller för den delen Krikonbacken) fler gånger i framtiden.

Gnesta FF:s herrar stängde säsongen 2019 mot Hargs BK U

Lunchdags och lördag, höst på ingång, fotbollsserier som är inne i sin hetaste och mest spännande period. Tro sjutton att det lockar att åka ut med kamerorna och ta tempen på vår lokala fotboll. Tyvärr kommer jag inte att mäkta med att ge alla våra lokala seniorlag uppmärksamhet i bloggen. Kanske tycker vissa lag och supportrar att jag enbart ska fokusera på deras förehavanden men så är inte mitt upplägg.

Hargs BK U:s Filip Padron Benitez och Gnesta FF:s Ken Hellström i nickduell

Eftersom jag hade Gnesta-diesel i tanken sedan i onsdags då jag tittade på DM-finalen mellan Gnesta FF:s och IK Tuns damer på Hagstumosse var det lika bra att åkta tillbaka till dess källa. På vägen upp till säsongsavslutningen i herrarnas division 7 Sydöstra lyssnade jag på P4 och ett program om ebola-epidemin, allt för att riktigt komma i stämning.

Bygget vid Hagstumosse fortskrider så sakteliga

Att jag valde Gnesta FF mot Hargs BK U denna lördag hade nog allra mest med att det var sista chansen att se något av dessa lag denna säsong. De spelade i och med denna match den 14:e och sista omgången. Redan förra helgen stod det klart att Gnesta FF vinner årets division 7-serie och kommer att återfinnas i division 6 nästkommande säsong. Kul. För Hargs BK U var den avslutande matchen inte mer än en match för att befästa sin position i mittens rike av tabellen.

Hagstumosse med OK Klemmingens stugor i bakgrunden

Jag vet inte om jag förväntade mig att det skulle stå en bengal-dimmig hejarklack med blåvita flaggor vid sidan av planen för att lyfta fram Hargs U-lag. Klubbens damlag var ju och spelade på annat håll denna lördag. Och kanske är det så att det inte är en perfect match, ömsesidigheten i engagemanget verkar saknas?

Glatt filmteam på plats när Gnesta FF rundade av sin finfina säsong

Gnestas herrar har denna säsong endast förlorat en match (mot Stjärnhovs IK med 1-2) och spelat två oavgjorda, resten har varit segrar. Innan Hargs-matchen hade de målskillnaden 37-12 vilket i jämförelse med övriga lag framförallt vittnar om att laget varit galet svåra att göra mål på. Om det berott på en fantom-målvakt eller ett vattentätt försvar ska jag låta vara oskrivet, kanske är det en kombination av dessa båda. Den avslutande matchens 6-0-resultat bättrade på målfabrikationen i så pass stor utsträckning att laget även kan stoltsera med flest gjorda mål i div 7 Sydöstra under säsongen 2019.

Delar av den 40-hövdade publiken hängde vid kiosken på Hagstumosse

Jag hade inte några höga förväntningar på matchen. En avslutande seriematch för säsongen där det ena laget redan är klara seriesegrare och det andra inte har något att spela för annat än sin heder torde vara receptet för en avslagen historia. Och faktum är att efter den första halvleken så var jag otroligt medveten om mina farhågor. Hade det ägt rum en enda medveten handling där ute på planen? Hade bollens väg varit avsiktlig en enda gång under de första 45 minuterna? Det var inte bra oaktat vilken division det än handlade om.

Matchens domare Maan Amer Abdulmasih fick ombesörja många inkast i (kast)vindarna över Hagstumosse

Hur som helst hade Gnesta en 2-0-ledning efter den första halvleken. Första målet redan efter 7 minuter då Max Lord knoppade in bollen och 2-0 i 22:a minuten då Filip Kjellgren hittade nätmaskorna efter ett skott avlossat i höjd med straffområdesgränsen. Så långt inga överraskningar överhuvudtaget. (Mer än att det uppenbarligen fanns handlingar som ledde till mål, förstås.)

Jag namndroppar Henrik Lamberg i Hargs BK U som jag tyckte gjorde en fullt godkänd insats i bortalaget

Hargs U-lag hade en bra period i matchen och det var de 5-6 inledande minuterna av andra halvleken. Om det sammanföll med det enda inhopp Gabriell Hellman gjorde kan man diskutera men så var det i alla fall. Hemmalaget tog sedan över och det såg lite uppgivet ut hos HBK U. 3-0 i 60:e minuten när Ken Hellström håller sig framme vid en hörna, 4-0 i 62:a minuten på en straff som David Rosén sätter.

Det är mer än märkligt att det saknas straffpunkt på Hagstumosses plastmatta (domaren stegar upp avståndet)

Hemmalaget ökar på till 5-0 i 73:e minuten då David Rinaldi visar vilja och rinner igenom halva HBK-uppställningen. Slutligen fastställer Habiballah Behrozi slutresultatet till 6-0 i 80:e minuten. Gott så, en alldeles för kort säsong (14 omgångar är inte särdeles mycket) var till ända och lagen kunde ta varandra i handen samt njuta av omklädningsrumsodören en sista gång säsongen 2019.

En jubelrik säsong är tillända för Gnesta FF:s herrlag

Det blev ganska svårfotograferat på Hagstumosse denna lördag. Framförallt i första halvleken då varken spelarna eller jag kunde förutse åt vilket håll bollen spelet skulle ta vägen. Hur som helst var det riktigt trevligt att stöta på dessa två lag och jag har sammanställt ett bildgalleri med 200 bilder som du hittar HÄR >>>

Tack för denna gång och på återseende!