söndag 23 februari 2020

Eskilstuna United inledde med seger i Svenska Cupens gruppspel

Svenska Cupens upplägg är inte så himla tokigt ändå. Har man via några kvalificerande matcher lyckats krångla sig fram till gruppspelet har man några tidiga tävlingsmatcher att hantera. Går det bra lockar en titel, går det mindre bra kan man alltid intala sig själv och omvärlden att dessa gruppspelsmatcher är nyttiga i förberedelserna inför det kommande seriespelet.

Eskilstuna United mötte Umeå IK i gruppspelets första omgång under lördagen

I Svenska Cupens gruppspel möts Eskilstuna United DFF, Umeå IK FF, Djurgårdens IF FF samt AIK i grupp 3. Enkelmöten gäller och när gruppspelet är avklarat den 22/3 går gruppsegraren vidare till kvartsfinal. As simple as that.

Eskilstuna United i en hårresande lineup på Tunavallen den 22/2 -20
Umeå IK FF på Tunavallens plastmatta den 22/2 -20

Eskilstuna United, etablerade på damallsvensk nivå sedan några säsonger, hade alltså som uppgift att inleda Svenska Cupens gruppspel med en match mot Umeå IK. Gästande klubb kommer säsongen 2020 att spela i Damallsvenskan, återkomsten säkrades genom en fenomenalt bra genomförd säsong i Elitettan 2019. Jag har haft ett mycket gott öga till Umeå IK sedan de tog damfotbollen till en helt ny nivå runt millenieskiftet. Med Richard Holmlund som tränare och med många synnerligen unika spelare bröt de barriärer och satte ribban högre än någonsin tidigare.

Tuna 12 utgjorde en del av de 249 åskådarna denna blåsiga lördag på Tunavallens läktare

I hemmalaget har det hänt en del sedan den allsvenska säsongen 2019. Lisa Dahlkvist har lämnat och hamnat i Umeå IK av alla ställen ... (Hon var inte med under lördagens cupmatch.) Petra Johansson har hittat tillbaka till Linköpings FC. Två tunga tapp i mina ögon. När det gäller kanadensiska backen Shannon Woeller har jag banne mig inte en aning, kan inte läsa mig till vare sig om hon är kvar eller har lämnat. (Hon finns inte med på Uniteds hemsidas truppförteckning.) Av de nytillkomna spelarna är Anna Oscarsson från Linköping troligtvis den mest meriterade spelaren men Dunkers IF-fostrade Elin Rombing är efter ett år i KIF Örebro den mest kände för hemmapubliken. Utöver dessa två har även bl.a. Elise Stenevik anslutit och hon fanns med i lördagens startelva.

Anna Oscarsson återfinns hädanefter i Eskilstuna Uniteds matchställ
Elise Stenevik från Arna-Bjørnar spelade vänsterback i cupmatchen mot Umeå
Elin Rombing har hittat tillbaka till Eskilstuna United efter ett år hos KIF Örebro

Andra spelare värda att nämna denna gång? Ja, en frånvarande spelare i Eskilstuna United passade på att bli världsmästare under lördagen. Matilda Plan var i allra högsta grad delaktig i 3-1-segern över finalmotståndarna Ryssland med sina två mål. Nu sägs hon lägga grillorna, sina knickers och klubban på hyllan för att helhjärtat satsa på fotbollen. Vilken lirare! I United hittar vi även två spelare som nått något av kultstatus hos klubbens supportrar, nämligen Vaila Barsley och Emelie Lundberg. De är trogna klubben och har varit med på "hela resan" sedan Elitettan-tiden. Wow. Slutligen plockar jag fram ett namn ur Umeå IK:s trupp och det är Sarah Mellouk. I somras såg jag henne spela för Jitex i division 1 men efter sommaren hittade hon tillbaka till Umeå IK där hon sedermera fick vara med om seriesegern och avancemanget till Damallsvenskan.

Vaila Barsley, försvarsresen hos Eskilstuna United, still going strong
Uniteds målvakt Emelie Lundberg kunde lägga ännu en hållen nolla till protokollet efter lördagsmatchen
Umeå IK:s Sarah Mellouk på Tunavallen

Inför cupmatchen mellan United och Umeå letade jag information och försnack. De två lagen lade ut sina matchtrupper men i övrigt var det skralt. Kanske är Svenska Cupen lika kall som årstiden då gruppspelet avgörs? Eskilstuna-Kuriren hade en liten blänkare om Elin Rombing som enda teaser. Hade det gällt ett herrlag på motsvarande nivå och i samma sits då hade vi troligtvis t.o.m. fått läsa om i vilken ordning grabbarna snör på sig skorna inför match ...

Mediahyllan på Tunavallen

Att bevaka en tidig tävlingsmatch inom fotbollen är så mycket trevligare än alla dessa träningsmatcher. Hur sugen jag än må vara att fotografera fotboll är inte träningsmatchbevakning särskilt givande. Lagen måste få chansen att experimentera, misslyckas och testa både högt och lågt. Tidigt på säsongen kan man dessutom knappast förvänta sig något samstämmigt finlir av lagen.

Nerven som dyker upp i tävlingsmatcher utgör en avgörande skillnad och så var det givetvis även till denna lördagsmatch. En match som spelades under omständigheter som ingen av lagens spelare lär ha uppskattat särskilt mycket. De mycket hårda och byiga vindar som svepte fram i alla riktningar nere på Tunavallens plastgräs gjorde det ytterst svårspelat. Konstgräs är ett snabbt underlag men när bollskrället får tredubbel hastighet i medvinden är det nära på omöjligt att få grepp om spelet och bollkontrollen. Höjdbollar var omöjliga att avläsa var de skulle dimpa ner.

Matchens domartrio leddes av Laura Rapp, flitig besökare på Tunavallen (och ja, jag har tagit bättre bilder på henne ...)

Vi fick se en första halvlek där jag märkte att hemmalaget försökte ta kommandot men ändå inte riktigt lyckades. Gästerna var bolltrygga, spelade förvånansvärt lugnt och säkert och satte sig definitivt inte i någon undergiven sits. Vi fick självklart se Felicia Rogic springa, vi fick se Linn Vickius som centralt mittfältare och en backlinje som behöver synka ihop sig bättre hos United. Och ändå såg det lite bättre ut än vad jag förväntat mig. Därmed förstår du att jag tyckte Umeå gjorde det ännu ett snäpp bättre än mina förväntningar.

I andra halvlek spelade United i medvind. Det hjälpte kanske till men allra mest noterade jag att de coachades att sätta högre och tidigare press på sin motståndare. Spetskvalitéer finns i laget och till sist hittade de rätt, trodde vi, men målet blev korrekt avblåst för offside. Matchens enda mål kom till sist och det var Uniteds Sonia Okobi som blev den glada målgöraren. 1-0 i 78:e minuten och något ökat tryck från gästerna fick vi aldrig se.

Sonia Okobi laddar för skott från nära håll ...
... och kan sedan fira Eskilstuna Uniteds första tävlingsmål för säsongen 2020

Det var inte bara ett gäng fotbollsspelare som har saker att slipa på inför återstoden av säsongen. Övrig organisation kring Eskilstuna United ska också sättas innan Damallsvenskan drar igång. Det var lite yrvaket och mindre ordnat för oss som i olika roller närmar oss ett tävlingstillfälle men det kommer säkert på banan när tiden är mogen.

Eskilstuna United-spelarna tackar sin publik efter segermatchen över Umeå IK

Jag hade stort utbyte av denna tidiga tävlingsmatch. Det är otroligt skönt att slippa alla inomhushallar som utgör basen under vinterhalvåret och äntligen komma utomhus för att fotografera. (Det har för övrigt skett några gånger men då i bandysammanhang på Backavallen i Katrineholm.) Jag har satt samman ett bildgalleri från cupmatchen bestående av ungefär 240 bilder som du hittar HÄR >>>

Jag önskar båda lagen fortsatt lycka till framöver!

torsdag 20 februari 2020

Gnesta IK lever på nåder i HockeyTvåan

Efter Gnesta IK:s förlustmatch under tisdagskvällen mot serieledarna SPAIF/JSK har man inte längre ödet i sina egna händer när det gäller överlevnaden i division 2. Nykomlingarna Gnesta IK pratade inför säsongen 2019/20 (om inte jag minns helt galet) om att man rimligtvis borde ha som mål att gå till Alltvåan. Så blev det inte och i fortsättningsserien av division 2 Östra har man inte heller rosat marknaden. Tyvärr.

Gnestas Rasmus Ahlbom i duell på mittlinjen mot SPAIF/JSK-spelare under tisdagskvällen

Med två matcher kvar att spela, båda på bortaplan, har Gnesta IK 4 poäng upp till rätt sida om nedflyttningsstrecket. Närmast ovanför strecket och på kvalplats återfinns Flemingsbergs IK och på samma poäng men snäppet högre upp i tabellen hittar vi Spånga IS IK. Gnesta har kvar att möta Rimbo IF och därefter Flemingsberg. För att undvika nedflyttning krävs mer än två egna segrar, något av lagen närmast före Gnesta i tabellen måste tappa poäng. En hel del poäng. Att fokus bör fästas på Flemingsberg handlar mestadels om att dem kan man ändå påverka i och med att lagen möts i sista omgången.

Publik i Gnesta Ishalls delvis nyrenoverade inre
Ny sarg och ny inredning i avbytarbåsen

En liten, liten detalj med Gnestas uppfräschade ishall är att det ännu inte sitter en massa reklam på sargen. Befriande, i alla fall om man som jag har fått "Smakis"-loggan inbränd på näthinnan efter vinterns besök i Rosvallas stora ishall. Gahhh.

Den helt reklambefriade sargen i Gnesta Ishall

Eftersom mitt besök vid Hagstumosse under tisdagskvällen var säsongens första så har jag jättesvårt att spekulera kring Gnesta IK:s mindre lyckade förehavanden denna vinter. Jag har tagit del av det som de själva skrivit i sociala medier men mycket mer är det inte. Slutsatserna efter insatsen mot SPAIF/JSK ska inte dras upp i 100% förstoring, det vore nog inte rättvist mot Gnesta IK.

Björn Carlsson, huvudtränare i Gnesta IK

Det som var mest påtagligt efter 1-3 mot SPAIF/JSK var att ett begravningskaffe hade förefallit muntrare. I ögonen på spelarna tyckte jag mig kunna se en slags uppgivenhet när en period återstod. Var fanns glädjen och glöden? Självförtroendet är naturligtvis inte på topp i en trupp som förlorat ganska mycket men det är ändå så att efter årsskiftet har det gått bra i fortsättningsserien. Inledningen av fortsättningsserien var dock gediget dålig. Kanske var det så att jag såg ett lag som tillfälligt under tisdagskvällen inte lyckades kanalisera energin och hantera anspänningen i denna måstematch? Man slog trots allt SPAIF/JSK den 21/1 med 3-2.

Välbevakad match under tisdagen i och med att Marcus Langbrandt från SN fanns på plats

Matchen bjöd på en allt mer stegrad prestation av gästerna. Om de var stadigt bättre än Gnesta i första perioden (som slutade 0-1) så var de rejält bättre under andra perioden. När mellanakten var avklarad hade vi 1-3 på resultattavlan. För mig syntes det som att Gnesta-spelarna inte alls hängde med i försvarsspelet och endast en extremt inspirerad insats av tillfälligt inhoppande målvakten Joakim Eriksson höll siffrorna nere. Ett antal spektakulära räddningar blev hans facit för kvällen vilket dock hjälpte föga.

Gnestas tillfällige målvakt Joakim Eriksson glänste
Joakim Eriksson tackades av lagkamraterna efter matchen

Den tredje perioden blev chansmässigt jämnare. Symptomatiskt för hemmalaget var att de trots spel 5 mot 3 i 59 sekunder inte lyckades göra något mer mål. Det tenderade att gå för långsamt i passningsspelet vilket gjorde att SPAIF/JSK-spelarna inkl. målvakt hann förflytta sig och kunde täcka eller läsa av de flesta puckarna. När inte det funkade blev det soloåkning istället och det var inte heller rätt medicin. Visst hördes en eller annan metallträff från SPAIF/JSK:s målram men det var inte så att gästerna saknade motsvarande chanser. 1-3 slutade matchen och det var nog siffror som ändå landade ganska rätt utifrån kvällens insatser.

Gnesta IK:s mål fram till 1-2 i andra perioden gjordes av Morgan Söderström

På pappret har Gnesta ett lag som utan vidare borde ha en plats i HockeyTvåan. Ett flertal av spelarna känner jag igen från spel i Nyköping och där handlar det om rutin och erfarenheter från spel i både division 2 men även i division 1.

Kim Lindström, senast i Gripen, har denna säsong valt att spela med Gnesta IK

Redan under fredagskvällen den 21/2 vet vi om det finns fortsatt hopp för Gnesta IK. De spelar på bortaplan mot Rimbo IF samtidigt som Flemingsberg möter Värmdö samt Spånga tar sig an Nynäshamn. Slingrar sig Gnesta ur det greppet kan de ha ödet i egna händer den 24/2 då de avslutar mot Flemingsberg. Med maximalt flyt skulle det kunna bli så att Gnesta inte ens behöver ett ovisst kvalspel men då ska väldigt mycket gå deras väg. Händer det rekommenderar jag att det köps Trisslotter ur lagkassan.

Bildgalleriet med drygt 100 bilder från tisdagsmatchen hittar du här >>>

Jag önskar spelare och ledare i Gnesta IK stort lycka till i jakten på en bibehållen division 2-plats!

måndag 17 februari 2020

Och så blev Nyköpings SK playoff-klara

Ja men det var ju trevligt det här. Åtminstone med blicken genom Nyköpings-glasögonen. Det har varit en rackarns guppig, krokig och svårnavigerad väg för Nyköpings SK denna säsong. När de nu lyckats slingra sig fram till en playoff-plats via segern i vårserien går det åtminstone att summera hela äventyret med en tumme upp. Tycker jag. Om laget ska vara nöjda? Nej, absolut inte ännu, hungern efter mera måste självklart finnas när de går in i playoff-spelet den 25/2 klockan 19.00.

Oscar Skiöld hoppar för att undvika Lucas Gustavssons skott när NSK mötte Köping HC den 16/2

Förutsättningarna inför de två avslutande omgångarna av Division 1 Västra Vår var enkla. Nyköpings SK behövde skrapa ihop 2 poäng för att säkra seriesegern och därmed en playoff-plats. Be mig för övrigt inte att gräva fram playoff-regelverket en gång till, sedan jag tittade på det för två månader sedan behöver jag fortfarande medicinera mig mot huvudvärken som uppstod ...

Publik, 578 stycken närmare bestämt. Rosvalla. Stora ishallen. Avgörande på hemmaplan?

Det var en enkel sak för Nyköpings SK att marknadsföra söndagens hemmamatch mot Köping HC. En seger (oavsett under ordinarie tid, förlängning eller på straffar) skulle ge dem playoff-biljetten. Nu visade det sig svårare för att leverera just detta på beställning. Och så har det väl varit både nu och då under denna säsong även om den summeras med mungiporna uppåt.

Introt som bjuds i ishallen är en fotografiskt elak historia

Prestationsångesten låg som ett våtvarmt omslag över spelarnas pannor. De levererade fram till första målet trillade in i slutet av andra perioden en Staffan Olsson-prestation värdig en plakett. Extremsmå marginaler, till synes enkla misstag och en briljant krånglighet som kändes som rävskabb under skinnet på oss som såg på. Om du inte hänger med på referensen är Staffan Olsson en fantastik person som en gång spelade i handbollslandslaget med minimala marginaler. Ibland helt lysande, ofta hårresande och med ångesten som närmaste bordsgranne.

Nyköpings SK inför sista matchen i vårserien 2020
Köping HC redo för fajt på Rosvalla den 16/2 -20

På frågan hur hemmalaget skulle reagera och hantera anspänningen kring denna viktiga match var svaret tydligt under första perioden. Och i andra perioden. Köping gjorde 0-1 när det gått 11 minuter och 5 sekunder av första akten. Som vanligt i denna vårserie var det NSK som förde spelet men vad hjälpte det? Minsta bjudning piskar dem i arslet medan de har mer än svårt att hugga till när de får ev. får en tillbakakaka.

Johan Mörnsjö åkte bakom motståndarkassen med pucken då plötsligt klubban stannade kvar i sargen

Det blev mer och mer soloåkning från Nyköpings SK. Den stora möjligheten kom dock när 17:40 gått av andra perioden. I numerärt underläge knycker Christian Axelsson åt sig pucken på mittplanen och sprintar fram samt kvitterar till 1-1. Där och då både förlösande och gudomligt energigivande. Axlarna på varenda hemmaspelare lyfte en decimeter och det våtvarma omslaget i pannorna var ett minne blott.

Nyköpings SK:s Christian Axelsson, poängmaskin och kämpe, fixade 1-1 mot Köping HC
Albin Ivarsson-Hamberg och Christian Axelsson i någon slags symbios

Tredje perioden innebar ett allt djupare sjunkande bortalag. Det klingade i stolparna i båda riktningarna men efter 60 effektiva minuter var bataljen satt på väntläge med remiresultatet 1-1. Sudden väntade och den kunde ha börjat bättre för Nyköpings SK. Utvisning på hemmalagets Adam Hirsch efter 2:23 och istället för spel 3 mot 3 blev det spel 3 mot 4. De lyckades skickligt och uppoffrande rida ut stormen och då återstod det 37 sekunder innan en väntande straffläggning. Usch. Nyköpings-lirarna ville dock annorlunda. Med 16 sekunder kvar av matchspelet serverar Christian Axelsson sin lagkompis Albin Ivarsson-Hamberg en macka som han tackade för, tog emot och förpassade in i nätmaskorna bakom duktiga Elias Olofsson i Köping-kassen. 2-1, ridå, tack för kaffet och välkommen hägrande playoff!

Nyköpings SK:s Albin Ivarsson-Hamberg på väg att avgöra matchen mot Köping
Jubel. Befriande och innerligt glada NSK-spelare efter säkrad playoff-plats.

Just nu sitter jag och undrar om jag är vid mina sunda vätskor. Tisdagen den 25:e februari har jag bokat in mig på sent arbete i Eskilstuna ... Okej, det får väl bli som det blir med den saken, huvudsaken är att Nyköpings SK visar 100% närvaro på Rosvalla-isen den kvällen.

Jag hittade några guldkorn bland bildfilerna på kamerans minneskort och de göms i mängden med övriga bilder från matchen som du kan komma åt via den här länken >>>

Lycka till!

söndag 16 februari 2020

FBC-damerna knep en mindre bergsäker hemmaseger

Det var verkligen inte någon glimrande och bergsäker insats från FBC Nyköpings damer i inledningen av division 1-mötet mot gästande Bergs IK i Sporthallen under lördagen. Det unga östgöta-laget kom efter en trevande inledning igång på allvar och var bättre på varje position och i varje situation än sitt betydligt mer rutinerade motstånd. FBC-tjejerna kom dock ut från den första periodpausen med snäppet bättre fokus och kunde vända på steken till en slutlig 9-5-seger. Gott så.

FBC Nyköping anförda av lagkaptenen Cornelia Ceder besegrade Bergs IK under lördagen

Jag nöter sannerligen inte sönder min relation med FBC Nyköpings innebandydamer. Ifjol såg jag dem i en kvalmatch och lördagens seriematch var första bevakningen denna säsong. Slarvigt, de är Nyköpingsområdets bästa damlag i denna förträffliga sport. Och med ett par division 2-matcher i färskt minne konstaterar jag vilken rejält stor skillnad det är mellan divisionerna. Det krävs så mycket mer i division 1 vilket blev uppenbart under lördagens match i Sporthallen.

Sporthallen i Nyköping

En sak som förvånade mig en smula var hur fysisk innebandyn på division 1-nivå är. Att tempot är högre, precisionen viktigare och de individuella tekniska förmågorna nödvändigare förefaller mer självklara när man stegar uppåt i seriepyramiden. Det yngre gästande laget visade från och med andra perioden upp ett allt tuffare spel vilket naturligtvis hemmalaget mötte upp ännu tuffare. De har ju några lirare som inte direkt skulle drömma om att kliva undan om det blir lite tjurigt.

Sigge Maurer var en av matchdomarna som fick en del att styra med

Inte helt oväntat med ett ungt lag på besök så var det ganska många medföljande supportrar i publiken. Någon risk för lapp på luckan var det ändå inte denna lördag då matchstarten var satt till 12.00. Nog tycker jag att innebandy på denna nivå förtjänar fler åskådare än vad som var fallet denna gång.

Innebandypublik mellan Sporthallens stolpar

FBC Nyköping har efter lördagsmatchen 28 poäng efter 16 omgångar, 10 poäng mer än Bergs IK. FBC ligger på fjärde plats och har fem poäng upp till tredjeplatsen vilket också innebär en lockande placering för att få kvalspela. Hur det blir med den saken för FBC Nyköping törs och kan jag inte spekulera om. Jag drar till med en sportklyscha att de ska "ta en match i taget".

Här följer en kort sammanställning av matchhändelserna:
FBC inleder målskyttet i och med Josefin Dahlanders 1-0 när det gått 2 minuter och 49 sekunder. Därefter tar gästerna över och vänder till 1-3. En nödvändig och viktig reducering kommer med dryga minuten av första perioden när Pernilla Lövgren sveper in ett distansskott i krysset fram till 2-3.

Andra perioden inleds med att FBC kvitterar till 3-3 genom Stephanie Frögren Sjöström. Bergs IK reagerade dock nästan omedelbart och gör 3-4 24 sekunder senare. Sedan dröjde det till 16:e minuten av andra perioden innan FBC Nyköping gör ett helt matchavgörande ryck. 4-4 och 5-4 från Klara Erikssons klubba och tätt därefter kommer också 6-4 av Cornelia Ceder. Det syntes i ögonen på gästernas spelare att detta blev mentalt tungt.

Den tredje perioden blev 4 minuter och 45 sekunder gammal innan Cornelia Ceder utökar hemmalagets ledning till 7-4. Därefter lyckas FBC överleva spel i 3 mot 5 i en minut, inte oviktigt för matchutgången men det verkade som om gästerna i detta skede av matchen slutat tro på seger. Julia Sköld utökar till 8-4 när halva sista perioden passerat, Bergs IK sprattlade till och reducerade till 8-5 strax efter och Josefin Dahlander fastställde slutresultatet till 9-5 när klockan stod på 14:38.

Josefin Dalhalnder blev en av tre tvåmålskskyttar för FBC Nyköping
Klara Eriksson levererade även hon två mål för FBC Nyköping
Duktiga lagkaptenen Cornelia Ceder fixade också två pytsar för FBC
Stephanie Frögren Sjöström kvitterade till 3-3 i början av andra perioden
Julia Sköld ordnade 8-4-målet i slutskedet av matchen för FBC Nyköping
FBC Nyköpings Pernilla Lövgren stod för ett långskottsmål i första perioden

En matchvinnande trupp byggs inte enbart av målskyttar. Givetvis är de ovan uppräknade spelarnas mål viktiga men viktiga insatser görs även av övriga deltagare. Jag hade stor behållning av att se tidigare målvakten Alice Johansson som nu gjorde sin andra (?) match som offensiv utespelare. Den som sett Alice på fotbollsplanen vet vilken energi, karaktär och attityd hon har och dessa egenskaper snålar hon uppenbarligen inte med innanför innebandysargen heller. 

FBC Nyköpings Alice Johansson

Att fotografera i Sporthallen är ett rejält gissel. Denna gång gick jag på det blåmagenta färgspektrumet och kan presentera ett bildgalleri med drygt 140 bilder som du hittar HÄR >>>

Jag önskar FBC Nyköpings innebandytjejer stort lycka till i avslutningen av division 1-serien. May the force be with you!

söndag 9 februari 2020

Nyköpings SK arrangerade Familjedag på Rosvalla

Nyköpings SK lyckades verkligen ro iland sitt jättearrangemang under lördagen. Tidigare års Gripendagar ersattes detta år med Familjedagen. Konceptet håller, drar massor av folk till Rosvalla och tweakas med viss förändring och förädling för varje år det genomförs. En manifestation för sport på is där Nyköpings SK visar upp sina verksamhetsområden ishockey och konståkning. En viktig ingrediens för årets lyckosamma arrangemang stod länskollegorna Eskilstuna Linden för, inte bara för det superheta herrmötet i HockeyEttan Västra Vår utan även för föreningens flick- och damlag som kom till Rosvalla. Fantastiskt kul!

Dragplåstret under Familjedagen var mötet mellan Nyköpings SK:s och Lindens herrlag

Jag tänker kort redogöra för programmet under Familjedagen. Åtminstone såsom jag upplevde dagen. Och det blir enligt min kronologi som började med en flickmatch och avslutades med en oändligt pågående herrmatch samt en efterföljande 40-minuters väntan för att komma bort från Rosvalla-parkeringen (vilket jag INTE fotograferade ...)

Fullt på Rosvallas parkeringsytor under lördagen då även en cheerleading-tävling pågick i anläggningen

Vid 12-tiden började en match mellan Nyköpings SK:s och Eskilstuna Lindens respektive Flickhockeyskolor. När klockan slagit över till 13 började de två föreningarnas motionsdamlags match som pågick 2x20 minuter. Jag ville verkligen inte missa dessa inledande matcher då jag vurmar lite extra för flick- och damidrott. Som far till fyra döttrar som alla spelat fotboll (två av dem håller fortfarande på) är det viktigt för mig att tjejer ges samma utrymme och möjligheter till idrottande som killar får. En självklarhet egentligen.

Nyköpings SK:s och Eskilstuna Lindens Flickhockeyskolor möttes på Rosvalla
Gruppbild efter flickmatchen i Stora hallen på Rosvalla
Nyköpings SK:s damer (Knightmares) mötte Eskilstuna Linden i Stora hallen på Rosvalla
Efter dammatchen togs denna innehållsrika gruppbild

När dammatchen var överstökad hade entrén till Familjedagen öppnat. Det innebar att alla aktiviteter i foajén var igång. Där gick det att fördriva mycket tid på både det ena och det andra. Jag fotade inte allt men i bildgalleriet kan du se det mesta av vad som erbjöds. I Lilla hallen kunde den som önskade ta del av konståkningssektionens verksamhet eller U11-lagets träning (fyspass och teknikpass).

Griparna Speedway visade upp ett par hojar i foajén
Nyköpings cheerleadingstoltheter Cheer Legacy värmde upp inför deras parallellt pågående tävling på Rosvalla
Uppe i VIP-avdelningen serverades en måltid som ackompanjerades av en trubadur
Christian Axelsson och Albin Ivarsson-Hamberg signerade idolkort och snackade med besökare

Sakta men säkert närmade vi oss Familjedagens huvudnummer. Träffsäkert nog lyckades man från Nyköpings SK planera in ett möte mot länsrivalerna Eskilstuna Linden och med några få omgångar kvar av HockeyEttan Västra Vår fajtas de två lagen om seriesegern som ger en playoff-plats (som via oändliga omvägar skulle kunna leda till allsvenskt spel). Det är naturligtvis så att det ska finnas en viss rivalitet mellan lagen men nykomlingarna Linden har denna säsong blivit ett riktigt hjärnspöke för NSK. Fyra segrar av fyra möjliga och detta femte och sista möte kunde väl bara sluta på ett sätt, eller? Jag tror jag gav min syn på saken till åtskilliga innan matchen och det var att allt annat än seger för Linden vore en sensation. Traditionens makt är stor, till och med mycket stor, inom idrottens värld.

Jag fick rätt.

Klacken riggade och klara för HockeyEttan-match i Stora hallen på Rosvalla

Linden har efter lördagens match vunnit fem av fem möten mot Nyköpings SK under denna division 1-säsong. Ingen tvekan om att de är bättre än NSK. Eller hur är det med den saken egentligen? Hur slutade HockeyEttan Västras grundserie? Och vilket av lagen kommer att ligga före det andra när Vår-serien ska summeras? Svaret går inte att hitta i en svartvit värld, idrotten innehåller avsevärt fler komponenter och nyanser som påverkar. Linden har ett par saker som jag saknar hos NSK och det är tyngden och den där överjäkliga viljan att få in pucken i motståndarmålet. Linden "brötar" bättre och är mer "desperata" framför målet helt enkelt. Men att de därmed har större hockeypotential än NSK är inte nödvändigtvis sant. För den extremt krasse supportern handlar lojaliteten om vilken av föreningarna som fått ihop sin A-lagsbudget bäst. Vilka spelare har man genom bl.a. sponsorer råd att värva? I den bästa av ishockeyvärldar kan man spela på division 1-nivå med egenfostrade spelare men så ser det knappast ut på särskilt många ställen i landet, misstänker jag.


Årets publiksiffra skrevs till fantastiska 2893 åskådare

Jag har nu sett endast två av NSK:s och Lindens möten denna vinter. Båda matcherna har sett ungefär likadana ut med ett hemmalag som för och dominerar spelet och ett gästande lag som sticker till med en kobras effektivitet när minsta blotta dyker upp i motståndarförsvaret. Kanske agerar Linden på detta sätt när de spelar på bortaplan, det har jag ingen koll på. De borde i alla fall gilla hur de kommit in under huden på Nyköpings SK, in i minsta synaps i deras hjärnor.

Lördagens match började ur Nyköpingsperspektiv mardrömslikt. 1 minut och 13 sekunder in kommer 0-1. Effektivitet, kobralikt agerande när tillfället ges. Nu kom dock repliken endast någon minut senare. Efter en massiv press från NSK gör Marcus Lindblom 1-1 när klockan stod på 3:17.



Marcus Lindblom kvitterar till 1-1 för Nyköpings SK

Hemmalaget trummar på, gör det mesta rätt men lyckas inte sätta den där gäckande pricken över i:et. Och mitt i denna dominans sjabblar man och sådant låter sig inte göras ostraffat mot Linden. 1-2 när drygt halva första perioden passerat. Inga lag är befriade från misstag men det blir mer avgörande om man utnyttjar eller utnyttjas när misstagen uppstår.


I första periodpausen fick vi avnjuta knattarna i NSK:s Hockeyskola när de gled runt ute på isen

Den andra perioden skiljde sig inte markant från den första. Inte mer än att anfallsriktningarna var omvända. Och det blev färre mål. Faktum var att målfabrikationen var alarmerande nedåtgående i denna match. Den andra perioden innehöll endast ett enda mål och det kom i 14:e minuten när Albin Ivarsson-Hamberg tryckte in 2-2. Ett mål som kan visa sig vara väldigt, väldigt viktigt för Nyköpings SK när säsongen summeras.


Nyköpings SK:s Albin Ivarsson-Hamberg satte 2-2 i andra perioden
I den andra periodpausen underhöll konståkarna inom Nyköpings SK:s konståkningssektion

Den tredje perioden förblev mållös (trots att jag tippade att Linden skulle göra 2-3 med 15 sekunder kvar). För spelare, ledare, funktionärer och publik väntade nu 5 minuters gastkramande övertidsspel. Även denna förlängning förblev mållös trots att båda lagen hade bud på nätrassel. Straffläggning tog vid och inte förrän i 9:e omgången avgör Erik Lindberg för Eskilstuna Linden. 2-3, siffror vi känner igen när Linden bortabesegrar Nyköpings SK.

Eskilstuna Lindens Erik Lindberg har precis avgjort med sin straff förbi Daniel Fahlström

Kanske avgjordes denna match långt mycket tidigare. Vafalls? Jo, jag väljer att lyfta på hatten för Eskilstuna Lindens fenomenala målvakt Anders Olsson. Vilken keeper! Utan hans spel mellan stolparna hade det mycket väl kunnat bli en hemmaseger denna gång.

Eskilstuna Lindens målvakt Anders Olsson stod för en helgjuten insats

Nyköpings SK har tre matcher kvar av Vår-serien medan Eskilstuna Linden har fyra kvarvarande fighter. NSK har onekligen sitt öde i de egna händerna men det kommer att kräva att de går rent i resterande matcher. Inte någon självklarhet med tanke på att ett par av motståndarna kommer att kämpa för att undvika negativt kval. Och Linden vet vad som gäller, gå fullt i sina fyra matcher och hoppas på att Nyköpings SK tappar poäng. Raffinerad upplösning, minst sagt. Får något av lagen stora skälvan?

Jag har valt, jag har redigerat och jag har publicerat. Du hittar 364 bilder från Familjedagen och de matcher som spelades på Rosvalla under lördagen mellan Nyköpings SK och Eskilstuna Linden. Du hittar denna trave med bilder via denna länk >>>

Ge oss en säsongsavslutning värd att minnas!