lördag 25 juni 2022

Krossen på Runavallen

Vem älskar inte kvällsmatcherna precis innan midsommar? Sedan många år tillbaka har jag upptäckt det magiska med dessa matcher. Det speciella ljuset och den stundande storhelgen lockar och pockar. Dagarna innan årets midsommarhelg fanns det flera matcher att välja på men p.g.a. jobb och egen träning blev det inte tid eller utrymme för mer än en matchbevakning. Att det råkade bli torsdagskvällens match på Runavallen mellan Runtuna IK och suveräna serieledarna Stallarholmens SK är antagligen det ena lagets spelare mer tacksamma över än de andra.

Runtunas Marcus Eriksson tar för sig mot Stallarholmens SK under torsdagskvällen

Tidigare i våras såg jag Runtuna möta IFK Nyköping i en DM-match som de röda förlorade med 0-4. Den matchen spelades på Rosvallas plastunderlag. Men det är ju så mycket roligare, trivsammare och behagligare för alla sinnen att se våra lokala lag i sina naturliga habitat. Där de kan varenda grop och tuva på sina egna gräsplaner. Där de kissat bakom varje träd och buske sedan barnsben. Runavallen utgör inget undantag, tvärtom, eftersom det är en plan med en speciell karaktär. Frånsett en kortsida är planen inringad av skog och här blandas stortallar med urbergets framstickande delar.

Runtuna IK:s Axel Vejdal i målartagen i slutet av matchen

Jag åkte till och från Runtuna med tårar i ögonen längst den smala och ringlande vägen från Stigtomta via den där jäkla Råby-bron. Om tårarna kom sig av det andlöst vackra sörmländska landskapet i midsommartid eller om det berodde på ett akut gräspollenallergitillstånd får vi nog aldrig veta. Det jag däremot visste var att inga förväntningar låg på Runtuna IK i mötet mot Stallarholmens SK. Runtuna hade ju två rejäla bottennapp i de senaste matcherna som de förlorat mot bottenlag i division 5-tabellen medan Stallarholmen radat upp segrar och såg ruggigt svåra ut. Något annat är tre poäng med i sporttrunkarna upp till norra delen av distriktet var inte att vänta.

Glatt, glatt, glatt hos Runtuna. Tungt, tungt, tungt hos bortalaget.

Det saknades enligt uppgifter flertalet startspelare i båda lagen. Och med tanke på slutresultatet måste de som saknades i Stallarholmen vara gjorda av ett alldeles särskilt exklusivt träslag. Kanske var det början av matchen som knäckte gästerna och att det rann iväg på slutet kanske berodde på att Stallis tvingades spela med en man kort efter ett rött kort när det återstod en halvtimme. Eller annars handlade det om den mentala delen som spökade för det ena laget medan den var som testosteron-dynamit hos det andra laget. Jag vet verkligen inte men det är ju denna oförutsägbarhet som är så förbaskat härlig med sport.

Slutsiffrorna i denna osannolika tillställning skrevs till 9-2. De som kom 20 minuter för sent till matchstarten hade då missat fyra hemmamål samt ett mål av gästerna. I slutet av den första halvleken, som för övrigt slutade 6-1, kostade Runtuna på sig att bränna en straff. I andra halvlek fick vi vänta i en halvtimme innan lagen började göra mål igen. Ja, detta är sannerligen en match att minnas för Runtuna IK och en match att glömma illa kvickt för Stallarholmens SK och deras många gästande åskådare.

Runtunas mål gjordes av Marcus Eriksson (4 stycken!), Axel Vejdal (2 st), Viktor Zorondo Solverbern, Linus Stenberg samt Anders Jernér. Och jag lider med domartrion som inte bara hade alla dessa mål att notera utan även en hel drös med gula kort att rapportera varav alla utom ett tilldelades det gästande laget (som uppenbarligen inte var i balans och kunde fokusera på rätt saker ju längre matchen led).

Du som vill se bilder från denna match hittar mitt stora bildgalleri via den här länken >>>

Med förvåning lämnade jag Runavallen för att lugnt och ordnat fira midsommar hemma i Stigtomta. Förvåningen gällde inte bara matchresultatet utan täckte även in det faktum att jag inte blev översköljd av ett ösregn trots att jag var på Runavallen och synen av Pontus Holmströms inhopp i slutet av matchen.

söndag 19 juni 2022

Tre års väntan på folkrace

Det har dröjt osedvanligt länge sedan jag fotade motorsport. Pandemi, höftartros och orörlighet efter en operation med efterföljande komplikationer har hållit mig borta från banorna, grusvägarna och spåren. Damm på kamera-sensorerna har jag redan så jag kan inte skylla på att jag behöver vara rädd om utrustningen. Helgen den 18-19/6 var det äntligen dags att rikta uppmärksamhet och fokus på SMK Nyköpings välarrangerade tävlingsevenemang som denna gång var 2-dagars folkracetävling på Björshultsbanan.

Folkrace på Björshultsbanan den 18-19:e juni 2022

SMK Nyköping har redan hunnit arrangera sin trevliga kvällstävling för folkraceklassen i början av maj och sedan följde de upp med Gästabudstrofén den 4/6. Suget efter tävlingar är stort och inför 2-dagarstävlingen släppte de på ytterligare ekipage upp till 170 anmälda med en hel del uppskrivna på reservlistan. Massor av tillresta deltagare och depåområdena runt tävlingsbanan var ett myller av fordon, husbilar och serviceplatser. Samt en och annan tävlingsledare ...

Biträdande tävlingsledare Niclas Svensson och tävlingsledare Hampus Juteryd

Något stort reportage från årets upplaga av 2-dagarstävlingen kommer du inte att få. Jag sneglade tillbaka till 2019 och insåg att min ambitionsnivå var betydligt högre den gången. Här hittar du det blogginlägget. Min tid och energi räcker inte riktigt till för detta numera, därmed nöjer jag mig med att i första hand ta bilder och sedan skriva ett kortare blogginlägg för att därigenom få ut länken till bildgalleriet.

En liten, liten del av publiken som sökt sig till Björshultsbanan under lördagen

Om du är intresserad av hur det gick i de olika klasserna av denna 2-dagarstävling kan du använda dig av den här länken. Och om du vill ta del av bilderna i mitt bildgalleri så hittar du 270 bilder HÄR >>> Jag fotade under lördagseftermiddagen och täckte ungefär heat 43-63, typ.

Stort tack för ett par fantastiskt trevliga och inspirerande timmar vid folkracebanan! 

fredag 17 juni 2022

Klassiskt derby utan övertända spelare

Måndagen den 13:e juni var det äntligen dags för derbyt mellan Vrena IF och Stigtomta IF. De gamla antagonisterna. Nu behöver det påpekas att det var två nystartade lag utan allt för mycket självförtroende och pondus som möttes. Att det var Stigtomta IF:s U-lag bidrog också till att det inte var lika prestigefullt och hett. Men rent principiellt var matchen så pass intressant att jag noterade den i min kalender för länge sedan och hur illa kvällen än passade i mitt schema var jag ju bara tvungen att åka för att fota tillställningen.

Vrena IF mot Stigtomta IF U i div 7 på Mårtens Vall den 13/6 -22

Inför derbyt stod Vrena IF på noll poäng efter åtta spelade omgångar. Det unga Stigtomta U hade fått ihop 5 poäng. Apropå ung så kanske en matematisk övning skulle visa att snittåldern i Stigtomta U trots allt var högre än Vrenas trots att nästa alla spelarna är på gränsen till att få köpa energidryck på Ica. Med tre luttrade veteraner i laget höjdes Stigtomtas snittålder till nästan imponerande höjder.

Stundvis höjdes trivselfaktorn bland publiken när solen tittade fram

Ett ösregn och en stolpträff av hemmalaget under första halvleken var det jag noterade i mitt anteckningsblock. Gästande lag var med viss marginal spelförande. I andra halvlek kändes det som att Vrena hade tagit den energi som fanns och de var snäppet hetare. I 61:a minuten kom 1-0 på straff för Vrena IF och det var Mounir Megdiche som såg till att bollen hittade nätmaskorna. Endast någon minut senare var det dags för straff åt andra hållet och 1-1 gjordes från straffpunkten av Gabriel Faviez.

Hemmalaget var nog närmare seger i denna match än vad gästerna var men nu fick i alla fall Vrena IF ta sin första poäng i seriespelet vilket borde ha känts gott innanför matchtröjorna.

Jag har satt samman ett bildgalleri från derby som du hittar HÄR >>>

Tack och stort lycka till i det fortsatta seriespelet önskar jag båda lagen!

söndag 5 juni 2022

Hänryckt vid Bollspelaren

Pingsten firades för min del i sällskap av ett gäng stryktåliga snubbar på Bollspelaren i Norrköping. Denna helg kallas hänryckningens tid vilket stämmer ganska bra överens med hur rugby griper tag om ens sinnen. Härom veckan fick jag frågan inför en lokal fotbollsmatch om vad grejen med rugby är eftersom jag tycks vurma så mycket för den sporten. Mitt svar vid det tillfället var att det är den charmigaste av sporter och att det är min absoluta favorit att fotografera. Svårare än så behöver det inte vara. Hur mycket jag än kallar mig "Fotbollslasse" så kan jag ju gå utanför den förväntade ramen.

Norrköping RK Troján mot Stockholm Exiles RFC den 4/6 -22

Lördagen den 4:e juni, pingstafton enligt kalendern, möttes Troján och Exiles i Superallsvenskans tredje omgång. De två lagen var finalister i fjolårets SM-slutspel för 15-mannarugbyn. Till denna säsong har Rugbyförbundet stöpt om herrarnas serieindelning och skapat Superallsvenskan för de fyra högst rankade lagen; Stockholm Exiles, Norrköping Troján, Enköping RK och Pingvin RC. Dessa lag möter varandra fyra gånger vardera i en serie där den som toppar tabellen vid säsongens slut kan titulera sig svenska mästare.

För Exiles har det gått som på räls och de är hittills obesegrade. Exakt och precis tvärtom är det för Troján som efter de tre inledande matcherna har idel förluster i bagaget. Lördagens drabbning var dock jämn och spännande in i det sista där slutsiffrorna på resultattavlan lyste 21-25. Halvvägs in i matchen hade vi 7-17 vilket ändå antyder en bättre andra halva för hemmalaget.

Rugbypublik på Bollspelaren i Norrköping

Det är väl sällan en rugbytrupp är helt intakt och skadefri men nu får lagen lite andrum eftersom omgång fyra inte äger rum förrän den 9/7. Dessförinnan hinner vissa av spelarna delta i SM-slutspelet i 7-manna som avgörs i slutet av SM-veckan i Linköping den 2-3/7. (7s har för damerna inneburit kvalspel inför SM medan herrklassen inte har fler anmälda än att de går direkt till slutspelet.) Vi ses i Linköping, det är i alla fall min absoluta ambition.

Från pingstafton-matchen på Bollspelaren finns nu ett bildgalleri med drygt 200 bilder som du hittar HÄR >>>

Over and out