IFK Nyköpings handbollsdamer mot övermäktigt motstånd

IFK Nyköpings handbollsdamer har börjat säsongens seriespel i division 3 på ett alldeles utmärkt sätt. Tyvärr har den positiva starten kommit av sig, efter tre segrar och en oavgjord har laget förlorat de två senaste matcherna. Med sex spelade matcher har de fortfarande tre motståndarlag kvar att möta i den 10 lag stora serien Dam Div 3 Mitt Södra.

IFK Nyköping tog emot Mantorps IF HF i Rosvallas A-hall den 23/11 -25

Söndagskvällens motstånd stod serieledande Mantorps IF HF för. Ett lag som inför mötet mot IFK hade sex inledande segrar. Det fanns ändå en viss optimism i IFK-lägret då de lyckades spela oavgjort mot Mantorp i en försäsongsmatch. Tyvärr visade det sig ganska snart i söndagsmatchen att Mantorp skulle bli en allt för stor utmaning denna gång.

En aning glest på läktarna i fina A-hallen under handbollsmatchen

På något sätt tycker jag ändå att IFK kämpade på bra trots att Mantorp tog kommandot direkt. Någon ledning fick aldrig hemmalaget njuta av och mot en storspelade Alicia Viman Kalm i Mantorp-målet tvingades man ta allt svårare avslut och marginalerna blev för små. Mantorp var fysiskt starkare än IFK och gav dem ett övertag både offensivt och defensivt.

Okej, jag har tagit denna typ av läktarbild i handbollssammanhang tidigare, det erkänner jag. 

Så länge glöden finns i spelarnas ögon bjuder handboll på fantastiskt kul underhållning. Låt gå att resultaten inte alltid faller ut som man önskar, charmen med sporten finns där i alla fall. Handboll är en av de intensivaste lagsporterna och jag kan bara minnas en otroligt målsnål match som jag fotat för många år sedan. Då stod det fortfarande 0-0 efter 11 spelade minuter. Denna söndag lyste siffrorna 19-28 på resultattavlan efter 60 spelade minuter, i halvtid hade vi 10-16.

I Mantorp hittade vi meste målskytten i Alicia Samuelsson med 6 baljor. I IFK Nyköping gjorde duktiga talangen Alde Fahlstedt 7 mål. I hemmalaget skulle jag även vilja lyfta fram Joline Asp som skickade in fem mål, stod upp bra fysiskt och hade det allra bästa fightingfacet!

Du hittar knappt 120 bilder från matchen HÄR >>>

Tack för underhållningen och stort lycka till i det fortsatta seriespelet!

Damallsvenskan nästa för Eskilstuna United

Lördagen den 15:e november, Vinterstudion har haft sin premiärsändning och polarkylan har precis slagit sina klor i oss. Inomhussporterna har sedan länge haft sina premiärer. Om fyra månader börjar nästa fotbollssäsongs DM-matcher. Vad sjutton gör vi utomhus i mitten av november med en fotboll framför ögonen och med snålblåsten vinande runt örsnibbarna? Tar Elitettansäsongen 2025 i mål!

Eskilstuna United mot Mallbackens IF på Tunavallen den 15/11 -25

Vi var 535 åskådare som tagit oss till Tunavallen i Eskilstuna under lördagen för att ta del av Eskilstuna Uniteds möte med Mallbackens IF Sunne i den 26:e och avslutande Elitettan-omgången. På bortaplan har Eskilstuna United i omgång 24 blivit klara för nästkommande säsong i Damallsvenskan. På bortaplan i omgång 25 säkrade de seriesegern. Det som återstod för Uniteds damer var att spela av den sista matchen på Tunavallen och därmed få dela med sig av succésäsongen med sin hemmapublik.

Inte riktigt årets varmaste dag på Tunavallen den 15/11

För värmländska Mallbackens IF fanns en teoretisk chans att hänga kvar i Elitettan vid storseger över United samtidigt som ett par andra matchresultat behövde gå deras väg. Om det nu spelade någon roll för Sunne-laget, i mitten av oktober presenterade föreningens styrelse förslaget att man skulle lämna damfotbollens elitskikt och spela i div 1 eller div 2 kommande säsong. Den 8/11 hade de utlyst ett extra årsmöte för att ta beslut i ärendet, oklart för mig i skrivande stund om det klubbades igenom. Damfotbollens villkor och ekonomiska aspekter var delar i resonemanget som styrelsen framlagt. Oerhört tråkigt oavsett och det har garanterat satt prägel på lagets insatser i de sista omgångarna av årets seriespel.

Elitettan förpassas efter tre år från Tunavallen

Hur skulle de två lagen ta sig an lördagens match? Med tanke på vad som framförts här ovanför fanns det säkerligen många tankar i huvudet på varje spelare och ledare. "Gå in och ta jobbet" var väl den mest sannolika tränarkommentaren oavsett omklädningsrum. För klubben, laget, er själva och publiken. Vinn eller förlora med huvudena högt och fanan på topp. Typ.

Domartrion på Tunavallen var Linnéa Wallin assisterad av Simon Otku och Domenic Roham

Att hemmalaget hade lite svårt att uppbringa maxladdning syntes. Den där 100%-iga hängivenheten saknades. Prestationen som jag såg för en månad sedan när de tog emot Trelleborgs FF och plågade livet ur sin motståndare med ettrig och intensivt hög press. Mot Mallbacken var det istället lite hafsigt och inte så precist. Och jag förstod, förlät och lät det bero.

Tunavallen en lördagseftermiddag i november behöver elbelysning

De värmländska gästerna gjorde inte mycket väsen av sig i denna match. 14-1 i avslut (10-0 på mål) och 8-1 i hörnor räcker som bevis för att det var lugnt nere hos Monica Wilhelm i United-målet medan Wilma Delerud i Mallbacken-målet hade mer att ombesörja. Matcher vinns dock inte på enbart närvaro och statistik, man måste göra mål också. Och det har Eskilstuna United årgång 2025 visat att de klarar av.

Sheila van den Bulk nickar in 3-0 i 81:a matchminuten

Med 67 gjorda mål är United bäst i hela Elitettan denna säsong (ett mål mer än KIF Örebro). United gör mål på många olika sätt och med flera olika målskyttar. Bäst i laget har Felicia Rogic varit med sina 12 mål (skyttedrottning blev tidigare United-spelaren Nicole Robertson, numera Umeå IK, med 24 mål). Lagets styrka denna säsong har nog ändå varit försvarsspelet, blott 17 insläppta mål vilket är 6 mål färre än tabelltvåorna IK Uppsala och femmorna Umeå IK.

Tuna 12, eufori och lycka på Tunavallens läktare trots kyla och mörker

Att spela en framgångsrik säsong som spelare måste vara ett sant privilegium. Det syntes på många spelare att de agerade med stort självförtroende. Även laget får någon slags kollektivt självförtroende, man vet liksom att man kan mota allt som kastas emot en. Trots att de där sista procenten inte fanns denna lördag så gjorde de 1-0 i 27:e minuten via Felicia Rogic, ökade på till 2-0 via nyligen inbytta Emma Bülow i 76:e minuten och slutligen 3-0 på hörnnick av Sheila van den Bulk i 81:a minuten. Assist-beröm till Moa Selling och Fiona Eriksson x 2.

I halvtidspausen uppmärksammades Eskilstuna Uniteds F17- och F19-lag

Eskilstuna United har denna säsong gjort en "Malmö FF". De har förstärkt och spetsat till spelartruppen, både inför säsongen och under sommaruppehållet. Förhoppningsvis med bibehållen ekonomisk balans. Att de degraderades från Damallsvenskan inför säsongen 2023 var orsakat av att de inte uppnådde de ekonomiska krav som ställs på de allsvenska lagen. Nu ser det ut som att de har en stomme som ska kunna hävda sig hyfsat i finrummet även om man kan misstänka att det tillkommer och försvinner några spelare till nästa säsong. Gör man som Trelleborgs FF och Alingsås de senaste två åren när de gått upp från Elitettan blir det svårt att hänga kvar i Damallsvenskan. Samtidigt som jag skriver detta kommer jag på att jag respekterar de föreningar som agerar utifrån givna ekonomiska ramar, saknas medel ska man inte testa ekonomisk doping ...

Äntligen kunde Eskilstuna United fira seriesegern hemma på Tunavallen

Sist men inte minst måste jag lätta på guldhatten och lyfta fram tränare Rickard Johansson. Eskilstuna United har denna säsong haft en bred och kompetent spelartrupp men pricken över i:et står definitivt Rickard och hans tränarteam för. Från en mindre rolig degraderingssäsong hos KIF Örebro i Damallsvenskan säsongen 2024 till en framgångssaga i Eskilstuna 2025. Det Rickard har tillfört har definitivt varit avgörande för att få denna skuta att flyta synnerligen bra.

Mannen värd att hylla är Eskilstuna Uniteds huvudtränare Rickard Johansson

Nu behöver jag tvätta fotokläderna och komma med pressveck på byxorna till Tunavallen för att bevaka Damallsvensk fotboll säsongen 2026. Finrummet. Det blir skoj. Väldigt skoj.

Jag gjorde ett försök att fota och dokumentera matchen mellan Eskilstuna United och Mallbackens IF och fick ihop ett bildgalleri med 180 bilder som du hittar HÄR >>>

Stort grattis till en fantastisk säsong och serieseger, lycka till i Damallsvenskan 2026!

IFK Nyköpings fotbollsherrar tappade greppet om halmstrået

Att spela negativa kval är ett gissel. Inför lördagens avslutande kvalomgång hade IFK Nyköping allt att förlora och ingenting att vinna. För motståndarna Fisksätra IF var förutsättningarna de omvända, de hade allt att vinna och ingenting att förlora. Förvisso hade IFK ödet i egna fötter men vad hjälpte det när det som spökat under säsongen troligtvis gjorde sig påmint när det var som minst önskat.

IFK Nyköping tog emot Fisksätra IF i den sista kvalomgången den 25/10 -25

Att spela fotboll på naturgräs i slutet av oktober är ingen självklarhet. Fredagens ihållande regn gav ännu sämre förutsättningar för en hanterbar gräsmatta på Folkungavallen. Märkligt nog var Vallens fotbollsplan under lördagen i högsta grad spelbar. Skicket på planen har under hela säsongen varit top notch och den täta mattan gjorde att underlaget höll ihop skapligt och ledde endast till enstaka Bambi-på-hal-is-ögonblick under kvalmatchen.

Hemmapubliken under kvalmatchen hänvisades till den vackra träläktaren

Att IFK Nyköping trots allt fick chansen att kvala sig kvar i division 3 efter skrällresultat i sista serieomgången har beskrivits som mirakulöst. De tilldelades en plats i kvalgrupp 6 där sörmländska IFK Mariefred tidigt blivit avhängda i jakten på förstaplatsen. Jagande bakom tabellettorna IFK Nyköping inför sista omgången var IFK Aspudden och Fisksätra IF. Tre kamratföreningar och en idrottsförening där det krävdes vinst för IFK Nyköping för att vara säkra på att hålla sig kvar i div 3 (och med andra ord inte ha vunnit något mer än status quo).

IFK Nyköpings startleva den 25/10 -25

Fisksätra IF inför avgörandet på Folkungavallen den 25/10 -25

Fisksätra IF tog sig till kval uppåt via en andraplats i sin division 4-serie. För att sno åt sig kvalseriens förstaplats krävdes seger mot IFK Nyköping och bättre målskillnad än IFK Aspudden. Inför sista omgången hade Fisksätra +2 och Aspudden -1 i målskillnad. IFK Aspudden pulveriserade IFK Mariefred under lördagen med 5-1 och stod således på +3. Om Fisksätra och Aspudden hamnat på samma poäng och målskillnad skulle förstaplatsen gå till Aspudden p.g.a. inbördes möten (Aspudden besegrade Fisksätra med 2-1 i kvalomgång 1).

Domartrion Hannibal Tesfamichel, Jean-Pierre Maximurad och Steve Kiryakos

När den första halvleken var spelad hade Fisksätra ledningen efter att ha gjort 0-1-målet i 25 minuten via ett välplacerat distansskott av Sami Ibrahim. Det kändes som att IFK Nyköping var osäkra och mindre modiga än vad som hade krävts. Ju längre halvleken led desto mer fick dock hemmalaget att säga till om men något mål lyckades de inte producera. Fisksätra läste av och blockade passningsvägarna och stod rätt i sina försvarspositioner, IFK Nyköpings bollinnehav var korta innan motståndarna åter fick återta bollkontrollen.

Bortapubliken hänvisades till ståplats på bortre långsidan

Den som tolkade att första halvlekens tendenser berodde på att hemmalaget hade bättre ork än sin motståndare på det tunga och sugande underlaget fick tänka om i den andra halvleken. Det var två lag ute på planen som hade ungefär samma pulver i buggarna. Minuterna rullade på, kampmomenten var oändligt många och chanser skapades åt båda hållen utan att det blev något rassel i målnäten. Ett bortdömt mål för IFK i slutet av matchen (ruff på Fisksätraspelare framför mål) hade kunnat ändrat utvecklingen. Istället var det gästerna som i 88:e minuten fick göra 0-2 via Ousman Cham. Kanske var det den där enstaka procenten hetare vilja hos Fisksätra-spelarna som deras entusiastiska supporterskara bidrog till som avgjorde. Ridå ner och i en halvlek med flera långa skadeavbrott fick vi åtskilliga tilläggsminuter där Fisksätra till sist även gjorde 0-3 via samme Ousman Cham.

Det kändes som att hela Fisksätra var på plats i vinnarcirkeln på Folkungavallen efter matchen

Med fem busslaster fulla med bortasupportrar, en välförberedd hemmaförening som stod för arrangemanget och många lokala fotbollsintresserade på plats bjöds det på en fin inramning till matchen. Enligt den officiella rapporten var det 1002 åskådare på Folkungavallen denna lördagseftermiddag! Därtill var det uppehållsväder och inte svinkallt. Måhända var gästande supportrar lite för engagerade med en planstormning vid lagets andra mål som följd men IFK hade sett till att ha både polis och ordningsvakter på plats som skötte ordningen förtjänstfullt. Vi är inte vana vid denna typ av heta matcher i Nyköping ...

Ett tips i all välmening till Fisksätra IF är att inför kommande division 3-säsong skaffa sig en välfylld sjukvårdsväska. Det räcker inte att blåsa på det onda och klappa om den som har skadat sig. Stort grattis till avancemanget i seriepyramiden! Och till IFK Nyköping får jag ta till de något bittrare orden "Välkommen tillbaka till distriktsserie-nivån".

Jag har sammanställt ett bildgalleri med drygt 230 bilder som du hittar HÄR >>>

Tack för i år, nu är den lokala seniorfotbollen slut för säsongen 2025.

Eskilstuna United går som tåget i Elitettan

Robust. Stabilt. Tryggt. Ja, man kan inte hävda annat än att Eskilstuna Uniteds damer gör det synnerligen bra i årets upplaga av Elitettan. De har efter sommaren hamnat i ett vinst- och poänggivande flow som tagit dem till toppen av tabellen och när det varit dags för möten mot toppkonkurrenterna har de dragit det längsta strået. Efter lördagens seger över jagande Trelleborgs FF är de tre poäng före IK Uppsala med tre omgångar kvar av seriespelet, en nagelbitande men hoppingivande avslutning är att vänta för oss med sörmländska sympatier.

Eskilstuna United välkomnade Trelleborgs FF till Tunavallen lördagen den 18/10 -25

Lördagens match mot Trelleborgs FF hemma på Tunavallen spädde på trenden, Eskilstunas framfart i Elitettan fortsätter med oförtruten kraft. Efter ett bastant grepp om händelserna under första halvleken hade hemmalaget en 2-0-ledning efter mål av Wilma Öhman (13:e minuten) och Ellie Rappole (20:e minuten). För mig som inte sett United under säsongen utkristalliserade sig deras taktik ganska snabbt. Hög och snabb press som obönhörligen stressade motståndarna till bristningsgränsen.

Höstsolen sken generöst över Tunavallen under lördagseftermiddagen

United bjöd inte heller sin motståndare på några defensiva misstag. Laget höll sig disciplinerat till den överenskomna taktiken och det är bara att lyfta på hatten inför det tränare Rickard Johansson präntat in hos laget. Att vi fick se en mållös andra halvlek var inte hela världen, laget bevakade sin ledning och skapade trots allt en del farligheter framåt för att inte motståndarna skulle tro att de hade något att säga till om. Siffrorna summerade 10-0 i avslut för United och 7-2 i hörnor, det säger en hel del om att detta var Eskilstunas och inte Trelleborgs match.

Matchens domartrio med huvuddomaren Amane Kandas i mitten

Efter helgens matcher i 23:e omgången väntar ett två veckor långt landslagsuppehåll vilket gör att det hinner bli november innan allt ska avgöras. Den 1/11 väntar KIF Örebro (El Gnällico-derby) på bortaplan som sedan följs upp med ännu en bortamatch den 8/11 mot Gamla Upsala SK innan den avslutande omgången mot Mallbackens IF den 15/11 spelas på Tunavallen.

928 åskådare på Tunavallen den 18/10 -25

Extra kul denna lördag var att knappt 1000 personer sökt sig till Tunavallen för Elitettan-fotboll. Förvisso en s.k. gratismatch men det förtar inte glädjen att se många på plats för att heja fram Eskilstuna Uniteds fotbollsdamer. Extra beröm till den lilla men ändock närvarande bortaklacken med banderoller som förkunnade deras känslor för Trelleborgs FF. Härligt, Trelleborg är liksom inte nästgårds. Och sedan vill jag äv en lyfta på hatten för Eskilstunas klack Tuna 12 som bevisade att man kan ha en trumma framför sig utan att bete sig som en rabiessmittad hund på crack. Tack!

Mitt i denna röra efter 1-0-målet återfinns en målskytt ...

Jag vill lyfta fram ett par spelare som jag uppfattade tog ett enormt jobb i det tysta. Med smartness och rutin gjorde Felicia Rogic och Sheila van den Bulk galet mycket nytta. Jag gissar att dessa veteraner inte bara tillför stora värden under match utan även är klockrena under all annan lagtid t.ex. på träningarna. De vet vad som krävs och de visade det med all önskvärd tydlighet i matchen mot Trelleborg.

Kamp om millimetrar på Tunavallens konstgräs under andra halvleken den 18/10 -25

Det var ett år sedan jag senast stod inför utmaningen att sportfota på en arena. Jag hade nog förträngt hur mycket mer utmanande det är än på sidan av någon lantligt belägen naturgräsplan i bygderna där jag helst håller till. Det är svårt ljus, hårt och eländigt ljus samt mycket störande detaljer i bakgrunden inne på en arena. Det är som det är och du hittar knappt 180 bilder från Elitettan-matchen HÄR >>>

Om alla planeter står rätt så ses vi igen i mitten av november. Jag önskar Eskilstuna United lycka till, jag hoppas att få återse er som vinnare när vi summerar säsongen 2025!

VIF besegrade VIF i division 7-avslutningen

Det sjungs högljutt på sista versen i de lokala fotbollsserierna. Lika högljutt gör sig finhösten påmind nu när vi har kommit en bit in i oktober. Snart är fotbollssäsongen över och fulhösten gör entré. Trist men så ser ju årshjulet ut. Kvar blir kala lövträd och det förbaskade plastgräset. För mig har fotbollssäsongen två höjdpunkter ur ett fotografiskt perspektiv; kvällsmatcherna i juni och de avslutande omgångarna i slutet av september in till mitten av oktober. 

Lördagen den 11:e oktober begav jag mig upp till Norrbyvallen i Västerljung för att se säsongsavslutningen i division 7 Sydöstra. De två VIF-lagen Västerljungs IF och Vrena IF skulle runda av i ett möte som inte hade någon dramatisk effekt på slutplaceringar. Västerljungs IF har gjort en riktigt bra och stabil insats under säsongen som ohotade tvåor efter totalt överlägsna Östertälje FC. Vrena IF ser ut att landa på en helt okej femteplats i en tabell där sista omgången varken verkar resultatrapporteras (!?) eller avgöras vid ett och samma tillfälle. Nåväl, match skulle det bli och så blev det också.

Västerljungs IF tog emot Vrena IF på Norrbyvallen den 11/10 -25

På den hösttypiskt mjuka, halkiga och tungsprungna naturgräsplanen klev det ut två lag där ett av lagen hade en helt okej fotbollsdag medan det andra lyckats få med sig en halvhjärtad insats i trunken med matchställ. Till Vrenas försvar kan anföras att deras storm- och regnmatch mot Östertälje förra lördagen på Mårtensvall antagligen spökade fortfarande. På något unikt och märkligt sätt lyckades nämligen Vrena besegra Östertälje med hela 7-2. Och kanske trodde de att de skulle få en enkel resa även denna lördag mot Västerljung när de i början av matchen tog emot en bjudning i hemmalagets bakre led och Neo Linnemihl kunde runda målvakten och placera in 0-1. Roligare än så blev det inte för Vrena och Västerljung tuffade på och visade varför de kunnat vinna årets serie om det inte vore för nystartade Östertälje med Sharbel Touma i spetsen.

En tämligen lätträknad publikansamling vid Norrbyvallen i säsongsavslutningen

Vi fick se Melker Unnebäck kvittera till 1-1 innan halvtidsvilan och därefter var det bara ett lag på planen som lyckades producera framåt. Under andra halvlek gjorde Zebastian Hult 2-1, Stefan Bergfors 3-1 och avslutningsvis samme Zebastian 4-1. Klappat och klart, 3 poäng till en redan diger poängskörd för Västerljung och nu kan Norrbyvallens gräs vila tills våren är kommen.

Matchens huvudperson var inte någon av fotbollsspelarna utan den matchfunktionär som vi inte kan vara utan. Som ni vet så blir det inga fotbollsmatcher utan domare. Före matchstart blev jag informerad av Johan Karlsson i Västerljung att dagens domare Bertil Nicolai skulle döma sin allra sista match. Han har under många, många år åkt runt till distriktets alla fotbollsplaner utom till just Norrbyvallen. Efter lite påtryckningar fixade han så att han tilldelades lördagens division 7-match och kunde därmed bocka av ett liv i fotbollstjänst på varje fläck i hela Södermanland. Jag bugar och bockar med största respekt inför denna gärning.

Bertil Nicolai har nu lagt domarpipan på hyllan efter insatsen på Norrbyvallen den 11/10 -25

Du hittar ett bildgalleri med ca 180 bilder HÄR >>>

Tack alla, på återseende när gräset åter gror och vårvärmen gör sig påmind!

IK Tuns damer gav sig själva chansen

Det är lätt att älska de avslutande höstomgångarna i fotbollen. Det är något speciellt med september- och oktobermatcherna, seriesäckarna ska knytas ihop och avgörandets timme bådar gott eller ont. De som sitter i ingenmanslandet kan hitta placeringsmotivation eller påverka topp- och bottenstriden. Det är lite svårare att älska en höstmatch om det bjuds på stormbyar och horisontellt regn, vi som bet ihop lördagen den 4:e oktober tackar Amy för utmaningen. Strax innan matchstart på Enstaberga IP klockan 12.00 mellan IK Tun och Stallarholmens SK i damernas div 2 Östra Svealand dråsade ett träd i backen i skogsdungen bakom ena målet, något som satte ytterligare nerv på tillställningen.

IK Tun tog emot Stallarholmens SK i näst sista omgången den 4/10 -25

De båda Sörmlandslagen befinner sig strax under toppen av tabellen och kommer in i det sista att kämpa om tredjeplatsen med varandra. IK Tun gav sig själva chansen i lördagens möte genom att ta alla tre poängen vilket gör att båda lagen har 35 poäng inför den avslutande omgången den 11/10. Nykomlingarna Stallarholmen har en betydligt bättre målskillnad och har därmed ett övertag i den återstående kraftmätningen. Faktum är att båda lagen kan bli passerade av Tuns kvarvarande motståndare Stureby FF om både Tun och Stallarholmen (som möter serieledande IK Viljan) förlorar kommande lördag.

Stormmatchen bjöd på god underhållning och en hel del snygga mål. Hemmalaget tog ganska omgående initiativet i matchen och vi fick se Katja Andersson dundra in 1-0 i 15:e minuten. Detta följdes upp med Ella Asplunds första mål för dagen som gjordes med halvtimmen spelad. Repliken från gästerna kom i 42:a minuten när Linda Hallin gjorde sitt första mål i matchen och vi hade 2-1 in i pausvilan.

Höstruskklädd publik på Enstaberga IP 

Konstigt nog påverkades inte spelet särskilt mycket av stormbyarna. Antagligen gav den omgivande skogen visst vindskydd ute på planen. Stallarholmen försökte nog komma ikapp Tun men hemmalagets försvarsspel hade hyfsad kontroll på motståndarnas förehavanden. Inte förrän Ella Asplund satte 3-1 i 80:e minuten fick Stallarholmsspelarna raketbränsle i tanken och började sin mer desperata jakt på reducering och kvittering. Inledningsvis blev jakten framgångsrik, reduceringen till 3-2 gjordes minuten efter 3-1-målet och även denna gång var det Linda Hallin som var träffsäker. Tun höll ihop spelet och när Ella gjorde sitt tredje mål fram till 4-2 i 89:e minuten var det avgjort.

Med några virkesträffar och fler avslut än sin motståndare var detta IK Tuns match från början till slut med enstaka inslag av kontroll från Stallarholmen. Det var i alla fall tillräckligt jämnt för att bjuda upp till ovisshet och spänning och det är väl så man vill ha det när man tittar på fotboll? Annars noterade jag att Tun-tränaren Hanna Lundmark lade vikt vid att positionera sig på rätt punkt i den tekniska zonen när hennes lag slog hörnor. Och chocken när Ebba "Åke - Sätter inte en fot fel" Åkerman slog bort en 5-meterspassning i första halvleken ...

Kanske är du nyfiken på bildmaterialet från matchen och då är mitt grundtips att du letar HÄR >>>

Lycka till i jakten på tredjeplatsen i sista omgången, må bästa lag knipa den titeln!

Hoppet lever för Sjösa IF efter derbysegern över Råby-Rönö IF

Med fredagskvällens avancemangs-match i färskt minne åkte jag under lördagen till Råbyborgen för ångestderby i division 6. Med tre omgångar kvar av division 6 Sydvästra har vi tre lokala lag som är indragna i bottenstriden. Under strecket, i sällskap av bottenplacerade Vingåkers IF, hittar vi Sjösa IF. Placeringarna ovanför strecket innehas av IK Tun och Råby-Rönö IF/Hargs BK U. Det har länge gått trögt för lagen och kärvast har det varit för Sjösa IF som dock hittat någon slags styrsel och därmed hopp de senaste veckorna. När det vankades derby på Råbyborgen mellan Råby och Sjösa ville man ju vara där, eller hur? Ångest är ju en drivkraft som är en perfekt plattform för finfina prestationer ...

Hett och tätt mellan Råby-Rönö IF och Sjösa IF på Råbyborgen den 27/9 -25

I ärlighetens namn måste jag tillkännage att denna derbymatch med fin inramning inte var en särskilt bra fotbollsmatch. Många felpass, en del snedsparkar men desto mer kamp. Allra mest lades det energi på att påtala för domaren vad som var fel och orättvist. Det blir nog så ibland men den nygrillade hamburgaren från kiosken var i alla fall god. Laget med bäst vilja och motivation var Sjösa denna gång. I halvtid hade de en 3-1-ledning som inte Råby lyckades rucka på under den andra halvleken.

Höstsol, sommarvärme och golfbollkastning i pausvilan på Råbyborgen

Vi summerar detta derby till slutresultatet 3-5 där jag räknade till tre straffar som alla placerades säkert i målnäten. (Den officiella matchrapporten på Fogis hävdar fyra straffar men det ställer jag mig lite frågande till.) Den verkliga segerorganisatören återfanns hos Sjösa IF där Mustaf Shaer Mahamed verkligen levererade med sina fyra (!) mål. Kul att se, där fanns klipp i steget och bra funktionell bollteknik.

Den inbördes ordningen mellan våra lokala lag i bottenstriden är oförändrad med två omgångar kvar att spela. Råby-Rönö IF/Hargs BK U har kvar att möta Vingåkers IF (borta) och Ericsbergs GoIF (hemma). Sjösa IF ska möta Banadir IK (borta) och Vingåkers IF (hemma). För IK Tun återstår IFK Nyköping U/Runtuna IK (borta) och Banadir IK (hemma). Jag kan definitivt inte tippa utgången. Intressant är att Vingåkers IF och Banadir IK kommer att ha med utgången att göra och de återfinns i olika ändar av tabellen.

Du hittar mitt bildgalleri från derbyt HÄR >>>

Trots mitt gnäll här ovanför är jag oerhört nöjd och glad att få åka på lokala matcher och att ni bidrar till att hålla vår fotboll vid liv ute i bygderna. Tack!

Fasta situationer tog OIK till fyran

Kudos till den som planerade och skissade på årets spelschema i herrfemman. Även om seriesegrande Eskilstuna City FK säkrade sin placering redan i förra veckan hade vi kvar en högdramatisk kamp om andraplatsen ända in i näst sista omgången. Fredagkvällen den 26:e september möttes Oxelösunds IK och Hällbybrunns IF på Ramdalens konstgräs i en match som hade förutsättningarna som man bara måste älska. OIK en poäng före i tabellen och vid vinst skulle de säkra andraplatsen och därmed avancemang till division 4. Seger för Hällbybrunns IF och de skulle ha två poängs försprång och allt i egna händer (fötter) i sista omgången den 5/10.

Oxelösunds IK och Hällbybrunns IF på Ramdalens IP den 26/9 -25

Säsongen 2025 har varit synnerligen framgångsrik för Oxelösunds IK som i våras var nykomlingar på denna nivå. Efter några år då de gjort en omstart i division 7 har de fått tillbaka spelare som härjat i andra lag och hade till och med mötet mot Stigtomta IF den 6/9 en intakt förlustnolla. Brände de allt krut i det derbyt? Den matchen följdes nämligen upp med två förluster (Skogstorp och Järna) och därför var det befogat med en hissad varningsflagga när tabelltreorna Hällbybrunn stod på programmet. Med facit i hand kan vi konstatera att OIK definitivt kanaliserade energin rätt, hade nerverna under kontroll och var som bäst när det gällde som mest.

300+ i publikleden när en plats i fyran kunde säkras för OIK den 26/9

Fredagskvällens heta match föregicks av att en jubilar fick uppmärksamhet. Jesper Alfredsson, kvällens lagkapten i OIK, fick strålkastarljuset i ansiktet och en blomsterkvast i näven före avspark. 100 A-lagsmatcher i föreningen och under de kommande 90 minuterna visade han med eftertryck att han uppskattade uppmärksamheten.

Jesper Alfredsson i Oxelösunds IK hade en fantastisk fredagskväll på Rambo

Det här blev en match där gästande toppkonkurrenten Hällbybrunns IF inte fick någonting gratis. De bjöds visserligen in i matchen under en kvart i andra halvleken då OIK helt tappade spel och fokus men i övrigt blev de hyfsat tilltufsade av sin motståndare. Framförallt kan de ägna kommande försäsongsträning åt hur man försvarar sig på fasta situationer, det blev den helt avgörande detaljen på Oxelösunds IP denna gång.

Magiskt att fota i nattmörket på hösten när dimslöjorna rullar in

Kort sammanfattat trillade målen i matchen in på följande sätt; 1-0 nickade Jesper Alfredsson in på en hörna i 27:e minuten. 2-0 gjorde en något snopen Jakob Bergman efter ett inläggsförsök från kortlinjen som blev en perfekt lobb över Hällby-målvakten i 40:e minuten. Efter pausvilan vred OIK om kniven ytterligare när de direkt gjorde 3-0, även detta var en nick av Jesper på en hörna. Efter detta famlade hemmalaget efter sitt spel och bjöd in gästerna som också gjorde 3-1 i 58:e minuten via Robin Högberg. OIK hittade tillbaka och höll ihop sitt spel bättre utan att för den skull lyckas hitta målet. De fick dock chansen i slutet av matchen på ett par fasta situationer, frisparkar i hyfsade lägen, och Linus Stenberg prickade in 4-1 i 87:e minuten och 5-1 av Jesper på stopptid.

Pepp och depp i en och samma bild. Plus lite dimma förstås.

Trots att kylan tilltog i takt med att kvällen blev äldre så värmde Oxelösunds IK:s sportsliga framgång hemmapubliken. Trist naturligtvis för Hällbybrunns IF och deras supportrar men om det finns en vinnare brukar det också gå att hitta en förlorare i något hörn. Vi med sympatier för lagen i sydöstra Södermanland fick i alla fall uppleva en positiv fredagskväll. Kul.

Division 4, here we come! Oxelösunds IK:s herrar har all anledning att jubla.

Som jag skrev i sociala medier var det mot bättre vetande jag tog med mig kamerorna till Ramdalens IP denna höstkväll. Jag vet ju att lampornas sken inte riktigt räcker till för att fota i. Om man inte tittar så noga på bilderna duger de i alla fall som minneshjälp när man vill återskapa känslorna från matchen. Du hittar mitt bildgalleri HÄR >>>

Det här var kul, det gör jag gärna om!

Serieseger för Hargs damer

Det var dukat till fest på Krikonbackens fotbollsplan under söndagen där Hargs BK:s damer tog emot Jäders IF:s U-lag i den avslutande omgången av division 4-serien. Vädret hade kunnat vara lite mer tillmötesgående men hör inte en och annan regnskur till när höstomgångarna ska spelas? Vad var det då som fick Hargs BK att med stor förväntan ta sig an denna match? Jo, möjligheten att med minst en inspelad poäng få stoltsera som seriesegrare i Södermanlands division 4-serie. Och som de gjorde det! Med säkra 6-1 mot gästande Jäders U-lag kunde de ägna resten av söndagseftermiddagen åt sina stora känslor. Att dela glädjen tillsammans i ett lag ger extra krydda och förstärker upplevelsen.

Grattis Hargs BK:s damer till seriesegern!

Hargs BK jublar över seriesegern i div 4 på Krikonbacken den 21/9 -25

Matchen mot Jäders IF:s U-lag var inte nyckelmatchen i den spännande avslutningen av division 4-serien. Guldläget uppenbarade sig för Hargs damer när de lyckades besegra toppkonkurrenterna IFK Eskilstuna på Ramdalens plastgräs onsdagen den 10/9 med 3-1. Det var en prestation med tanke på att vårens möte mellan lagen slutade med en 3-0-seger för IFK. Någon självklar seger mot Jäders U-lag under söndagen var inte att räkna med, Harg vann försommarens bortamöte mot dem med knappa 3-2.

Så här såg det ut när Emelie Fornedal fastställde slutresultatet till 6-1 mot Jäders U-lag

Under den blygråa himlen startade matchen med ett hemmalag som säkerligen var lite nervöst. Mycket stod på spel och hur skulle spelarna hantera anspänningen? I 10:e minuten gjorde Maria Damperud Landin 1-0 och då tänkte jag att laget kunde låta axlarna sjunka ner lite grann. Istället för att spela ut blev det tvärtom och Jäder fick allt mer att säga till om. Harg fick inte alls till det. Kvitteringen till 1-1 i 29:e minuten av Jenny Nyqvist Davidsson låg i luften. Nu vaknade äntligen fotbollsandarna till liv hos hemmalaget och "Stampe" gjorde sitt andra mål fram till 2-1 i 31:a minuten. Sedan spädde Melissa Kjellberg på till både 3-1 och 4-1 i slutet av den första halvleken.

Publiken kurade ihop sig under paraplyerna när regnet började falla under matchen

Under andra halvleken kändes det i hela kroppen att matchen var stängd och avgjord. Ändå fick vi till slut se ytterligare två granna hemmamål. Dels var det Matilda Brate Sjögrens snygga volley på ett inlägg i 85:e minuten fram till 5-1 och dels Emelie Fornedals 6-1 i 87:e minuten efter att hon kommit fri framför målet. Därmed summerar vi division 4-säsongen för Hargs BK:s med 12 segrar, noll oavgjorda och två förluster (mot IFK Eskilstuna den 21/5 och mot Hällbybrunns IF U den 31/8). Nystartade IFK Eskilstuna kom goda tvåor och landade på 11 segrar och tre förluster men med betydligt bättre målskillnad än Hargs BK.

Solen tittade passande nog fram när matchen var slut och segerjublet tog vid. Det extra glittret från solens strålar i guldhattarna var ett kvitto gott som något på en stabil och gedigen säsong av tjejerna i HBK. Med hyfsad koll på några av de yngre spelarna i laget kan jag konstatera att de under denna säsong verkligen tagit stora utvecklingssteg och tillsammans med de rutinerade pjäserna bildar en stark enhet. Kul. Att det är väldigt mycket Lena (Karlsson Aronsson) och Stampe på bilderna i kamerornas minneskort efter en Hargsmatch är också ett kvitto på hur mycket de (fortfarande) betyder för detta lag.

Jag lämnar efter mig ett större bildgalleri från matchen som du hittar HÄR >>>

Med ett par hängmatcher kvar i division 4-serien kan vi ändå stänga serien med en lokal seriesegrare och jag är glad och tacksam att jag hade möjligheten att närvara när målsnöret bröts. Tack alla inblandade!

Rugby-dubbel på Gubbängsfältet

Rugby är ett exempel på organiserat kaos. I alla fall för oss tämligen oinvigda som hamnar bredvid planen när 15+15 spelare drabbar samman i en match. Skrapar man på ytan så upptäcker man strukturer, regler (som inte alltid är helt lätta att förstå) och framförallt massor av energi. Det återspeglar sig även på läktaren där det inte sällan låter mycket från den entusiastiska publiken. I min omgivning stöter jag då och då på människor som ställer sig frågande till min fascination för rugby. I Nyköpingstrakten är det en sport som helt gått alla förbi, tyvärr. Svensk rugby går en balansgång på slak lina även om både herr- och damlandslagen är hyfsat bra i ett europeiskt perspektiv just nu. Utan att ha 100% belägg vill jag påstå att seniorlagen är en minskande skara, tidigare har jag kunnat åka till Katrineholm, Norrköping eller Södertälje för att kolla på seniorrugby. Nu är de närmaste arenorna i Stockholm eller Enköping.

Rugbygudarna var välvilligt inställa på Gubbängsfältet lördagen den 13/9 -25

Lördagen den 13:e september tog jag sikte på Gubbängsfälten i södra Stockholm. Två matcher var ambitionen att bevaka, först ut var Stockholm Exiles damer som mötte Vänersborgs RK i damslutspelets ena semifinal. Den andra semifinalen spelades parallellt mellan Enköpings RK och Uppsala/Berserkers på Korsängen i Enköping. De två segrarna möts sedan i ett finalspel med matcher både på borta- och hemmaplan. Dammatchen började klockan 14.00 och följdes sedan av en match i herrallsvenskans näst sista omgång då Hammarby IF tog emot IKSU från Umeå med tänkt matchstart klockan 16.

Stockholm Exiles mot Vänersborgs RK i semifinal på Gubbängsfältet den 13/9 -25

I herrarnas allsvenska serie möttes Hammarby IF och IKSU den 13/9 -25

I damernas match var det gästerna som kom ut starkast. Sakta men säkert fick de ett visst övertag på sin motståndare och första halvlekens enda försök tillföll Vänersborg. 0-5 på resultattavlan om det inte fått spunk och visade mestadels obegripligheter utöver korrekt klockslag. Exiles hade mer krut i buggarna än sin motståndare och under andra halvleken kunde de kvittera och gå förbi med ett försök och en lyckosam bonusspark. 7-5 och fler poäng än så behövde vi inte hålla reda på i denna match. Glada miner hos Exiles-damerna som i finalspelet får tuffast tänkbara motstånd i form av Enköpings RK som i sin semifinal vann med siffrorna 82-0. Tyngre för de tappert kämpande Vänersborgs-spelarna som fick se sig slagna med minsta tänkbara marginal i en match som inte uppenbart tillhörde något av lagen.

Exiles gör sitt försök under andra halvleken och vann över Vänersborg med 7-5

Hammarbys herrar välkomnade långväga gäster i form av IKSU från Umeå till Gubbängsfältet i en match som startade ca 16:10. Inledningsvis klev en herrspelare från Exiles in som domare innan ordinarie domare äntrade gräsmattan. IKSU fick i denna match förstärkning av fyra lirare från Berserkers. Sådan är rugbyfamiljen, man hjälper varandra när det behövs. Herrarnas match var den näst sista i allsvenskans grundserie och för den som inte har koll finns även en Superallsvenska med landets fyra högst rankade lag (men denna säsong blev de endast tre efter Spartacus sena avhopp p.g.a. spelarbrist).

Rugbypublik på Gubbängsfältets läktare

Herrmatchen bjöd på en intressant tillställning. I den första halvleken var det Hammarby som hade kommandot och även i början av andra halvan var de i förarstolen. Under matchens sista 15-20 minuter knaprade gästerna sig ikapp och hade helt klart mer oumpf än Bajens rugbykrigare. I ett försök att hålla koll på försöken, bonussparkarna och poängen nu när den förbaskade resultattavlan kastat in handduken fick jag slutställningen till 24-24. Dessa siffror har i skrivande stund (söndag kväll, ett och ett halvt dygn sedan matchen slutfördes) inte kunnat bekräftas någonstans. Kanske stämmer uppgiften som jag hörde i efterhand från ett håll att matchen slutade 26-24. Sorry för att jag inte kan vara mer träffsäker ...

Givetvis kan jag lämna efter mig minnen i form av foton från de två matcherna, du hittar dem via nedanstående länkar:

Damernas match mellan Stockholm Exiles och Vänersborgs RK, ca 160 bilder >>>

Herrarnas match mellan Hammarby IF och IKSU, ca 120 bilder >>>

Tack för att ni alla gjorde min septemberlördag till en riktig höjdardag!

Efterlängtat toppderby i herrfemman

Grattis till den som sökt sig till Stigtomta IP under lördagen på bästa matinétid. Säsongens andra och sista derby i herrfemman drog till sig ett stort publikt intresse och svarade nog upp till förväntningarna som en toppmatch i tabellen ska kunna leva upp till. Vi fick se en riktigt bra match med kamp i varje bollduell och två lag som gav tusan i att riskminimera med ängslig uppsyn. Stigtomta IF och Oxelösunds IK är våra lokala lag i div 5-serien denna säsong och nog är det intressantare att se ett bekant lag än ännu ett gäng från Södertälje eller Eskilstuna? (Div 5-serien innehåller även Järna SK och Nykvarns SK men de kan knappast kallas "lokala" för oss i sydöstra Södermanland.)

Stigtomta IF mötte Oxelösunds IK på Stigtomta IP lördagen den 6/9 -25

För Stigtomta IF lämnade nog det sista tåget med avancemangs-förhoppningar perrongen i och med lördagens derbyförlust mot Oxelösunds IK. Nu har man inte längre kontakt med Eskilstuna City och OIK i toppen. Om tabellstrecket efter de två översta lagen är pålitligt är inte jag rätt person att bedöma. Det kan bli drastiska omflyttningar i distriktsserierna under höstarna när lag från regionserierna trillar ner. I skrivande stund har IFK Nyköping, IK Viljan och Värmbols FC det tämligen kämpigt i sina respektive div 3-serier. Hur det slutar vet vi ännu inte och om det sköljer ner genom distriktsserierna återstår att se.

För div 5-nykomlingarna Oxelösunds IK har årets säsong varit en framgångssaga. En nolla i förlustkolumnen avslöjar att de inte låter sig avskräckas av de etablerade div 5-lagen. OIK har efter 18 omgångar släppt in minst mål av alla i serien men de har inte riktigt lika lätt att producera framåt. I derbyt mot Stigtomta IF visade man dock extrem effektivitet eftersom man i praktiken gjorde sina två mål (varav ett på straff) på de två kvalificerade målchanser man skrapade fram under 90 minuters spel.

Jättekul med massor av publik och så många tillresta OIK-anhängare den 6/9 -25

I 35 minuter var hemmalagets dominans påtaglig. Första kvarten av matchen var nog inte gästerna över mittlinjen med bollen särskilt många gånger. Inte förrän under första halvlekens sista 10 minuter började OIK hitta lite mera andrum. SIF å sin sida tog inte tillvara på spelövertaget och alla hörnor man skapade. Mot ett så försvarsstarkt lag som OIK behövs något mer, något extraordinärt, vilket inte gick att plocka fram ur SIF denna gång. Ett lite sviktande självförtroende kanhända, trenden från de senaste matcherna har pekat i den riktningen.

Det förblev mållöst i ytterligare 20 minuter in i den andra halvleken innan Linus Kraft gjorde 0-1 för gästerna. Inte ett dugg logiskt utifrån matchbilden men ändå ganska väntat när ett lag med taktpinnen och initiativet i en match inte kan omsätta övertaget i producerade mål. Trots fortsatt tro på en vändning för hemmalaget kunde gästerna avstyra allt i eller framför sitt straffområde. En kapning senare och 0-2 på straff sattes säkert av OIK:s Mikael Ackefors i 84:e minuten.

En intakt förlustnolla för Oxelösund även efter derbyt och fyra matcher kvar att prestera i. För Stigtomta var det nog ridå ner i och med derby-förlusten men de har under årets seriespel tappat några matcher mot "fel" motståndare om de på allvar önskat aspirera på en tätplats i tabellen. Trots allt en bra säsong, så här långt.

Det var inte bara en bra och spännande match att titta på, den var även en av de där matcherna som var extra rolig att fota. Bra ljus, många närkamper och mycket känslor gör sig bra i bild. Du hittar ett bildgalleri med 200 bilder HÄR >>>

Nu ska jag fortsätta fundera på OIK:s höga tröjnummer (från 30 till 76) innan helgen tar slut. Och ett tack till båda lagen för den batalj som bjöds på när helgen fortfarande var ung!

Oxelösunds IK och Högsjö BK möttes i P13-14-serien

Oxelösunds IK:s pojklag P11 har haft en alldeles utomordentligt framgångsrik sommar. Kuststadens lag har deltagit i två cuper och nog har de stått som slutsegrare i båda. Den 28-29/6 åkte de till Karlstad och spelade Sun Cup där de vann klassen P11. Den 1-3/8 var det cup på betydligt närmare håll då Nicopia Cup på Rosvalla gick av stapeln. Även där stod de som slutsegrare i sin klass. Stort grattis och galet bra jobbat!

För mig finns det egentligen inte något utrymme att bevaka även ungdomsidrotten, det finns bara en Fotbollslasse, det finns oändligt många ungdomslag och utövare men dygnen är banne mig inte längre än 24 timmar. Min resa ner till Oxelösund söndagen den 31/8 var ett undantag men ett väldigt trevligt, värdefullt och glädjerikt sådant. Den som frågar får svar och det var precis vad en av lagets tränare gjorde, Edina Begovic vet uppenbarligen hur man marknadsför sitt lag på bästa sätt.

Oxelösunds IK:s och Högsjö BK:s P11-lag mötte varandra på Ramdalen den 31/8 -25

Jag undrar om det finns någon som kan reda ut serieindelningarna för ungdomslagen i fotboll, främst på pojksidan där det är många, många lag inblandade. Det är röda, blå, gröna, svarta och ljusgröna serier med gruppnumrering och när sommaruppehållet kommer kör man hela havet stormar, rör om i grytan och ut kommer nya grupper som ska mötas under hösten. Kanske kan herrarna i Sportpodden Sportnyckeln reda ut detta men då är väl risken att det avsnittet blir minst 8 timmar långt ...

Som gäster till Ramdalens IP och den härligt fina A-planen (naturgräs är grejen!) kom Högsjö BK:s P11-lag. I höstserien möts de båda i serien P13-14 År Blå grupp 1. Solklart, för den som har knäckt koden. Svårtytt för alla oss andra. I åldern 13-14 år är det ett väldigt stort spann på spelarnas fysiska förutsättningar, något som var tydligt i båda lagen. Den som inte dragit iväg på höjden har förutsättningar att utnyttja speed och teknik och på något sätt funkar mixen i ett väl fungerande och samspelt lag.

Sommarvärme, sol och trivsel vid Ramdalens A-plan

I denna serie spelar de 9-mannafotboll och matcherna pågår i 3x 25 minuter. OIK grundlade sin seger i matchen mot Högsjö redan i inledningen. Efter 9 minuter stod det 2-0. I den andra perioden gjorde OIK ytterligare 2 mål, tyvärr blev det lite onödigt känslostyrt ute på planen efterhand som mittenperioden pågick. I den tredje perioden kunde OIK producera ytterligare tre mål till slutställningen 7-0. (I appen "Min fotboll" använder man ordet "halvlek" men kan det verkligen finnas mer än två halvlekar i en match? En halv plus en halv är en hel, tänker jag.)

Tydligen var min närvaro med kamerorna efterlängtad bland spelarna. De visste lite för bra var gubben med kamerorna satt i samband med målen. Kul, tycker jag. Det blev ett bildgalleri med 180 bilder som du hittar HÄR >>>

Det var trevligt att stifta bekantskap med de båda pojklagen och jag önskar dem all lycka i de framtida utmaningarna ute på fotbollsplanerna!