Metallcupen, extended version part 1

Det var då väldigt. Hemkommen från Oxelösund under söndagskvällen insåg jag att tiden inte skulle räcka till för både bilder och text. Jag valde bilderna och krafsade ner några rader i all hast om dagen. Läser sedan på Tuns hemsida i ett ganska utförligt sammandrag att det också gick bra att läsa mer om Metallcupen här på bloggen. T.o.m. lokaltidningens Bengt Skagerström (han finns på bild i bildgalleriet från cupen) fick ihop ett referat i måndagens pappersutgåva. När sista bilden var publicerad klockan 01:30 på natten var det liksom inte läge att fortsätta med bloggandet...

Söndagen började med ett par överraskningsmoment. På motorvägen ner till Oxelösund fick jag en bil framför mig som hade backljusen på. Var vi båda på väg framåt eller bakåt? Väl inne i Breviksskolans idrottshall bjuds jag på nästa överraskning. IK Tuns målvakt Pia Karlsson återfanns i Oxelösunds IK:s mål. Vadan detta? Förklaring gavs snabbt! Pia och Tun var vänliga nog att ställa upp när OIK fått problem med bemanning på denna utsatta position. Det märks liksom om det saknas en spelare just på den delen av planen.

IK Tuns Pia Karlsson placerades tillfälligt mellan OIK:s stolpar under Metallcupen.

När vi ändå har Tun på den så kallade tapeten ska jag namndroppa en person till. Tidigare har tränare Anders Petersson presenterats som nytillträdd i deras organisation. Då saknade jag bild men det är nu åtgärdat!

Anders Petersson, en av tränarna i IK Tun säsongen 2013. Så här ser han ut!

En cup tidsmässigt placerad nära efter silly season-perioden bör bjuda på några nya namn eller åtminstone gamla namn i ny förpackning. Jag hade t.ex. hoppats få se Tuns nyförvärv Angelica Karlsson, läste inför cupen att hon var kallad, men av det blev det intet denna gång. Nu kom förvisso Tun med ett lag som blandade rutinerat spelarmaterial med några av klubbens egna och unga förmågor som lyfts in i damtruppen. Och så var ju Ebba Bromée, Kajsa Petersson och Emma Petersson tillbaka i Tun-dressen till detta tillfälle.

IFK Nyköpings andralag som spelade Metallcupen innehöll massor av unga spelare. Men det är inte så konstigt, de har den åldersfördelningen helt enkelt. Dagen till ära spetsades anrättningen med ett par namn jag inte var helt bekant med sedan tidigare; Sevinc Qurbanova och Julia Delphin. Och i mål hittade vi välbekanta Iqra Sahi som tidigare representerat OIK. Om jag inte plockat fram fel bild har vi Julia här nedan (mer om Sevinc lite senare i texten.)

IFK Nyköpings Julia Delphin, duktig, ung talang.

För IFK:s andralag väntar man fortfarande ivrigt på att kunna tillsätta en huvudtränare. Klar sedan tidigare är Joachim Röken som assisterande tränare. Och som tillfälligt inhoppad tränare återfinner vi just nu Torbjörn Westerloui.

Joachim Röken och Torbjörn Westerloui med fokus mot planen från läktarhåll.

Laget Hargs BK kom till spel med bjöd inga nyheter även om några av tjejerna ursprungligen kommer från det numera uppflyttade flicklaget F97/98. Som tillfällig (?) tränare för laget fann vi Mariette Karlsson med Ove Andersson vid sin sida. Som bekant brottas även HBK med tränar-rekryteringsdilemmat.

Hemmalaget Oxelösunds IK visade några nya ansikten. Nya och nya förresten, jag kunde inte placera dem men de vet nog själva vilka de är! Tidigare presenterade Johanna Bernhardsson var med (och henne har jag koll på minsann.)

Stigtomta-tjejen Johanna Bernhardsson tävlingsdebuterade för OIK.

Mer obekanta i OIK-dressen var däremot Sandra Perttula och Sanna Ekwall. Den förstnämnda visade sig skottvillig som få och hennes lagkamrat visade upp ett mycket klokt och balanserat försvarsspel.

OIK:s Sandra Perttula

Sanna Ekwall i gult bredvid Viljans Linnea Eriksson.

Av de gästande lagen som har sin geografiska placering utanför denna bloggs bevakningsområde får jag erkänna att jag verkligen hade noll koll på Torshälla-Nyby IS. Som flicklagsledare har jag träffat på föreningen under en säsong för några år sedan men det är också allt. Deras målvakt i gruppspelet utmärkte sig mycket positivt i mina ögon och laget spelade en bra fotboll.  Dunkers IF är välbekant och kom med några SM-silvermedaljörer i futsal (sedan februari-12 då de kom tvåa i klassen F15.) Team Rosa SK är grannarna i nordost som kan mycket men som emellanåt har svårt med målfabrikationen. Duktiga Linn Karlssons tvåfotsdribblingar skördade framgångar även inomhus! Slutligen har vi finalisterna IK Viljan som naturligtvis är mycket mer än superduktiga Linnea Eriksson. Ett homogent lag jag sett ett par gånger det senaste dryga året.

Det finns mer att berätta om Metallcupen. Mycket mer eftersom detta inlägg mest berört de deltagande lagen. Jag har också några fler bilder som ska visas vilket gör att det får bli ytterligare inlägg om någon dag.

På återhörande!