söndag 6 oktober 2019

Regional rugbykamp i iskalla nordanvindar

Var det Attila RG mot Linköping RK som möttes på Bollspelaren under lördagen? Med inslag av Troján-strumpor, Hammarby-byxor och ett helt gäng andra färgskalor på tillbehören. Nej, vi som var där visste att det handlade om en regional match mellan East Gotha Lions och Stockholm RDF. Man har, inte utan friktion, bestämt sig för att testa regionala matcher för att därmed utveckla vår inhemska rugby. Lördagsmatchen i Norrköping var den första av tre regionala matcher för herrarna denna höst.

Två av de tre regionerna som anmält sitt intresse drabbade samman lördagen den 5/10 på Bollspelaren

Utöver regionerna Mitt/SO (som namngett sig till "East Gotha Lions") och Stockholm är även Väst med på försöket med regionala matcher. Damerna kommer att ha sina matcher också men deras mästerskapsslutspel är inte färdigspelat ännu. Den minnesgode vet att jag redan hunnit bevaka en regional dammatch som spelades på Djulö IP i Katrineholm den 6/7 -19.

Identitetskris i strumplådan

Det är möjligt att det är högexplosivt sprängstoff att genomföra regionala matcher för att ge spelarna utvecklingsstegring från klubblagsspel till landslaget. Jag har ingen insyn i svensk rugby men kan som utomstående tycka att det är värt försöken och att förändring och potentiell utveckling aldrig kan vara fel. Dessutom tycks det som att rugbyspelare älskar att utöva sin sport, oavsett med vem eller vilka, så varför inte ge det en chans!?

Glada miner i ledarstaben för East Gotha Lions

För närvarande pågår världsmästerskapen i rugby. Jag har med stora ögon tagit del av några matcher framför teven. Det är obegripligt skickliga spelare, och dessa bjässar verkar inte ha något problem att spela vidare med knäckta näsben. Nu är det givetvis nivåskillnad mellan det VM har att erbjuda och vad vi kan se på hemmaplan. Men det är samma sport och tjusningen finns där oavsett nivå. Det är mer än synd att inte rugbyn kan dra fler till åskådarplats, produkten är ju ypperlig att visa en bredare allmänhet. De få matcher jag hittills har sett på Skarpnäcksfälten, Djulö IP eller Bollspelaren lockar mestadels aktiva och anhöriga. Synd.

Inte fullsatt på Bollspelarens plåtklädda läktare

Lördagens match innehöll spelare från följande klubbar; Attila RG, Stockholm Berserkers RFC, Stockholm Exiles RFC, Hammarby IF RF, Kalmar Södra IF Rugby, Katrineholm Griffins RC, Linköping RK, Södertälje RK, Norrköping RK Troján samt Enköping RK. En härlig och salig blandning. Det verkade som att Stockholm kom till spel med väldigt få spelare och när de under andra halvleken blev en man kort skiftade en spelare i East Gotha Lions tröja och fortsatta spela mot sina tidigare lagkamrater.

Domaren Mike Rowley in action

Matchen tog East Gotha Lions hand om direkt. Och det var ett initiativ som de aldrig släppte. Stockholm stack upp under sista kvarten av första halvleken men de fick aldrig den närkontakt de hade behövt för att ändra på utgången. Första tre försöken till East Gotha Lions och i pausvilan stod det 28-14. Omutlig vid försökssparkarna fram till matchens sista två var Sami Paulsson (han satte åtta av totalt tio).

Sami Paulsson var tvärsäker hemma på Bollspelaren

I den andra halvleken gled East Gotha Lions ifrån och gjorde sina försök i en jämn och stadig takt. Slutresultat 66-14. Ett par skador reducerade manskapen och tyvärr tvingades Stockholm RDF avsluta matchen med endast 14 spelare ute på planen. Ett knä mot huvudet på en spelare blev för mycket (även om spelaren själv ville fortsätta men medspelarna såg till att så inte blev fallet).

Självklar förbrödring efter den regionala rugbymatchen på Bollspelaren


Som jag skrivit många gånger tidigare så tycker jag det är en ynnest att få fotografera rugby. Det är inte de blogginlägg som drar till sig mest uppmärksamhet bland läsarna i sydöstra Södermanland men jag håller ju på med mitt bloggande för att jag tycker det är kul och därför blir det rugby på menyn lite då och då.

Jag har valt ut och redigerat 240 bilder från matchen som du hittar HÄR >>>

Tack för den här gången och på återseende!

2 kommentarer:

  1. Om man byter lag mitt under en match för att motståndaren är en gubbe kort då är man dedikerad sin sport.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt! Rugbyspelarna älskar verkligen sin sport och de ställer upp för varandra för sportens skull (och för att de verkar tycka att det är förbaskat kul att spela). Även vid klubbmatcher kan man låna in spelare från andra lag utan att det är allt för petigt med licenser m.m. Det är en liten sport i Sverige så det är delvis en överlevnadsfråga, skulle jag tro.

      Radera