måndag 17 juni 2019

Högtidsstund för rallyfantasterna

Vi slöt upp från både när och fjärran. Den traditionella rallytävlingen Gästabudstrofén hade inför detta år fått SM-status och som tredje deltävling i ordningen lockade den till sig en stor skara nyfikna, entusiastiska och fascinerade åskådare. Inget konstigt med det, klassen på startfältet gick inte av för hackor och uppe på detta hade vi sydsörmlänningar ett antal hemmaåkare att hålla extra koll på.

Föråkare Patrik Sandell och Per Almkvist i en Ford Escort på SS1 under fredagskvällen

Måhända var de 85 bilarna som kom till start ett försiktigt antal som gärna fått vara större. Det jag förstått är att tiden mellan SM-deltävling nr 2 den 30/5 och Gästabudstrofén den 14-15/6 varit i knappaste laget för den som behövt skruva, laga och lappa på bilen. Det är väl knappast jättemånga inom den svenska rallyskaran som har råd att ha stora team som inte gör annat än servar bilarna.

Den gamla tvålfabriken Sunlight i Nyköping var tävlingscentrum och depåområde under Gästabudstrofén

Jag är personligen mycket tacksam för möjligheten att titta till en motorsporttävling av denna digniteten. Det är ju inte min idrottsliga hemvist men oj vad jag tilltalas av den motorsport som jag tagit del av de senaste åren. Att SMK Nyköping lyckats ro iland arrangemanget som en SM-deltävling innebär är imponerande. Först och främst har de under åren lyckats göra sig ett respekterat namn i rallysammanhang och sedan har de till i år levererat 300 funktionärer, 12 specialsträckor på varierande vägar, faciliteter för den jättecirkus som drog in över Nyköpingsområdet samt allt annat som krävs för att lyckas. Kudos, verkligen.

Slitigt värre i depån för teamet runt hemmaåkaren Frans Harrén-Söderbäck och Charlie Ekström

Stortävlingar likt denna för med sig massor av besökare vilket näringslivet i Nyköping torde vara synnerligen lyckliga över. Nu såg jag ovanligt många husbilar vid depån och i terränglådan så kanske var en del långväga gäster självförsörjande. Husbilspubliken kanske nöjer sig med att se rallyteamen spendera galna summor pengar för att hålla på med sin favoritsysselsättning. Det går liksom inte att blunda för att motorsport kräver rejäla investeringar och ska man dessutom köra sönder bilen blir det så kostsamt att jag inte törs göra en kalkyl för detta.

Nyköpingsföraren Christoffer Haglund uppvisade optimism inför Gästabudstrofén ett par timmar före starten

Gästabudstrofén avgjordes alltså på 12 specialsträckor runt Nyköping och södra Södermanland. Det var nio unika sträckor samt tre som kördes två gånger vardera. Fredagskvällen bjöd på dubbelkörning på en sträcka mellan Ånga och Björksund och vi var många ivriga åskådare som tog tillfället i akt att konsumera rally så fort möjligheten gavs. Jag valde att ta mig till målgången av specialsträckorna 1 och 2 uppe vid Björksund. Tyvärr låg publikparkeringen endast nere vid starten och sträckan mätte 7,7 kilometer vilket kändes i längsta laget att gå för mig och min höft. Hitta en plats längst transportsträckan utan att stå i vägen blev en utmaning och jag lyckades till sist parkera min bil där jag inte riskerade att blockera någons framfart.

Bredvid en liten traktorväg hittade jag en plats men det blev långt att gå i alla fall

Nja, det finns visst fog för att hävda att rally inte direkt är en lättillgänglig sport. Även om sträckorna går på välbekanta grusvägar så kräver det en hel del för att komma dit. Och att därefter söka upp en "bra" plats att stå på är nästa utmaning. Som fotograf vill jag ju ha något extra, är jag åskådare utan kamera kanske jag prioriterar möjligheten att följa fordonen under en längre sträcka i öppen terräng.

Vid Björksund var det så midsommarvackert att det nästan gjorde lite ont

På rekommendation sökte jag mig till slutet av specialsträcka 1 (och 2) där jag fått höra att kurvorna var knixiga och utmaningarna lite större för förarna och kartläsarna. Jag besitter inte förmågan att titta i en karta för att avgöra hur svår en väg kan vara för en rallyförare. Det där backkrönet med efterföljande feldoserad kurva som endast kan hanteras av de rutinerade rävarna som kört rally i decennier. Typ.

Avlyst väg under pågående rallytävling
En liten bit in på grusvägen vände jag mig om och såg målgången på SS1 och SS2

Det var varmt i fredags kväll. Väldigt varmt. Och vi har haft nederbördsfattigt i denna del av landet ganska länge. Torra grusvägar dammar, om nu någon är ovetande kring detta. Jag hittade min kurva, faktiskt en riktigt bra plats, som jag kom att dela med flera andra åskådare samt en duktig fotograf vid namn Joakim Winberg. Bara en sådan sak.

På denna plats stod jag och tuggade grusdamm i någon timme på fredagskvällen. Fredagsmys.

Vad lockade mig till denna plats? Jo, i en innerkurva kan jag komma nära de passerande fordonen och följa dem med en panorerande kamera för att få lite farteffekt i bilderna. Och min ambition i denna tävling var att fotografera alla passerande deltagare. Lite statiskt och tråkigt att titta igenom ett sådant bildgalleri men samtidigt mest schysst mot teamen eftersom de alla får chansen att synas på bild.

Joachim Grahn och Rickard Nilsson sveper förbi med glödande bromsar
De lämnar eftersom ett dammoln och ...
... tyvärr också en del vassa storstenar som publiken hjälptes åt att sparka bort
I den lågt stående solens kvällsstrålar var dammet nästan (!?) vackert

Jag fotade alla ekipage som mäktade med att ta sig till slutet av specialsträcka 1. Det tog ungefär två timmar för hela startfältet att mala sig igenom de 7,7 kilometerna. Tyvärr fick några team kasta in handduken redan på första specialsträckan, och i den takten fortsatte det under hela rallyt. För Christoffer Haglund och Jens Jakobsson satte en sten-kontakt med efterföljande punktering stopp för möjligheten att köra specialsträcka 2. De kom dock igen under lördagsmorgonen och fortsatte tävla. SMK Nyköpings Jonna Eson Brådhe hade ännu mer otur då en kabelbrand i början av SS1 förhindrade henne att hävda sig såsom hon hoppats. SMK Nyköpings Hampus och Caroline Lindqvist som startade allra sist kom inte långt innan de rullade och bröt tävlingen. Sådan är idrotten och rally är inte det minsta förlåtande om oturen är framme.

Christoffer Haglund och Jens Jakobsson passerade mig med punktering på höger framdäck

Jag valde att lämna Björksundsområdet innan SS2 skulle köras. Det fick räcka för kvällen. Ny utmaning på lördagsmorgonen väntade och jag åkte hem till Stigtomta för att tömma kamerorna på bilder samt ladda om batterierna (både mina egna och kamerornas). Min lördag började med en kort resa till specialsträcka 4 som började i Vrena och sträckte sig bort till Bettna. I mitten av denna specialsträcka fanns publikparkeringen och därifrån kunde man gå en liten bit fram till området kring Vevelsund. Sörmländsk landsbygd när den är som allra vackrast.

Publikparkeringen tog Stigtomta IF hand om
Tidig morgonpromenad för att komma in på SS4
Vevelsund lockade med en bestämd vägböj framför mangårdsbyggnaden

Min taktik under lördagsfotograferingen blev snarlik den jag hade under fredagskvällen. Hela det återstående startfältet fotograferades från en och samma punkt. Denna gång såg jag bilarna under en lite längre stund vilket gav chansen till mellan två och tre bilder per bil istället för de en till två bilder kvällen innan. Små nyansskillnader, dock inte lika stora chanser att bjuda på fartfyllda bilder. Men det var naturskönt i omgivningarna och på så sätt blev bilderna trevliga som visade upp lite miljö runtomkring.

Gästabudstroféns segrare och enda bil under 1 timme blev Johan Kristoffersson och Stig Rune Skjaermoen

Bäst av SMK Nyköpings team lyckades Hampus och Pontus Jakobsson i klassen otrimmat 2 WD. De kom in på en finfin tredjeplats, 9 sekunder efter segrarna i klassen. För att slippa rabbla så hänvisar jag till resultatlistan som du hittar HÄR >>>

Mina bilder från SS1 och SS4 hittar du genom att följa nedanstående länkar:
Startfältet som passerade slutet av SS1 >>>
Startfältet som passerade mitten av SS4 >>>

Det här var kul, visst gör vi om det igen SMK Nyköping?!?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar