söndag 16 september 2012

Säker seger för OIK mot tabelltrean

Efter att mer eller mindre utan avbrott ha suttit instängd på jobbet (jo, jag har ett annat liv också) sedan fredagskvällen så blev jag äntligen klar när söndagssolen precis passerat zenit. Jag ångrar inte mitt beslut att slita med mig kameran ner till Oxelösund denna eftermiddag. Solsken, värme och ett konstaterande att fotboll oftast är väldigt, väldigt roligt!


Trippel-jublet var välbefogat.

Division 4-mötet med start klockan 15.00 på Ramdalens konstgräs mellan Oxelösunds IK och gästande DFK Värmbol 2 gav OIK-tjejerna den revansch de så gärna ville ha sedan vårens förlust uppe i Katrineholm med 3-6. Och att som idag nolla motståndarna samtidigt som man gör 3 själv är ett styrkebesked. Måhända skulle DFK:s laguppställning sett annorlunda ut om inte A-laget spelat division 2-avslutning mot Dalhem på Gotland, men det är så här i efterhand endast av akademiskt intresse.

Hur gick det till?
Trots mycket slarv och stress från framförallt hemmalaget, allra mest inledningsvis, tar OIK ledningen i 32:a minuten genom Micaela Ekholm. Hon får en riktigt fin stickare av lagkamrat Frida Toft. 

Halvtidsvila och en inte helt orättvis hemmaledning.

Några minuter in i andra halvlek tvingas Sofia Grahn kasta in handduken skadad. (Ombytt och nyduschad, hon hittade väl den inkastade handduken, kom hon dock haltandes tillbaka för att se sista minuterna av matchen, vilket förhoppningsvis indikerar att inte skadan var allt för allvarlig.)


Sofia Grahn i Oxelösunds IK tvingades utgå skadad i början av andra halvlek.

2-0 kommer i 70:e minuten när Micaela Ekholm, som låg och fiskade på offside-linjen, fick den boll som hon så gärna ville ha. 

Med 13 minuter kvar av matchen gör Micaela Ekholm sitt och lagets tredje mål efter ett mycket fint förarbete av Frida Toft.


Frida Toft i Oxelösunds IK blev matchens assistdrottning.

Varför blev det som det blev?
Jag ska kanske inte sticka ut hakan och påstå att jag vet svaret på ovanstående fråga, men jag har åtminstone egna tankar och idéer om varför det slutade med hemmaseger idag. Som jag skrev tyckte jag det slarvades en hel del från båda lagen, men samtidigt fanns mycket fina intentioner från båda håll. Och hemma-tjejerna spelade med en tro på vad de gjorde, positiv energi helt enkelt.

OIK fick ett övertag tack vare sin fysiska styrka och tyngd. Och Sofia Grahn, lagets motor på mitten i första halvlek, var den som i mina ögon bidrog till att OIK gjorde en bättre första än andra halvlek (trots att fler mål tillkom i andra.) Fotboll är en lagsport, men jag väljer ändå att lyfta fram ytterligare ett par spelare som gjorde ett mycket gediget jobb idag. Mittbackarna Jonna Bergman och lagkaptenen Sandra Ekholm höll skickligt rent framför sin målvakt.


Jonna Bergman gjorde jobbet finfint idag.


Lagkapten Sandra "Ekis" Ekholm bidrog starkt till att OIK höll nollan.

Varför ser det så himla enkelt ut när en målskytt som är "i zonen" gör mål? Micaela "Micis" Ekholm öser in mål i division 4 just nu (15 mål totalt tror jag det är.) Micis tre mål idag såg så där självklara ut, löpningarna sitter där de ska och de fina assist hon fick förärades med självklara mål från en målskytt med gott självförtroende.


Micaela "Micis" Ekholm, hat trick idag och säkerheten själv i offensivt straffområde.

Gästande DFK Värmbol 2 hade inte mycket sista tredjedelen av planen. Och det är ytterligare en anledning till varför det slutade som det gjorde. På sätt och vis väldigt synd, för jag hade sett fram emot några idioträddningar från hemmalagets duktiga målvakt Iqra Sahi. Det får bli en annan gång.

Hoppsan, det blev en lång text av denna matchbevakning. Men jag kan inte avsluta en match-rapport från Oxelösund utan att tycka något om anläggningen. Det har blivit lite av mitt signum när jag besöker kuststaden, till deras förtret.


Kommunen odlar solrosor på sina vällagrade arsenik-jordhögar.


Shit också...

Ett 40-tal matchbilder återfinns i bildgalleriet. Förhoppningsvis kan de roa en stund i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar