Vi har kommit till den tiden på året då våra sörmländska åkerlappar fylls av svanar. Migranter på väg norrut i landet. På min väg norrut vid lunchtid under söndagen konstaterade jag att våren definitivt är i antågande men också att vägen genom länet upp till Eskilstuna är exakt lika lång och tetig som alltid. På något märkligt sätt är det ändå värt besväret när det vankas damfotboll på högsta nivå. Alltid.
|
Eskilstuna United och Hammarby i möte på Tunavallen i Svenska Cupens andra gruppspelsomgång |
Söndagen bjöd på iskalla nordanvindar men det var värre för drygt ett år sedan då jag höll på att blåsa omkull på Tunavallen under första gruppspelsomgången av Svenska Cupen mellan Eskilstuna United och Umeå IK. Då, i slutet av februari 2020, visste vi inte att vad vi hade framför oss. Pandemins påverkan på oss som individer, på samhället och på bl.a. idrotten är enorm. Efterhand har dock skiktet med elitidrott kunnat återupptas, dock utan den publik som annars varit självklar.
|
Tunavallens läktare gapar tomma när det spelas underhållande cup-fotboll |
|
Tunavallen i Eskilstuna var tidvis soldränkt under söndagens cup-match |
Förutsättningarna inför Eskilstuna Uniteds möte mot Hammarby var att båda tagit var sin trygg 3-0-seger i den första gruppspelsomgången. Eskilstuna besegrade Sundsvall och Hammarby besegrade KIF Örebro. För att sätta sig i förarsätet inför den tredje och sista gruppspelsmatchen och ha goda förutsättningar att knipa gruppsegern och därmed avancemang till semifinal var en seger nödvändig. Det visade sig lättare sagt än gjort. Två jämnstarka lag där vindriktningen över plastgräset hade viss påverkan på vem som hade kommandot i respektive halvlek. (Tränarna hävdar sannolikt att taktiska spetsfundigheter spelade större roll än vinden, och de har antagligen rätt.)
|
Vindpinad fana |
Jag har sett ett par av Eskilstuna Uniteds försäsongsmatcher via livestream och det har varit intressant. Några nya komponenter har tillkommit samtidigt som jag tycker att laget fortfarande letar en smula efter sin försvarsidentitet och inte har lyckats producera framåt så som det kommer att krävas i seriespelet. Det jag har noterat är att nyrekryteringen Felicia Savings (från Hammarby) spel lovar mycket gott. Hon kommer tillsammans med duktiga Halimatu Ayinde göra mycket för Uniteds spel denna säsong. Och Emma Holmgren i Eskilstuna-målet är värd uppmärksamhet, om inte annat för att hon blev matchvinnare för sitt lag denna söndag.
|
Felicia Saving, Eskilstuna United |
|
Emma Holmgren, målvakt i Eskilstuna United |
Söndagens motståndare Hammarby är en spännande nykomling till årets Damallsvenska och utifrån vad de presterade under söndagens match tror jag mycket på deras möjligheter. De har en offensiv slagkraft som kan räcka långt. Eskilstuna-publiken känner igen Emma Jansson från säsongen 2016 då hon spelade för United. Nyköpings-anknutna följare är välbekant med Emilia Larsson sedan hennes tid i IFK Nyköping. Och till min stora glädje var Hanna Folkesson precis så bra som jag hade sett fram emot och hoppats. De har dessutom förstärkts med Madelen Janogy. Offensiv slagkraft, jovars.
|
Emilia Larsson, Hammarby |
|
Emma Jansson, Hammarby |
Upplägget i Svenska Cupen känns verkligen rätt. Att få tävlingsmatcher under försäsongen för de lag som lyckats kvalificera sig bland de 16 lagen till gruppspelet (fördelat på fyra grupper) är förträffligt. Att vinna titlar är moralhöjande och bra för prisskåpen i klubbhusen men på damsidan är det just inte mycket mer än så. Segrande lag på herrsidan kvalificerar sig åtminstone till Europa League. Och någonstans här slår det slint i mitt huvud och jag blir allt tacksammare för Eskilstuna Uniteds framtagna koncept
JAG2030. Jämställdhet och möjligheter att försörja sig som fotbollsspelare även som tjej är värt att uppmärksamma och kämpa för. Om du precis som jag föredrar damfotboll framför herrfotboll, oavsett skäl, finns det ännu mer anledning att bidra med luft under vingarna till idén. Eskilstuna United har även lyckats med konststycket att få sina viktiga sponsorer att lämna reklamplatserna på matchstället som nu endast har det nya klubbmärket samt texten JAG2030 (och givetvis tröjnummer och spelarnamn på baksidan). Wow.
|
Huvuddomare Lovisa Johansson flankerad av assisterade Caroline Lindqvist och Moa Wettby |
Förhoppningsvis är det inte bara som jag inbillar mig, damfotbollen är på frammarsch. Man stärker sitt värde på fler fronter, allt måste dock inte räknas om till "marknadsvärde" (men det underlättar). Internationellt och nationellt ser det bättre och bättre ut. Den oro jag känner finns bland de lokala fotbollsföreningarna där ett svalnande intresse för organiserat idrottande är tärande. Det är inte bara bland flick- och damspelare det tunnar ut, även på ledarsidan blir det allt svårare att få folk att ställa upp. Min analys tar inte hänsyn till pandemin, den har givetvis gjort tillståndet än mer prekärt.
Så, det spelades ju en match i söndags. Med vinden i ryggen gjorde gästande Hammarby en strong första halvlek. Det var tydligt i deras händer som taktpinnen förvarades. När första halvan av första halvlek hade spelats så hade Stockholms-gästerna tagit kommandot och endast två kvalificerade räddningar av Eskilstuna-keepern Emma Holmgren höll hemmalaget kvar i matchen efter 45 minuters spel. Hemmalaget hade verkligen inte utsatt Anna Tamminen i Hammarby-målet för några svårare prövningar. 0-0 i halvtid och svinkall snålblåst kanske låter avskräckande men någonstans var det ändå lätt att underhållas och låta sig värmas av en helt okej fotbollsmatch.
Den andra halvleken innebar en långsam förflyttning av maktpositionen och bestämmanderätten. Det tog knappt 30 minuter innan det faktiskt började lukta mål för hemmalaget. Och när målet kom kändes det rimligt på något sätt. I en av matchens prestationer tråcklade sig Loreta Kullashi igenom Hammarby-försvaret och via Anna Tamminens händer lyckades hon lyra in bollen i bortre delen av målet.
|
I en hög lyra hittade slutligen bollen in i ... |
|
...målet till Bollkajsans odelade glädje |
|
Efterföljande och obligatoriskt måljubel |
|
Målskytten Loreta Kullashi, Eskilstuna United |
Minuterna tickade iväg utan att den där riktiga desperationen från gästande lag kom till ytan. I det här skedet av matchen kändes det också som att United inte bjöd på någonting utan de kunde rutinerat och kontrollerat rida ut stormen. Men i andra tilläggsminuten dras en Hammarby-spelare ner i straffområdet och domare Lovisa Johansson sträckte ut armen och pekade på straffpunkten. Den förtvivlade Emilia Larsson kunde sekunderna senare se Emma Holmgren i Eskilstuna-målet rädda straffen. Så var den matchen till ända och ett blått glädjerus kontrasterade mot det molokna och lågmälda grönvita.
|
Punkt, slut, tungt. |
Avgörandets stund i Svenska Cupens gruppspel i grupp 3 sker lördagen den 27/3 klockan 16.00 då Hammarby tar emot Sundsvalls DFF och KIF Örebro tar emot Eskilstuna United. Eskilstuna har avgörandet i egna händer men likväl måste de göra jobbet. En poäng säkrar gruppsegern vilket trots allt är goa förutsättningar att ha med sig i bagaget.
Tack för denna gång och lycka till i jakten på nya sportsliga framgångar!