Tuff torsk för Tun

Ett nålsöga är vad lagen i division 1 ska slingra sig igenom denna säsong för att slippa degradering. Serieomläggning och reducering av antalet division 1-serier kommer med ett pris för många föreningar. IK Tuns damer befinner sig just i mittens rike av division 1 Södra Svealand och då är varje poäng utomordentligt viktig om man vill hänga kvar till nästkommande säsong. Lördagens förlust mot Enskede IK var tung men i mina ögon är Enskedes damer en mycket kompetent motståndare med mängder av säsonger på denna nivå. Då är det mycket värre med förluster som i upptakten efter sommaruppehållet då bottenplacerade Sätra SK vann över Tun på hemmaplan med 1-0. Det är ett exempel på en allt för kostsam förlust om man vill vara med och buda på platserna 1-6 i årets seriespel.

Trots bra chanser blev det inga egna mål för IK Tun mot Enskede den 13/8 -22

Lördagens dallrande värme och dammtorra gräsplan var inte lätt att hantera för någon av lagen på Enstaberga IP. Sett till hittills inspelade poäng skulle det bli en jämn tillställning eftersom båda lagen spelat ihop 16 poäng. För Tun började matchen positivt och under de tio inledande minuterna visade man att man som hemmalag ville ta kommandot. Sedan skedde en markant scenförändring och när 0-1 gjordes i 22:a minuten av Enskedes Tilda Krusnell var det tämligen logiskt sett till den press som gästerna satt på hemmalaget.

Damm över Enstabergas fotbollsplan

IK Tun blev ordentligt tillbakapressade och tvingades slå långt eller ut till inkast allt som oftast. Enskede vann duellerna, hjälpte varandra föredömligt i sitt presspel samtidigt som Tun stressades till misstag. Det hann dock ske ännu en scenförändring under första halvleks sista fem minuter då Ebba Engdahls utmärkta läge följdes av ytterligare anfall och framåtanda av hemmalaget. Dock hade vi fortsatt 0-1 på resultattavlan när andra halvlek inleddes.

Huvuddelen av fotbollspubliken denna lördag sökte sig till skuggsidan

Den andra halvleken var något jämnare spelmässigt. Men när Enskede via samme Tilda Krusnell distanssköt 0-2 i 53:e minuten blev Tuns uppförsbacke än brantare. Hoppet väcktes någon minut senare då reducering till 1-2 kom via ett självmål som uppstod efter en räd på högerkanten av Hanna Lundqvist. Tun kämpade och slet, skapade en del framåt men hade inte kylan och skärpan i avgörande lägen. En målgörare som Ebba Karnehov saknades verkligen. Tun sålde sig dock dyrt och det var kamp om poängen in till de sista skälvande sekunderna. När Enskede kunde trycka in 1-3 på stopptid var dock spiken i kistan slagen. Målet av Salma Zahi i 92:a minuten.

Det återstår många matcher att spela och för IK Tun finns bara ett läge och där är att överträffa sig själva, maximera insatserna och tro på möjligheterna. Kapaciteten i gruppen finns förutsatt att de håller sig hela och friska.

Jag kämpade med kamerorna bland värmedaller och hårda skuggor och fick ihop ett bildgalleri med drygt 130 bilder som du hittar HÄR >>>

Lycka till och på återseende!

Härlig div 1-kamp mellan Tun och Smedby

Med senhöstens match mellan IK Tuns och Smedby AIS damer i färskt minne blev jag inte direkt förvånad över kampviljan som de båda lagen visade upp under fredagskvällen när det återigen var dags att drabba samman. Den gången vann Smedby på Rosvallas konstgräs med 1-0 och de drog även det längsta strået i fredagsmötet på Enstabergas naturgräs då de vann med 2-1.

Fredagskvällen bjöd på fotbollsunderhållning och stunder av solsken

När krutröken började lägga sig hördes Smedbys lagkapten Filippa Sjöberg säga till sina lagkamrater att "det var inte vackert men skönt". Med Smedby-ögon är det säkert en helt riktig summering. Med Tun-ögon hade det varit välkommet med ett oavgjort resultat och därmed en poäng. Med tanke på hur initiativet i matchen flyttades från den ena till den andra aktören gång efter annan så kunde nog oavgjort varit mest logiskt. Det var en match som inte bjöd på särskilt många målchanser och avslut men desto mer fight. Högt tempo, intensitet och krigarvilja präglade tillställningen på det fortsatt svårbemästrade underlaget.

IK Tuns huvudtränare Hampus Dahlström biter ihop

I en match där hemmalaget tydligt gick in med hård och hög press kunde man också se ett gästande lag som var skickliga på att spela sig ur denna press. Det blev ganska fysiskt och efterhand också en del heta känslor men domare Behudin Mustafic är rutinerad och höll nivån matchen igenom. Tre gula kort och ett gäng frisparkar men inte värre än så.

Smedby gjorde 0-1 i 28:e minuten genom en nick av Mathilda Holmberg på en hörna. I andra halvlekens 21:a minut kvitterade Ebba Karnehov innan slutligen Smedbys Grace Demir kunde lobbskjuta in avgörande 1-2 i 79:e matchminuten.

Vi som var på plats kommer alla att minnas den uppenbart suveräna insatsen från Kornet. Det var i alla fall vad vi från första till sista matchminuten fick höra från Smedbys tränare när denna spelare hade bollen i sin närhet. Bara det gör ju att man gärna vill se returen mellan lagen senare under säsongen. Kan Kornet leverera på denna nivå ännu en gång?

För den nyfikne finns ett bildgalleri med knappt 200 bilder som du hittar HÄR >>>

Tack för underhållningen!

Tuns damer kryssade på gulbrunt underlag

Äntligen! Eller var det kanske ett något för tidigt påkallat "äntligen"? När IK Tuns division 1-damer traskade ut för match mot gästande Borens IK under valborgsmässoafton så gjorde man det för första gången denna säsong hemma på Enstaberga IP:s naturgräs. Plastgräs i all ära men det är på naturens egen matta fotboll må spelas. Så står det skrivet i de gamla rullorna och så ska vi göra. Men ... det var i ärlighetens namn inte mycket till gräsmatta och den hade nog behövt åtminstone en vecka till på sig för att växa och fylla ut alla gulbruna fläckar.

IK Tuns match mot Borens IK på valborg signalerade att nu är våren här

Att underlaget var svårbemästrat satte givetvis sin prägel på spelet. Ingen av lagen uppnådde någon form av skönspel. Jag tycker dock att gästerna matchen igenom höll en något högre kvalitet på sitt passningsspel, de nådde oftare fram med sina passningar och sökte enklare lösningar som funkade med hänsyn till underlaget.

Utmanande underlag på Enstaberga IP

Att IK Tun valde att spela hemma på Enstaberga IP är dock fullt förståeligt. Här infinner sig den gemytliga känslan som omöjligt går att erhålla på Rosvalla. Man kan bokstavligen välkomna både motståndarlag, domare och publik vilket trots stora ansträngningar är svårt på en anläggning likt Rosvalla. Och sedan tycker jag att man ska ha möjlighet att ta entré till sina hemmamatcher (för att få täckning för bl.a. domaravgifterna) vilket inte är möjligt på Rosvalla.

Publik på Enstaberga IP med det nya utegymmet i bakgrunden

Årets division 1-säsong är en balansgång på slak lina. Ännu en gång är det dags för någon slags omstuvning och skiktning i damfotbollsnivåerna och hälften av lagen ska bort till nästa säsong. Tufft? Ja, det kan du skriva upp! Och Tuns nya tränare Hampus Dahlström har tagit sig an den tuffa uppgiften att lotsa spelarna till prestationer som ska leda till de stordåd som krävs för att hänga kvar.

Assisterande tränaren Mia Johansson bredvid nya huvudtränaren Hampus Dahlström

IK Tun har fått in en del nytt inför säsongen men också tappat några spelare. Som det alltid brukar vara för de allra flesta lagen med andra ord. I inledningen av säsongen har IK Tuns damer även fått förhålla sig till ovanligt hög skadefrånvaro vilket är tufft att förhålla sig till. Borens IK är en nygammal bekant som jag sett någon gång tidigare men för åtskilliga år sedan. Inga bekanta ansikten för mig under valborgs-matchen men det är definitivt inte konstigt.

IK Tun gör sig redo för hemmahemma-premiären 30/4 -22

Borens IK samlar sig inför avspark på Enstaberga IP

Matchens första halvlek spelades i solsken men det var också en av få ljuspunkter. IK Tun hade svårt att få ordentlig kontakt mellan lagdelarna vilket delvis kan förklaras av passningskvalitén (och således även underlaget). Om något hände offensivt berodde det sannolikt på individuella prestationer. Inte heller gästerna var särskilt framgångsrika i offensiv riktning.

Till den andra halvleken hade molnen hittat in över idrottsplatsen men kanske är årgång 2022 av IK Tuns damlag ett mulet lag eftersom det verkade passa dem bättre. Nu knöt man ihop spelet bättre och fick med de offensiva krafterna i spelet. Likväl var det gästerna som hittade nätmaskorna först. På en mycket bra slagen hörna knoppade Josefine Breikert in 0-1 i 50:e matchminuten. Svaret från hemmalaget dröjde dock inte länge och det kom i form av en prickskjutande Katja Andersson som tryckte in ett hårt och välplacerat skott i 53:e minuten.

Här tar Katja Andersson sats för skottet fram till 1-1

IK Tun hade bud på fler mål under återstoden av matchen men kom aldrig närmare än Katjas frisparkskanon som tog i målburens överliggare. När slutsignalen ljöd efter ett par tilläggsminuter var det tydligt att gästerna var mer nöjda med det oavgjorda resultatet än vad hemmaspelarna var.

Du hittar 149 bilder från matchen HÄR >>>

Härnäst väntar Stureby FF på bortaplan för IK Tuns division 1-damer söndagen den 8/5. Dessförinnan hinner klubbens U-lagsdamer spela sin premiärmatch för säsongen när de söndagen den 1/5 åker upp till Orrlidens IP för div 3-match mot Skogstorps GOIF.

Lycka till, kör hårt och förhoppningsvis ses vi fler gånger under säsongen!

Tuns div 1-damer färdigspelade

När 22 omgångar spelats av årets division 1 Södra Svealands-serie landade IK Tuns damlag på en 8:e-plats med 22 inspelade poäng. De hade nog gärna velat ha med sig poäng i den avslutande fajten mot gästande Smedby AIS men ett mål av Beatrice Norén i 84:e minuten satte P för de önskemålen. Nog hade de gjort sig förtjänta av poäng efter att ha visat upp ett kreativt och intressant anfallsspel men man behöver också göra mål för att det ska bli något annat än stilpoäng. (Stilpoängstabellen är så inofficiell att den inte går att återfinna i publicerad form någonstans, tro mig jag har googlat ...)

IK Tun avslutade div 1-säsongen mot Smedby AIS på Rosvalla

Lördagseftermiddagens match mellan IK Tun och Smedby AIS lockade till sig människor med tidigare kopplingar till IFK Nyköpings så framgångsrika damlag. Med Filippa Sjöberg som lagkapten i Norrköpings-laget, flertalet spelare i IK Tun samt ytterligare andra på åskådarplats hade det närapå gått att få ihop en startelva med tidigare IFK-spelare. Men då var då och nu är nu.

Det har varit roligt att följa utvecklingen av IK Tuns damlag denna säsong. Det är tufft att hålla division 1-klass men flera av truppens yngre spelare har tagit stora utvecklingssteg under säsongen. Och ska man se fotboll så ska man göra det i slutet av säsongerna då spelsystemet sitter och spelarna är i bra form. Tuns damlag har förändrat sitt sätt att spela under tränare Kent Lembkes ledarskap och sådant tar en hel del tid innan det sitter.

Lagkaptenerna och tidigare lagkamraterna Hanna Lundmark och Filippa Sjöberg

Ska man kritisera något efter Tuns avslutande uddamålsförlust denna säsong så är det möjligtvis att laget inte fick iväg särskilt många avslut på mål mot Smedby. Deras anfall ledde i många fall till hörnor men mer blev det inte. Däremot fick Tuns skickliga målvakt Sabina Robertsson mota fler och fler skott ju längre matchen led. Jag är dessutom övertygad om att skillnaden mellan poäng och uddamålsförlust denna lördag återfanns på sidan av planen. Där stod nämligen Amanda Johansson som enligt egen utsaga "dragit baksidan" under föregående match. Dra inte baksidor Amanda, det är så himla trist.

• Det borde vara förbjudet att ställa en massa målramar runt fotbollsplaner (utöver de två som faktiskt används). Ur ett fotografiskt perspektiv är det skitfult.
• Snart behöver jag ha förstoringsglas för att se skillnad på Amanda Nordlies och Ebba Åkermans spelstil. Otroligt nyttiga mittfältsgnuggare.
• Vem skulle inte vilja ha Line Hööks psyke? Obekymrad och med obändig vilja ger hon sig in i precis varenda situation. Hon är all-over-the-place, en riktig pain-in-the-ass för motståndarna och går alltid all-in för att vinna bollen. Inte alltid utan att det blir lite yvigt men jisses vad stryk hon tar i de försöken. Motståndare som inte hinner med, motståndare som på alla sätt trycker bort henne eller låser fast henne. Men ser man henne lacka ur? Nej icke!

Du hittar mina fotografiska alster efter division 1-matchen HÄR >>>

Over and out

Stureby starkast på oktober-tunga Enstaberga IP

Den hyfsade lufttemperaturen hjälpte föga för att förtränga att vi nu klivit in i oktober. Höstmånaden nummer 1, månaden då våra annars så gröna fotbollsplaner övergår till tungsprungen och fuktig jord. Månaden då lövträden går från varmtonad murrighet till kala kvistigheter. Trots svårartad halka på Enstaberga IP:s bortre långsida bjöd IK Tuns och Stureby FF:s division 1-damer på god underhållning då de drabbade samman i seriens 17:e omgång (av 22). De båda lagen befann sig i hyfsad närhet av varandra inför fajten men när slutsignalen ljudit över idrottsplatsen hade gästerna från norr skaffat sig ett försprång i tabellen genom den 3-poängare de tillskansade sig denna första oktoberlördag.

Sista div 1-hemmamatchen på Enstaberga IP för säsongen, resten spelas på Rosvalla 

Matchen slutade 2-4 (1-2) efter att gästerna inledde målskyttet i 21:a minuten. Kvittering till 1-1 kom fem minuter senare då Ebba Engdahl bröstade in en boll stående på mållinjen. Stureby gick ifrån till 1-2 i 36:e minuten och i andra halvlekens 10:e minut kom också 1-3. Då sög antagligen underlaget extra mycket must ur hemmalagets buggar. Men det blev faktiskt liv i tillställningen igen när alltid suveräna Amanda Johansson nickade in reduceringen till 2-3 på en hörna i 76:e minuten. Tun hade under de närmaste minuterna tryck på Stureby men när de fastställde slutresultatet till 2-4 i 89:e minuten pyste det sista lilla hoppet ur lungorna på de gröna.

Jag tycker spontant att det var en bra match. Båda lagen både spelade och krigade på bra ute på planen. De bjöd inte varandra på uppenbara tabbar och passningsspelet var bra. Stureby imponerade på mig då de inte bara var ettriga utan även tag bra löpningar utan boll för att underlätta för bollhållaren. De gick från 0-100 i alla sina ageranden utan att blinka och med detta distinkta spelsätt gjorde de det svårt för Tun.

Om du följer denna länk hittar du över 150 bilder från matchen >>>

Jag tackar för båda lagens insatser idag och laddar mina kamerabatterier för nya äventyr och utmaningar inom kort.

IFK Norrköpings damer till Elitettan

Jag har hunnit bevaka några kvalmatcher till Elitettan under de senaste åren. De har alla bjudit på stora känslor och där det har funnits euforisk glädje har det också funnits avgrundsdjup besvikelse. Allra tydligast och mest fosterställnings-traumatiskt var det den 19/10 2013. IFK Norrköpings damer hade placerats i division 1 inför säsongen 2013 efter en för skral placering i föregående säsongs spel i Söderettan. Serieomläggningen till Elitettan skedde där och då, hösten 2012, och det bar sig inte bättre än att IFK fick ta klivet ner från landets näst högsta nivå. Man såg sin chans till revansch redan hösten 2013 och kvalspelade då som nu i dubbelmöten till Elitettan. Bortamatchen mot IF Brommapojkarna, anförda av bl.a. Lisa Arnell, vanns av IFK med 1-0. Returmatchen hemma i Norrköping skulle bli en klang- och jubelföreställning inför stor publik. Brommapojkarna vann matchen med 5-2 och det blev fullständigt knas och nattsvart för IFK. Jag såg, jag skrev och jag fotade men tyvärr är mitt blogginlägg borta då det gjordes i numera nedlagda Lokalsportens regi. Bilderna finns dock kvar och du hittar dem här >>>

Östgötaporten i höstskrud

Säsongen 2019 visade IFK Norrköping FK att man byggt upp något riktigt vasst. Ifjol var dock Jitex BK från Mölndal snäppet vassare i division 1 Mellersta Götaland och de stod som seriesegrare med en fjuttig poäng tillgodo på IFK Norrköping FK. Kvalet upp till Elitettan gick galant för Jitex. Inför denna säsong fick IFK byta division 1-serie till Södra Svealand och den vann man med tre poäng tillgodo till Tyresö FF. Den Corona-rumphuggna säsongens 11 matcher bjöd på 10 segrar och en oavgjord samt 57-4 i målskillnad. Wow liksom.

IFK Norrköping FK:s huvudtränare Anna Eriksson

Kvalmotståndare för den åtråvärda platsen i svensk fotbolls elitskikt blev IK Rössö Uddevalla. Att tråckla sig upp till Elitettan är sannerligen ingen enkel uppgift och alla division 1-segrare är bra, några "lätta" motstånd finns inte på denna nivå. Seriesegrande lag med gott självförtroende. Det handlar om de mentala förberedelserna mer än någonting annat. Att kanalisera energin och fokusera med rätt balans och anspänning. "Kvaldramatik" är ett ord som inte uppstått hur som helst.

IFK Norrköpings damer laddar för avgörande kvalmatch till Elitettan

Spelarna i IK Rössö Uddevalla taggar till match

Förra helgens möte mellan lagen på Rössös hemmaplan Rimnersvallen slutade 0-2. Stor fördel för IFK Norrköping inför returmötet den 17:e oktober på Östgötaporten, eller? Med tanke på vad jag inledde detta blogginlägg med så kan det gå käpprätt åt pipsvängen ändå. Fördelen om det går illa säsongen 2020 är att det inte gör det inför mer än 50 personer ... Å andra sidan kan ett lyckat resultat inte firas inför samtliga nära och kära och den trogna hemmapubliken, huvuddelen sitter hemma och glor på en skärm samt tjoar lite förskrämt inför döva öron. Vågen i TV-soffan har aldrig blivit en hit.

Huvuddomare Amanda Nylund Karman flankeras av Amanda Davidsson och Moa Wettby

Klockan 15.00 blåste huvuddomare Amanda Nylund Karman igång den avgörande bataljen på Östgötaporten. Solen förärade tillställningen med sin närvaro. De gapande tomma läktarna gav inte direkt den inramning man skulle önskat till denna match men det är som det är och de 50 som beretts plats var nog nöjda. Mindre nöjda kan möjligtvis bortasupportrarna ha varit då de låstes in (!) i några loger (där de inte räknades in i publikantalet). Jag vet inte exakt vad som hände eller vad som egentligen borde ha gjorts men 50 platser är 50 platser och bortasupportrarna hade i värsta fall kunnat blivit helt avvisade från arenan vilket nog hade varit ett klart sämre alternativ än att titta på matchen genom några fönsterrutor.

Fotbollspublik på Östgötaporten Corona-säsongen 2020

Jag imponerades över IK Rössös insats inledningsvis. De hade så bra ordning på sig själva, bollen och motståndaren. Fart och press, precision och framåtanda vilket också ledde till ett bortdömt (offside) mål några minuter in i matchen. Hemmalaget såg desto mer oprecist ut och trevade efter sig själva och sin identitet som tagit dem till kvalspelet.

Bortdömt offside-mål av IK Rössö Uddevalla

IFK-spelarna gnetade på trots uppförsbacken och sakta men säkert stabiliserade sig deras spel. Felpassningarna blev färre, stressen gav med sig och man hittade framåt med spets allt oftare. Årets trupp har genom sin målskillnad i seriespelet visat att de har massor av slagstyrka offensivt men också en närapå en vattentät defensiv med division 1-mått mätt. Befriande 1-0 kom också i 27:e minuten då Filippa Karlberg nås av ett patenterat jätte-inkast från Filippa Sjöberg in i straffområdet.

1-0 i 27:e minuten vilket väckte känslor i båda lagen

IFK:s Filippa Karlberg inledde målskyttet mot IK Rössö

Med ett par minuter kvar av första halvleken så lyckas IFK nicka bollen i ribban två gånger i samband med en hörna innan Rössö-målvakten lyckas få bollen under kontroll. Att hemmalaget ledde med ett mål i halvtid var inte helt ologiskt även om gästerna verkligen hade satt prägel på matchens första 20-25 minuter.

I andra halvleken kunde IFK kontrollera och bevaka sin ledning mycket framgångsrikt. De behövde inte jaga mål utan kunde ligga på rätt sida om bollen och utnyttja sin speed mot en motståndare som var tvingade att kliva framåt om de ville ha något med Elitettan-platsen att göra. I mina ögon var IFK väldigt disciplinerade och slarvade inte med något, däremot var inte andra halvleken riktigt lika underhållande och öppen som den första halvleken.

Kvalkamp på Östgötaporten den 17/10 2020

I 75:e matchminuten hittar Alma Sjödahl fram med en boll till Lovisa Gustafsson som i en 50/50-situation lyckas få en lobb att studsa in i ett övergivet mål. Ganska snyggt, inte helt väntat och i denna stund fastställdes slutresultatet, 2-0.

IFK Norrköpings Lovisa Gustafsson fastställde slutresultatet till 2-0

För mig som haft hyfsad koll på damfotbollen framförallt i södra Södermanland de senaste 10 åren var det givetvis extra kul att se Alma Sjödahl och Filippa Sjöberg ute på planen. De forna IFK Nyköpings-spelarna har dessutom sällskap av f.d. DFK Värmbol-spelaren Ebba Sjögren vilket gör Södermanlandsnärvaron ännu högre.

Alma Sjödahl

Årets lagkapten i IFK Norrköping Filippa Sjöberg

Ebba Sjögren

Ett stort grattis till IFK Norrköping FK som säsongen 2021 kommer att spela i Elitettan. Den här gången gick det vägen och glädjen gick inte att ta miste på där ute på planen när slutsignalen ljudit. Rössö-tjejernas besvikelse var precis lika förståelig.

Mixed feelings

Med ett par dagars eftersläp har jag fått ihop ett bildgalleri från matchen med drygt 240 bilder som du hittar HÄR >>>

IFK Norrköping FK klara för Elitettan 2021

Lycka till i Elitettan kommande säsong och jag hoppas våra vägar korsas i framtiden!

Pannben och disciplin fixade Tun-seger

Som nykomlingar i någon av landets fotbollsserier denna pandemi-säsong är man extra exponerad och riskutsatt. Någon direkt mjukstart för att acklimatisera sig finns inte. Halverade serier ger liksom minimalt med utrymme för något annat än maximalt gaspådrag. IK Tuns damer tog sig till division 1 genom en friplats och redan där borde det finnas en varningsflagg hissad. Å andra sidan ligger det inte dem nära att ha överdriven respekt, laget innehåller numera ett flertal spelare med division 1-rutin sedan tidigare. Nyttigt, nödvändigt och nivåhöjande.

Amanda Nordlie är en av spelarna som sökt sig till IK Tun säsongen 2020

Jag har erfarenheter av Örebro SK Söder sedan åren då de mötte IFK Nyköping i division 1. Extra kul att återse lag man träffat på tidigare. Nu visade det sig att i stort sett alla spelare bytts ut och det avslöjar också mer än vad jag vill om min egen tilltagande ålder. Närkingarnas tabellplacering ingav respekt där de återfanns bland topplagen innan lördagens match på en fullständigt värmedallrande och kvav idrottsplats i Enstaberga.

IK Tuns Ebba Engdahl brydde sig inte om tabellpositioner och satte 1-0 i 4:e minuten

Enstabergaklubben IK Tun är en av traktens fotbollsföreningar som faktiskt har möjlighet att följa Svenska Fotbollsförbundets nya Corona-direktiv vad gäller publik. De har blott en infartsväg som de även kan bomma igen och därmed har de kontroll på att inte fler än 50 åskådare bänkar sig. Vissa andra föreningar inser det motsatta och jag såg till exempel Sjösa IF:s herrlag konstatera att de fortsatt måste hålla sina hemmamatcher publikfria eftersom de inte kan avgränsa och reglera publiktillströmningen. Så skedde även under fredagskvällen på Krikonbacken då Hargs BK:s damlag tvingades be publiken utebli när det var division 3-derby mot IK Tuns U-lag. Bra, ansvarsfullt och något som tyvärr inte alla föreningar verkar ta ansvar för i motsvarande sits!

Fotbollspublik på Enstaberga IP anno 2020

Redan innan lördagens division 1-match hade hunnit sätta sig kunde hemmalaget IK Tun göra 1-0 på sin mer välmeriterade motståndare. I 4:e minuten hittar Ebba Engdahl nätmaskorna och därefter kunde lagen börja jämföra varandras styrkor samt leta efter svagheter. I mina ögon lyckades Tun ligga på rätt sida och styra sin motståndare tämligen väl. Det syntes förvisso genom hela matchen att gästerna var något bolltryggare och hade högre procent rättadresserade passningar. Men lojalt och hårt arbete med kollektivt pannben modell tjockt fanns hos hemmaspelarna.

En trygg och stabil sista utpost för IK Tun i form av Sabina Robertsson

 

När drygt halva första halvleken passerat hittade så plötsligt Örebro SK Söder rätt. De kom runt på kanterna och slog gång efter annan låga inspel snett inåt och bakåt. Det svajade i det grönklädda laget, ribbstackarn träffades ett par gånger och ett mål för gästerna blev också bortdömt (för något som jag inte såg). Denna press lyckades dock Tun ta sig ur och de sista 10 minuterna av halvleken blev åter en jämn kamp.

Lagkapten Lovisa Ederström i IK Tun måste nämnas för sin insats mot Örebro SK Söder

När den andra halvleken hade skuttat fram till sin 4:e minut kommer Lovisa Ederström igenom på högerkanten, slår ett perfekt inlägg mot bortre stolpen där en välplacerad Ebba Engdahl kunde knoppa in sitt andra mål för dagen. Den såg jag inte riktigt komma och 2-0 gav nykomlingarna från Enstaberga ytterligare andrum och arbetsro.

IK Tuns Ebba Engdahl blev tvåmålsskytt mot Örebro SK Söder

Örebro-spelarna testade i inledningen av halvleken några distansskott utan framgång. Därefter kom de inte riktigt till avslut även om de hade ett större bollinnehav än hemmalaget. En kopiös arbetsinsats av varenda Tun-spelare i kombination med att inte gästernas spelare lyckades hålla huvudena kalla (de tycktes stressa upp sig av underläget) gjorde detta till en halvlek som tickade på minut för minut utan scenförändring. Hoppets sista flämtande låga släcktes i 91:a minuten när nyinbytta Lovisa Lindvall prickskjuter in en låg frispark vid närmsta stolproten och 3-0 är vad vi skriver i slutrapporten efter denna match.

Lovisa Lindvall avgjorde definitivt med sin frispark fram till 3-0 för IK Tun

Det är verkligen roligt att få chansen att återigen bevaka division 1-spel på nära geografiskt håll. Spelarna på denna nivå kan sitt hantverk (eller om det heter fotverk i dessa sammanhang). Tun behöver givetvis gno på och inte slå sig till ro, nöjda med ett par vinster och en oavgjord match så här långt. Med så få omgångar denna säsong är varje match galet viktig.

IK Tuns tränare Henrik Björnfot kan åtminstone tillfälligt dra på mungiporna

Du kan hitta ett bildgalleri från lördagens match HÄR >>>

Kör hårt och på återseende!