Publiken var i alla fall bra

Fredagen den 16:e juni var en i raden av soliga och väldigt varma dagar. För idrottsutövare är nog den något svalare kvällsluften att föredra framför mitt-på-dagen-hettan och kvällsmatcherna så här i midsommartider är speciella. En titt i fotbollsdivisionernas spelscheman avslöjade för mig att jag hade en division 7-match i min omedelbara närhet som täckte in flera kriterier. Matchen skulle spelas mellan två lag som jag ännu inte sett under säsongen, den inföll under helgens enda tidpunkt då jag skulle ha tid för någon sportbevakning och den skulle bjuda på mjukt och fint kvällsljus. Finfint.

Stigtomta IF:s U-lag tog sig an Västerljungs IF på Stigtomta IP den 16/6 -23

För mig är Stigtomta IP hemma efter åtskilliga besök under åren. Mestadels som ledare i två av föreningens tidigare flicklag men även i flera andra sammanhang. Fotografiskt så bjuder idrottsplatsen på intressanta möjligheter. Denna fredagskväll avslöjade en gräsplan som med nöd och näppe kunnat hållas vid liv med bevattning.

Stigtomta IF:s U-lag har en stomme från det tidigare pojklaget med spelare födda runt 2005. De startade upp seniorspel inför säsongen 2022 och har sedan dess haft en bra utvecklingskurva. Tyvärr har det under många år varit svårt, för att inte säga omöjligt, att hålla liv i ungdomslagen så att spelarna kan göra en övergång till seniorspel i föreningens regi. I mina ögon beror denna årskulls framgångar på de två ledarna Tord Åkermans och Daniel Anderssons envetna vilja och driv, och de förtjänar verkligen beröm för vad de utfört och utför sedan spelarna sparkade igång som knattar uppe vid Parken i byn.

Västerljungs IF har jag som en något avlägsen kompis sedan några år då jag blev betagen av deras fina anläggning vid Norrbyvallen. I årets laguppställning såg jag många nya ansikten och jag gläds åt att de lyckats med en föryngring som pekar på livskraft och överlevnad i tider då det är allt tuffare att attrahera med organiserad lagidrott. Föryngringen har dock kostat en del vilket gjort att de rent idrottsliga resultaten står i vänteläge men med kontinuitet och ihärdighet kommer resultaten så småningom.

Den sedvanliga bilden på publikraden uppe på hyllan vid Stigtomta IP

Nej, inte bjöds vi på någon överdrivet bra fotbollsmatch denna fredagskväll. Det var ändå som vi kom överens om efter matchen att publiken nog var bäst denna gång. Eller åtminstone bra. Och hade det inte varit för otroligt sympatiske domaren Admir Brkic och hans egenskaper hade tillställningen kunnat spåra ur eftersom det tvunget skulle tjafsas och tjuvnypas i var och varannan situation, eller som den skickliga och meriterade rugbytränaren Anna-Lena Swartz sa på Bollspelaren föregående helg vid ett gruff efter en avblåsning; "manlig konflikthantering".

Division 7-matchen i den södra serien slutade 1-0 efter att matchens enda mål gjorts av Stigtomta IF:s 05:a Alexander Åkerman. Jodå, för er med koll är det redan känt att det är brorsan till Ebba Åkerman i IK Tuns damlag. Segermålet kom i 84:e minuten och även om det varit ett litet övertag för hemmalaget under matchen hade det lika gärna kunnat vara gästerna som lyckats peta in en boll till sist.

Ju längre matchen led desto mer tid var jag tvungen att lägga ner på att jaga mygg som envist valde att stanna till på mig där jag satt och siktade med mina kameror. Under lördagens många vilopauser när jag midsommarklippte villatomtens häckar valde jag ut och redigerade ca 180 bilder från matchen som du hittar HÄR >>>

Jag hade en trevlig fredagskväll och vill önska båda lagen lycka till under fortsättningen av säsongens seriespel.

Dubbelrugby på Bollspelaren

Ännu en lördag med dubbla 15-mannarugbymatcher stod på schemat när jag puttrade söderut på E4:an till Bollspelaren i Norrköping den 10:e juni. In i det sista var dammatchens starttid höljd i dunkel men jag inhämtade pålitlig information från säkrast tänkbara källa (tack Pasi) och kunde landa i god tid inför matchstarten klockan 12.30. Strålande solsken från en helt molnbefriad himmel men inte så varmt att det skulle begränsa de hårt arbetande rugbyspelarna ute på planen. Tackar.

Bollspelaren i Norrköping är en välbekant rugbyarena

Södertäljes rugbydamer hade under fjolåret ett samarbete med Karlstads Rugbyklubb men inför denna allsvenska säsong har man krokat arm med Kalmar Södra Rugby. Grejen är att det även finns spelare med från Norrköping Troján i detta samarbete men de blir en aning anonyma i serietabellens namngivning. Dagen till ära kunde de i alla fall kliva ut på Bollspelaren i Troján-tröjor och tydliggöra sin existens. En tuff men inte omöjlig uppgift väntade i form av Vänersborg Rugby.

Södertälje/Kalmar mot Vänersborg Rugby på Bollspelaren den 10/6 -23

Efter första halvleken pekade egentligen allt mot en lätt och bekväm seger för Vänersborg som hade ledningen med 29-10. Hemmalaget hade uppenbarligen utnyttjat pausvilan väl och kom ut med förnyad energi och optimism till andra halvleken som tog dem till 25-34 med 10 minuter kvar att spela. Södertälje/Kalmar/Troján-trojkan kämpade in i det sista men det gjorde även Vänersborg som lyckades värja sig från fler försök och matchen slutade 25-34. Södertälje/Kalmar är kvar med noll poäng i tabellen efter tre matcher medan Vänersborg-damerna har två segrar och en förlust och därmed fyra poäng i en tabell som toppas av hittills obesegrade Stockholm Exiles och Enköpings RK på vardera sex poäng. 15-mannaspelet tar nu paus för 7s-kval och slutspel innan det återupptas den 19/8.

Norrköping Trojáns herrar hade en kniven-mot-strupen-match mot Stockholm Exiles klockan 15.00. För en chans att spela i det allsvenska slutspelet krävdes seger mot hittills obesegrade Stockholm Exiles i den norra serien. En seger krävdes för att passera Enköping RK:s herrar som dock har kvar att möta Exiles den 1/7.

Norrköping Troján mot Stockholm Exiles på Bollspelaren den 10/6 -23

Även Trojáns herrar har ett samarbete med Kalmar Södra Rugby och de sistnämnda förblir en aning anonyma i förbundets serietabell. Hur som helst så skulle det visa sig att uppgiften att knäppa Exiles på näsan var en för svår uppgift. Trots ett par fina försök från hemmalagets sida hade gästerna ett stabilt grepp om matchen i halvtid och ledde med siffrorna 28-10. I den andra halvleken utökade Exiles sin ledning till 35-10 innan matchen fick ett abrupt och olyckligt slut redan i 61:a matchminuten. Ett befarat benbrott på en hemmaspelare som av förklarliga skäl inte gick att flytta från planen och en oviss väntan på ambulans gjorde att båda lagen kom överens om att sätta punkt där och då. Sålunda 10-35 på resultattavlan och Exiles i en ointaglig serietopp i Allsvenskan Norra med Enköping RK på en andraplats medan Troján får sikta in sig på att möte andra tredjeplacerade lag efter sommaruppehållet.

Ett bildgalleri med 167 bilder från Södertälje/Kalmar mot Vänersborg RK hittar du HÄR >>>

Ett bildgalleri med 98 bilder från Norrköping Troján mot Stockholm Exiles hittar du HÄR >>>

Tack för en riktigt kul dag bredvid rugbyplanen och lycka till i säsongens kommande matcher!

IK Tuns U-damer gav sig inte utan kamp

Tuns huvudsakligen unga U-lag gjorde mycket rätt i onsdagens förlustmatch i division 3 mot gästande Enhörna IF. Ändå var det gästerna som rättmätigt kunde åka norrut i länet med en 5-2-seger i bagaget. Enhörna å sin sida var framgångsrika i sin press samt försedda med matchens spetslirare i form av tremålsskytten Cassandra Cossi som var i en klass för sig ute på Enstaberga IP:s soldränkta gräsmatta. Vi som var där kunde konstatera att en kvällsmatch i juni ändå är något alldeles särskilt (men inte så varm som man hade hoppats och trots torkan verkade en och annan mygga vara i farten).

IK Tuns Agnes Nord krutar in kvitteringen till 1-1 i första halvleken mot Enhörna IF

Den första halvleken var Enhörnas då de lyckades manövrera ut sin motståndare ganska bra med hög press där bollhållarna i Tun blev tvingade till stressageranden. Ledningsmålet för Enhörna kom i 21:a matchminuten och var inte oförtjänt. Tun lät sig inte nedslås och kämpade på trots att motståndarna hade en viss kontroll på spelet. När några få minuter återstod av halvleken fick Agnes Nord chansen på högerkanten och dammar in 1-1 och det var ett mål som tog dem in i matchen men även till pausvilan.

Spelpaus, motljus i kvällssolen på Enstaberga IP, juni anno 2023

Stärkta av den första halvlekens sena kvittering kommer Tuns spelare ut till den andra halvleken och tar över stort i den inledande kvarten. Nu var det istället hemmalaget som var framgångsrika i pressen och de ställde ideliga frågor till Enhörnas försvarslinje. Ledningsmålet i 59:e minuten kom som en effekt av allt detta men var ett självmål efter ett inlägg mot bortre stolpen. Ledningen varade dock inte mer än en minut och sedan kom även Enhörnas ledningsmål fram till 3-2 inom ytterligare en minut. Det går fort även i fotboll, tydligen.

Publiken vid Enstaberga IP fick se en ganska trevlig och underhållande match

Matchkontrollen togs återigen över av Enhörna och även om Tun var nära vid ett par tillfällen att kvittera kom inte det där nödvändiga målet. I 84:e minut utökar istället Enhörna sin ledning till 4-2 och på stopptid gör de sedan ett vackert 5-2-mål som fastställde slutresultatet. Summa summarum en seger som Enhörna med all rätt skulle ha med sig hem men kanske ett eller två mål för mycket sett ur ett IK Tun-perspektiv.

Utöver nämnda Cassandra Cossi gjordes Enhörnas två övriga mål av Molly Florin. Och Tuns mål stod Agnes Nord för utöver det Enhörna bjöd på.

Det är kul att fota i fint kvällsljus och även om det inte blev så många actionbilder så finns det en och annan bild som ändå visar att junikvällar funkar utmärkt för kombinationen foto och fotboll. Du hittar 150 bilder i ett bildgalleri HÄR >>>

Tack för titten och lycka till i det fortsatta seriespelet!

Gästabudstrofén passerade hemmavid

För min del har det inte blivit någon rally-fotografering sedan 2019. Usch och fy och för att råda bot på denna grava brist så passade årets lokala deltävling i Svenska Rallycupen utmärkt. SMK Nyköpings traditionella Gästabudstrofén gick av stapeln lördagen den 3:e juni och specialsträcka 1 passerade inom promenadavstånd från mitt hem. Ingenting att skylla på med andra ord, det var bara att packa ihop kamerautrustningen och traska den s.k. Salingerundan till min tänkta postering 3,5 km hemifrån.

Gästabudstrofén passerade gården Salinge i slutet av SS1

Vad är det som får folk att vallfärda från när och fjärran för att titta på rally? Är det motorsporten som sådan (=fränt), förhoppningar om att se avåkningar, chansen att andas kilovis med damm, traditioner och gammal hävd, lukten och ljudet av passerande fordon eller kanske möjligheten att räkna gamla Volvo 940 i en aldrig sinande ström? Jag vet inte men det är banne mig värt ansträngningen!

Vi stod vid Salinge i dammet under knappt 4 timmar och hade det bra

Till deltävling 2 (av totalt 6) av Svenska Rallycupen hade drygt 150 ekipage anmält sig. Arrangörsklubben SMK Nyköping hade som vanligt några intressanta namn i startfältet som rimligtvis skulle kunna hävda sig. Nu blev det inga klassegrar denna lördag men det förtar inte känslan av att detta var en välarrangerad tävling på fina vägar. Om du vill djupdyka i resultatlistorna kan du göra det här >>>

Motorras och en bedrövad besättning i form av Frans Harrén-Söderbäck och Charlie Ekström

För min egen del hände inte något överdrivet spektakulärt framför kamerorna denna gång. Jag valde att försöka fota alla deltagare och 80% av bilderna togs med lång slutartid och försök att panorera. Det är svårt vilket ledde till att vissa fordon inte riktigt är så skarpa som jag hade önskat. Vi fick se några bredarslade bakhjulsdrivna bilar driva ut lite väl långt i 90-gradersböjen, en 4WD-bil ta en bonus-sväng ute i vetefältet och tyvärr ett motorras för en av SMK Nyköpings-ekipagen. I det stora hela kommer du att finna odramatiska bilder i mitt bildgalleri men det var huvudsakligen solsken och det är ju inte fy skam det heller.

Mitt bildgalleri från Gästabudstrofén 2023 hittar du HÄR >>>

Tack för att du tittar och nu ska jag jaga bort dammpartiklar från kamerorna och objektiven ...