Pressat läge i sista omgången av herrsexan

I och med söndagens avslutande omgång av herrarnas division 6 Sydöstra är fotbollens distriktsserier på seniornivå färdigspelade för året. Synd, jag som tyckte att vi hade det så himla bra tillsammans. För oss i sydöstra delen av distriktet återstår några omgångar av Norrettan där Nyköpings BIS håller till samt ett spännande kvalspel för TVSK i gränslandet mellan division 3 och division 2. Möjligtvis rullar en eller annan ungdomsserie ännu ett tag men det är lite utanför min radar. Vinterdvalan är ett faktum och vore det inte för bandyn i Katrineholm skulle jag tvingas till ett fotoliv i det skeva och dunkla inomhusljuset under många månader framåt.

Dramatik på Hölö IP under söndagen då herrsexan avgjordes

Jag hade sorterat ut en på förhand gastkramande streckmatch i division 6 Sydöstras nedre region. Mina kompisar i Västerljungs IF, som jag besökte i försomras på charmant fina Norrbyvallen, stred med kniven mot strupen för att hänga kvar i division 6. Hölö-Mörkö IF tog denna iskalla oktobersöndag emot hemma på Hölö IP och förutsättningarna för matchen var tuffa. Båda lagen stod på 21 poäng, Hölö-Mörkö IF på rätt sida strecket tack vare bättre målskillnad medan Västerljungs IF befann sig på fel sida om strecket. Enda rätta för Västerljung var att gå för seger för att inte behöva förlita sig på resultatet i en annan match där lokalantagonisterna TVSK U var inblandade.

Om vi frös i nordanvindarna bredvid Hölö Idrottsplats denna söndag? Gissa!

Tillrest bortaklack med Västerljungssympatier men utan bengaler och ansiktsmasker

Det brukar sägas att om man vill se bra fotboll ska man se matcherna i slutet av säsongen då lagen är samtrimmade och spelarna förhoppningsvis i årets bästa form. Det gäller nog inte för ångestladdade måste-matcher. Att spela avspänt och med glädje är nog väldigt svårt när man har en haubitsmynning laddad med nedflyttningskrut framför ögonen.

Domartrion Yousuf Naqqar med assisterande Karl Youssef och Daniel Izgin hade en del att stå i

Först och främst vill jag ge domarna lite cred efter matchen. Den hade kunnat vara mycket hetare och fulare än den blev och jag tycker domarinsatsen balanserade upp tillställningen på ett bra sätt. Några gula kort och även ett rött (direktutvisning som jag återkommer till) men ingen spelare tuggade fradga eller tappade det fullständigt. Gott så.

Hölö-Mörkö IF gör sig redo att gå ut till en avgörande match på Hölö IP den 6/10 -19

Västerljungs IF samlar ihop sig inför den toksvåra uppgiften i sista omgången mot Hölö-Mörkö IF

Det var med få undantag endast ett lag vid rodret under första halvleken. Hemmalaget tog tämligen omgående tag i taktpinnen och de dikterade villkoren ute på planen. När väl det första målet kom dröjde det endast sekunder innan nästa nätrassel kom. I 33:e minuten gör Jakub Lorenc sitt första mål för dagen på en av många hörnor som Hölö-Mörkö skakade fram i första halvleken. Strax därefter gjorde Andreas Lindgren 2-0 för hemmalaget.

Blåklädda Hölö-Mörkö-spelaren Andreas Lindgren fixade 2-0 med 10 minuter kvar av första halvleken

Det blev ännu tydligare efter de två snabba målen vilket lag som ägde matchen. Västerljung fick inte grepp om händelserna och kunde inte heller etablera något långvarigt bollinnehav. Frågan var om de hade vad som krävdes för att äta sig in i matchen under andra halvleken?

En frisbee-jagande hund var utmärkt pausunderhållning på Hölö IP

Andra halvleken började utan att avslöja några större förändringar i styrkeförhållandena lagen emellan. Möjligtvis var hemmaspelarna inte lika ivriga att stöta framåt medan gästerna successivt blev något mer desperata i sina aktioner. Det var trots allt inte riktigt farligt framför Victor Prytz i Hölö-Mörkö-målet. Inte förrän efter 20 minuter då Västerljungsspelaren Rickard Brodin sticker på en boll som sveper in mot hemmalagets straffområde och olycklige målvakten Victor Prytz kommer fel in i situationen och träffar enbart motståndare, ingen boll. Pang bom, frilägesutvisning och straff. Ett långt protestsamtal med domaren följde men i mina ögon var det inte mycket att snacka om. Målvaktsbyte följde och Eric Söderström kröp in i målet och målvaktströjan för att börja med att försöka rädda straffen som brorsan Johan Söderström skulle slå för Västerljungs IF. Den sistnämnde vann den fighten och matchen i matchen.

Straffsituationen där Victor Prytz krockar med Rickard Brodin

Johan Söderström satte straffen och reducerade till 2-1

Plötsligt hade Västerljung fått kontakt i matchen och deras tuppkammar växte. Gästerna radade dock inte upp målchanser trots att de var en man mer på planen och minuterna gick. Oavgjort var inget alternativ (även om vi med facit i handen vet att det hade kunnat rädda dem från platsen under det förbaskade strecket) och fler mål krävdes. Slutligen kom det och kvitteringen till 2-2 gjordes av Andreas Kristiansson på hörna. Taggade jubel och peppande vrål hördes från det svartblåa gänget. Tid för målet matchminut 85. Större mirakel har onekligen hänt inom sportens förtrollade värld. Skulle ytterligare ett mål vara möjligt för Västerljungs IF?

Galet nöjde Andreas Kristiansson på väg att resa sig upp efter kvitteringen till 2-2

Det kom ett mål till i denna turboladdade tillställning. Det gjordes i 89:e minuten och var en snygg aktion av Jakub Lorenc. Du kanske kommer ihåg honom som matchens förste målskytt?! 3-2 till Hölö-Mörkö IF och summan av kardemumman är att jag tycker de vann tämligen välförtjänt. Mestadels spelade de ihop till sin seger i första halvleken då de var tydligt bättre än sin motståndare.

Jakub Lorenc jublar efter sitt segermål som fastställde slutresultatet till 3-2

Det är givetvis tungt att torska i denna typ av måste-matcher. En degradering är inte heller särskilt inspirerande. Västerljungs IF spelade ifjol i division 7 men som tvåor i serien erbjöds de en friplats till årets division 6. Nu får de dra till med klassikern "Vi är tillbaka!" när de återvänder till division 7.

En tung stund efter slutsignalen för Tommie Lagerman och hans lagkamrater i Västerljungs IF

För mig återstår det endast att gratulera Hölö-Mörkö IF till den bibehållna division 6-platsen. Och Västerljungs IF återser jag förhoppningsvis kommande säsong på Norrbyvallen när något av distriktets övriga division 7-lag kommer på besök. Mitt arv efter denna match blir ett bildgalleri med 240 bilder som du hittar HÄR >>>

Nu måste jag ge mig ut på jakt efter en ny kamera, min "sportkamera" är på väg att dra sina sista suckar och det var nog ganska turbetonat att den höll ihop under helgens rugby- och fotbollsfotografering. Wish me luck!

Over and out

Fotbollens själ funnen på Norrbyvallen

Jag är sällan på de stora idrottsarrangemangen eller sportscenerna. Internationell klubbfotboll har för mig blivit spektakel och cirkus där den med mest pengar allt som oftast drar längsta strået. Några gånger under åren som sportbloggande fotograf har jag bevakat arrangemang på nationell nivå. Med ett fåtal boxningsgalor inräknade bland erfarenheterna har även internationell nivå funnits framför mina ögon. Vad som får mina klockor att klämta, mitt hjärta att bli varmt och mitt sinne att smälta är istället de där gångerna när det är genuint, äkta, ärligt och jordnära. Det som har störst chans att ge mig feeling är lokal sport.

En division 6-match på Norrbyvallen mellan Västerljungs IF och Nävekvarns GoIF ska inte underskattas

Vi är många som bottnar i fotbollen. En sport som funnits sedan allt var svartvitt och runstenar restes. Nåja. Fotbollsspelare har det funnits många av och det är, trots en mörknande framtid, fortfarande många som ägnar sin fritid åt att utöva denna sport. Fotboll som lagsport tar fram det bästa av individen men drar också fram det vi inte har anledning att vara stolta över. Fotboll är en folksport med spridning till minsta landsvägskorsning i vårt avlånga land.

På Norrbyvallen står tiden stilla

Jag kan plocka fram några fotbollsmatcher under mina 9 år som bloggare då jag uppnått nirvana. Eller i alla fall skådat idrottens sanna själ i vitögat. När atmosfären på någon av våra lokala arenor i takt med spelarnas ansträngningar nått en samklang, en resonans som hittar hela vägen in under skinnet. Kanske har spelet varit skit, det är inte vad som är viktigast i sammanhanget, utan det som räknas i min bok är att hjärtat finns med i ansträngningarna. Att det lyser igenom att de ute på planen älskar vad de håller på med.

Den här skylten väcker så många frågor för mig som kommit till Norrbyvallen för första gången

Norrbyvallens omklädningsrum, klubbhuset (?) och kiosken

Kanske tycker du att det är märkligt att jag söker upp en obskyr division 6-match på vischan för att genomföra en bevakning. Att den bara berör de 22 spelarna plus några avbytare, ett par hårt prövade tränare, två slitna materialare, en kiosktant och några träsmakshärdade åskådare. Se det då inte enbart som en sportbevakning, välj perspektivet att det är en kulturgärning jag bidrar med. Fotboll ÄR kultur. Fotbollens själ står att finna i myllan på en maskrostäckt fotbollsplan i Västerljung.

Avbytarbåsen vid Norrbyvallens planer får tummen upp från bloggaren!

Som flicklagsledare, fotbollsförälder och damfotbolls-hangaround har jag varit kors och tvärs i distriktet sedan 2003. Många fotbollsanläggningar har jag sett men långt ifrån alla. Runavallen (Runtuna IK:s plan) upptäckte jag inte förrän alldeles nyligen. Där det inte funnits flicklag i modern tid har jag troligtvis inte varit. Norrbyvallen, Västerljungs IF:s tillhåll i världen, är ännu ett exempel på plats där mina fötter inte har trampat. En vit fläck på kartan. Ja, hela Västerljung har varit ett outforskat område för min del. Mina hoods är söderort (söder om Nyköping alltså) och vad som finns norr om centralorten är jag inte lika säker på.

Infarten mot Västerljung är en aning märklig. Sopbehållare och en skylt som välkomnar till Trosa.

Kyrkan i Västerljung och ...

... skateboardrampen vid skolan, det är väl ungefär vad orten har att visa upp utöver Norrbyvallen förstås.

Västerljung, en lugn och stilla plats.

Om jag avtvingas att nämna en enda person som jag förknippar med Västerljung så är det Johan Karlsson. Den sympatiska f.d. sportreportern på Södermanlands Nyheter som numera styr och ställer på tidningen ÖSP. Då som nu är han Västerljungs IF trogen, då som nu hyllar han med säkerhet alla rödhåriga fotbollsspelare av någon anledning.

Johan Karlsson, i egen hög person

Norrbyvallen tog alltså emot med öppna armar under söndagskvällen den 26:e maj. En på vissa håll fräsch och uppdaterad anläggning men riktade man blicken åt andra håll var den som en bedagad dam med sina personliga småskavanker. Precis som det ska vara. Ute på planen tog sig division 6-nykomlingarna Västerljungs IF (de slutade 2:a i herrsjuan ifjol) an gästande Tunabergarna Nävekvarns GoIF (som kom på en sjundeplats i fjolårets div 6-serie). Det kom att bli en underhållande, trevlig match som varierade i lika stor grad som försommarvädret denna afton.

Hemmalaget Västerljungs IF laddar för match

Huvuddomare Mattias Karlsson med assisterande domarna Denis Mustafic och Emir Arnautovic

Att det var tabellens topp (Nävekvarn) mot botten (Västerljung) var ingen självklar slutsats efter de första 20 minuterna. Hemmalaget öppnade optimistiskt. Kanske är resultatet av försäsongsträningen mätbar i matchminuter och i så fall blir det bakläxa till grabbarna i Västerljungs IF. De var också bäst direkt i inledningen av andra halvleken, efter den uppenbart välbehövliga pausvilan. Lagen mätte sina krafter, prickade målramarna vid något tillfälle men något mål noterades inte efter de första 45 minuterna. Det som däremot utkristalliserade sig för mig var att Nävekvarns GoIF var ett snäppet mer spelande lag medan Västerljungs IF i större utsträckning förlitade sig på det fysiska närkampsspelet. Ibland var det lite otajmat från båda lagen men det måste det få vara på division 6-nivå! Humöret bland spelarna var ändå gott och en urskuldande klapp på axeln delades ut i all vänlighet efter en smäll.

Publiken trivdes på Norrbyvallen när solen tittade fram (trots ihärdig blåst)

Det var i andra halvleken det blev dags att ta fram anteckningsboken för att plita ner mål. Efter en storartad insats längst vänsterkanten av Nävekvarns Johan Hagberg serverades lagkamraten Simon Karlsson ett läge han inte kunde bränna och 0-1 noterades i 62:a minuten. Samme Simon Karlsson kom loss i 81:a minuten och vinklade in 0-2. Saken klar? Ja och nej, Västerljung gjorde verkligen vad de kunde för att skapa tryck men särskilt farligt blev det aldrig. De fick dock ett tröstmål, som dock kom för sent för att påverka matchutgången, då Fredrik Lexell knoppade in en hörna på stopptid. 1-2 och de båda lagen befäste sina positioner i var sin ände av tabellen.

Nävekvarns Simon Karlsson blev stor matchvinnare med sina båda mål

Västerljungs IF:s Fredrik Leksell reducerade till 1-2 på stopptid

En division 6-match i femte omgången är inte mycket att yvas över. Ändå är den så viktig. Den är en del i den väv som utgör vår svenska fotboll. Varje träning, varje match, varje bortaresa, varje laguttagning, varje kokt korv, varje gummirakande av duschgolven är en del av något som är större än summan av delarnas enskilda värde. Jag tackar ödmjukast för upplevelsen och önskar båda lagen stort lycka till i den fortsatta jakten uppåt och framåt. Som bevis för min upplevelse lämnar jag efter mig ett bildgalleri med 230 bilder som du hittar HÄR>>> (Jag fick fotofeeling ...)


Mot nya äventyr och upplevelser!