Fotbollsderby på Vallen hetare än Gullans stekbord

Solnedgångskvällar kring månadsskiftet maj/juni på Folkungavallen med fotboll som huvudingrediens är närapå magiska. En av våra absolut vackraste idrottsanläggningar har dock blivit naggad i kanten på grund av det resecentrum som med buller och bång håller på att upprättas. De blommande kastanjeträden utanför Vallens entré är ett minne blott och därmed har en unik fond försvunnit för lång tid framåt. Med eller utan finkalibrerad bakgrund så spelas det likväl fotboll på Vallens frodiga gräs och spelarna har nog annat i tankarna än blommande hästkastanjer.

IFK Nyköping och Trosa-Vagnhärad SK möttes på Folkungavallen den 23/5 -25

I årets division 3 Östra Svealandsserie återfinner vi tre sörmländska lag som alla harvar kring de nedre strecken i tabellen efter att en tredjedel av serieomgångarna klarats av. Utöver vår nordligaste representant IK Viljan Strängnäs hittar vi nykomlingarna Trosa-Vagnhärad SK och andraårslaget IFK Nyköping. Om ambitioner, förhoppningar och förväntningar kommit på skam ska jag låta vara oskrivet, det är dock många matcher och poäng kvar att fajtas om. Och ett derby är alltid ett derby med extra mycket känslor, prestige och vilja. Svårtippade matcher oavsett tabellposition för de inblandade lagen och utgångstipset bör således alltid vara ett kryss ...

Folkungavallen i kvällssol med Gullans, gamla Länslasarettet och Nyköpings Lasarett i bakgrunden

De som bänkade sig runt Folkungavallen under fredagskvällen fick förutom kvällssol och tilltagande kyla en underhållande tillställning där varken IFK Nyköping eller TVSK var inställda på något annat än seger. Kul även om det i slutet av matchen blev onödigt hett och känsloladdat. Huvuddomaren Sahban Mouhi fick vifta med gula och röda kort vilket kändes som en trist avslutning på en i övrigt trivsam match. Att matchen slutade 1-1 (0-1) var väntat och förmodligen ganska rättvisande utifrån styrkeförhållandena ute på planen. Utöver ett par ribbträffar var det inte överdrivet många kvalificerade räddningar som avkrävdes lagens respektive målvakter. Och inte helt oväntat var kvällens målskyttar hyfsat etablerade som notoriska poängmakare ute på fotbollsplanerna.

TVSK:s Enis Ahmetovic gjorde 0-1 med en välplacerad frispark i 30:e minuten

IFK Nyköpings Marcus Björklund nickade en frispark i 59:e minuten

Härnäst väntar ännu en hemmamatch på Folkungavallen för IFK Nyköping som möter IFK Lidingö FK fredagen den 30/5 kl 19.45. Tuff uppgift mot en av topplagen i serien. TVSK besöker mittenlaget Reymersholms IK på Zinkensdamms IP lördagen den 1/6.

Folkungavallens klassiska läktare var ganska välfylld under div 3-derbyt

Med mina kameror och objektiv jagade jag action, omgivningar och solnedgång vilket blev en mix som samlade ihop 190 bilder i ett bildgalleri som du hittar HÄR >>>

Jag önskar båda lagen lycka till i det fortsatta division 3-spelet!

Kryss i chansfattigt derby

Söndagens derbymatch på Häradsvallens plastgräs mellan division 2-konkurrenterna Trosa-Vagnhärad SK och Nyköpings BIS drog till sig ett hyfsat publikintresse trots kylslaget aprilväder. Det var naturligtvis positivt med den extraskjuts som derbyt innebar men någon sprudlande champagnefotboll bjöds det inte på. Knappt ens folkölsklass. Men tränarna var säkert nöjda, strikt disciplin och ingen spelare som fick eller lyckades ta sig utanför det taktiska ramverk som satts upp i förhand.

Trosa-Vagnhärad SK och Nyköpings BIS kryssade i div 2-derbyt

Nyköpings BIS ger sig in i säsongens seriespel med höga ambitioner och har säkerligen fog för detta. Något mer försiktiga toner från TVSK-håll då de har en hel del nytt spelarmaterial men även en ny huvudtränare i form av Pascal Simpson. Programenligt tog också gästerna i rödblått i 15:e minuten då Mannan Khalil satte 0-1. Skulle det komma mer? Nej, det blev ganska uddlöst trots övervikt i bollinnehavet från Bissarnas sida. Hemmalaget gnetade på, hittade sina försvarspositioner och stod för ett samlat och fokuserat intryck.

Fotbollspublik på Häradsvallen

Hemmalagets tålmodiga inställning och gästernas oförmåga att förvalta sitt bollinnehav slutade med en kvittering i 86:e matchminuten då Alige Barrow blev den lycklige målskytten. 1-1 som stod sig matchtiden ut.

Även om det var kallt i snålblåsten denna söndag var det definitivt kallare när jag senast var på Häradsvallen. 1:a advent 2021, närmare bestämt den 28/11 och frosten sprätte ovanpå gummigranulatet i plastgräset.

Det var kul att knyta an till årets division 2-seriespel tidigt på säsongen denna gång. Och det ska bli mycket intressant att följa både Trosa-Vagnhärad SK:s och Nyköpings BIS resa under säsongen. Det finns underhållningspotential när spelet satt sig och spelarna blivit varma i kläderna (bokstavligen). I början av säsongen brukar inte spelet se som bäst ut.

För den nyfikne finns det 150 matchbilder som du hittar HÄR >>>

Jag önskar båda lagen lycka till under säsongen och hoppas på att våra vägar korsas någon mer gång under 2022.

Kall advents-fotboll

Lokala fotbollsmatcher när vi nått fram till 1:a advent hör inte till vanligheterna. Nu har i alla fall jag fått uppleva detta tack vare mitt besök på Häradsvallen under söndagen. På ett övergripande plan var matchen mellan Trosa Vagnhärad SK:s och United IK Nordics herrar i den avslutande omgången av division 2 Södra Svealand viktig för det sistnämnda laget. Inte riktigt lika viktig för hemmalaget. TVSK hade äran att spela för medan United IK Nordic kunde gå för seger och en förhoppning om att Motala AIF skulle förlora eller spela oavgjort i sin sista match. Nu inträffade inte detta, Motala vann över IFK Eskilstuna med 3-0 och bärgade i och med detta hem seriesegern. Grattis!

På soldränkta men svinkalla Häradsvallen möttes TVSK och United IK Nordic den 28/11

Ett 40-tal huttrande åskådare samlades på Häradsvallen för att runda av division 2-säsongen. Jag har varit fler gånger vid denna anläggning som ungdomsledare inom flickfotbollen än som bevakande och fotograferande bloggare. Jag gillar Häradsvallen som ligger fint mellan två kyrkor. "Köldhåla" säger de med lokalkännedom. Jo jag tackar, svarar jag efter söndagens iskalla prövningar.

Fina Häradsvallen med både naturgräsplaner och en konstgräsplan nedanför klubbhuset

Att United från Södertälje hade mest att spela för märktes oerhört väl i inledningen av matchen. Hemmalaget fick knappt en syl i vädret och 0-1 trillade in i 9:e matchminuten. Anfallsvåg efter anfallsvåg höll framförallt hemmalagets vänstersida sysselsatta (vilket de kanske uppskattade eftersom de såg minst frusna ut av alla aktörer denna tidiga eftermiddag). När hemmalaget plötsligt och helt oväntat kvitterade till 1-1 i 20:e minuten fick de några minuters momentum innan både 1-2 och 1-3 trycktes in bakom Sebastian Kaburek i TVSK-målet. Ny kontakt i målprotokollet kom i 38:e minuten då en straff förvaltades framgångsrikt av hemmalaget.

Publiken på läktaren under 1:a-adventsmatchen

Den andra halvleken bjöd inledningsvis inte på någon direkt scenförändring, United var i förarsätet och kunde ännu en gång utöka sin ledning. 2-4 gjordes i 57:e minuten. Ju längre matchen led desto mer fick TVSK att säga till om. Men "att säga till om" är inte samma sak som "given målsuccé". Reduceringen kom dock men då var vi framme i matchminut 88 vilket skulle visa sig vara lite för sent för att också hinna med att kvittera. Slutresultatet 3-4 är nog inte så mycket att protestera över, det beskrev matchen hyfsat bra.

TVSK:s mål gjordes av Tobias Corneliusson samt Alexander Jacob (2 mål). Uniteds mål gjordes av Shirko Shhab (två mål) samt Robert Massi (2 mål).

Med stelfrusna fingrar lyckades jag emellanåt att träffa kamerans avtryckarknapp och mina 189 bilder från matchen hittar du HÄR >>>

Nu är det väl okej att hålla sig till inomhussporter ett tag, hoppas jag.

TVSK gick på en mina i division 3

Trosa-Vagnhärad SK hade efter 17 spelade omgångar av herrarnas division 3 Södra Svealand en hyfsat cool position högst upp i tabellen. Två poäng tillgodo på jagande IFK Eskilstuna. Lördagens uppgift var att på hemmaplan möta åttondeplacerade Ängby IF. Lika säkert som att Opel designar bilar för farbröder 75+, lika säkert var TVSK favoriter i denna match. Favoritskap i knivskarp konkurrens i en jämn serie är inte detsamma som garanterad seger, det kan TVSK intyga efter resultatet 1-2 och tappad serieledning.

TVSK:s Alige Barrow klämd mellan sköldarna under lördagens förlustmatch mot Ängby IF

Ett besök på Häradsvallen är garanterat belönande. Om inte fotbollen är generös får man åtminstone vistas på en förtjusande fotbollsanläggning. Klubbhuset, den vådliga trappan ner till slätten som breder ut sig med fotbollsplanerna, kyrktornen i två riktningar och ett inbjudande landskap är något jag fäst mig vid. Måhända är det mindre charmigt när nederbörden och vinden rullar in men så var det verkligen inte i lördags.

Häradsvallen i all sin prakt

Jag kan rent själviskt tycka att fotboll ska spelas på naturgräs och på Häradsvallen finns en jättefin 11-mannaplan. Det är väl i Vagnhärad som i Oxelösund att när väl plastmattan är lagd så ser man inte längre det frodiga gräsets tjusning. Jag vurmar för naturgräs av flera skäl men i egenskap av fototönt är det 100 resor bättre än ett varmt plastunderlag med värmedaller eller märkligt blänk. Nog om detta.

Där är det ju, naturgräset, som vilar sig i form till andra uppgifter (?)

Innan matchen bytte jag några ord med assisterande tränaren Fredrik Adolfsson. Han satt uppflugen på läktaren, förvisad till denna plats efter några mindre väl valda ord i senaste seriematchen mot Enhörna IF. Inget han var stolt över men nu var det som det var och han tvingades utstå "plågan" att se sitt lag från sidan utan att kunna vara med och påverka eller dra i några trådar.

Fredrik Adolfsson var en av 55 åskådare på Häradsvallen i lördags

Det var i alla fall skugga och därmed behagligare på läktarplats i lördags

Inledningsvis kunde hemmalaget visa upp ett spel som verkligen visade varför de under säsongen lyckats ta sig upp i tabelltoppen. Ett virvlande tempo och teknisk briljans från de flesta fötter. Oerhört underhållande och publikfriande. Tyvärr höll det bara i sig i 12-13 minuter och gav ingen utdelning i målprotokollet.

Huvuddomare Bojan Stojanovic assisterades av Ayse Bozkurt och Enes Izgi

Efter den inledande kvarten började Ängby komma in i matchen mer och mer. Tempot sänktes och plötsligt var det gästerna som dikterade villkoren ute på planen. En något märklig scenförändring som jag inte riktigt kan förklara. Förvisso hann domaren slita upp fem gula kort på de första 24 minuterna men det var snarast en markering var han ville ha nivån. Tre av korten landade hos TVSK men jag kan inte tro att de är ett brunkargäng som vinner sina matcher på att skrämma sina motståndare till underkastelse.

Ostskivan lufttorkade i den varma augustisolen

I 44:e gör Ängbys Martin Smith Erlandsson 0-1 efter att ha nickat in bollen från nära håll framför målet. Efter matchutvecklingen var det faktiskt inte helt ologiskt att bortamålet förr eller senare skulle komma. Initiativet och farten hade hemmalaget för länge sedan tappat.

Bollkajsorna kom denna gång från TVSK:s F09-lag

Halvtidssnack öppnar för möjligheter att samla ihop laget, korrigera detaljer eller hela matchplanen och gjuta mod i bringan på sina spelare. Måhända kunde TVSK-tränaren Jonatan Hansson se effekten av allt detta under andra halvlekens första minuter. Men efter en Ängby-hörna och några mindre lyckade försök att rensa stod det plötsligt 0-2 i 52:a minuten. Målskytt denna gång var gästernas lagkapten Hampus Eriksson.

Trosa-Vagnhärads tränare Jonatan Hansson i centrum av bilden

Änby IF kontrollerade tillställningen. De styrde, markerade, täckte ytor och blockade på ett sätt som inte hemmalaget på något sätt kom runt eller förbi. En småkrasslig joker i form av skytteligaledaren Marcus Björklund byttes in i 55:e minuten. Det blev inte lättare för hemmalaget förrän de i matchens slutskede blev allt desperatare och öste på med och mer. Reduceringen till 1-2 kom, naturligtvis från Marcus fötter, i 85:e minuten.

Marcus Björklund reducerade för TVSK till 1-2

En frispark i 90:e minuten landade i ribban för hemmalaget men trots en hel del press under matchens sista minuter samt under de fyra tilläggsminuterna stannade räkneverket på resultatet 1-2. Gästande Ängby IF gjorde det bra, spelade disciplinerat och bjöd på ett gediget och uppoffrande lagarbete.

Nyköpings- och TVSK-bekante Ahmad Awad var en av Ängby-spelarna som åkte norrut med en seger

Jag får erkänna att jag blev lite snopen när Trosa-Vagnhärad förlorade framför mina ögon och min kamera. Det är å andra sidan tjusningen med idrott, inget är självklart eller givet. De har nu en poäng upp till ledande IFK Eskilstuna med fyra omgångar kvar att spela. Självklart önskar jag TVSK stort lycka till i avslutningen av den spännande division 3-serien.

Jag efterlämnar ett bildgalleri från matchen med 175 bilder av varierande kvalitet. Du hittar bilderna HÄR >>>

Mitt lördagsäventyr slutade inte på Häradsvallen utan min fotbollsresa fortsatte till Enstaberga IP. Något jag berättar om i nästa blogginlägg.

DM-kvartsfinal i solnedgång

Under tisdagskvällen behövde jag sannerligen inte gå över ån efter vatten. Med några raska skutt (nåja) tog jag mig hemifrån till Stigtomta IP där det var finbesök för Stigtomtas fotbollsherrar. DM-spelandet får väl inte någon att gå upp i falsett men det puttrar på i bakgrunden av seriespelet. Efter en meriterande WO-seger för Stigtomta IF över Assyriska FF var det dags för kvartsfinalspel där serieledarna i division 3 kom på besök. Trosa Vagnhärad SK var givetvis storfavoriter i denna match och fick finna sig i att bli de som med stor sannolikhet skulle släcka Stigtomta-drömmarna om avancemang och i förlängningen spel ute i Europa. Hybris? Jajamen, någon alldeles vansinnigt.

Den som siktar högst vinner!

TVSK:s herrlag i division 3 är för mig ett stående dåligt samvete. Jag har i flera år tänkt åka till Häradsvallen för att titta till dem någon gång. Det är alldeles för länge sedan senast och jag tycker verkligen om Häradsvallen. Att nu se dem spela en bortamatch kunde kanske lindra mitt samvete en smula. Dock måste konstateras att det var ett får iklädd ulvkläder. Utan att ha järnkoll på division 3-truppen kan jag konstatera att man i DM-matchen ställde ett lag på planen med en hel del inslag av U-lagsspelare. Gott så.

Kamp och hårt slit präglade framförallt Stigtomta IF:s insats mot TVSK

När jag kom till idrottsplatsen ett par minuter före klockan 19.00 hade man redan spelat i 9-10 minuter. Tjuvstarten förde med sig att jag också missade gästernas första mål, det stod 0-1 på resultattavlan. Det var tydligen TVSK:s Timmy Österling som gjort mål i 8:e minuten.

Flagglinefadäs som jag inte fick visa eller skriva om. Så därför gör jag det.

Det publiken fick se under tisdagskvällen var ett hemmalag som spelade efter sina resurser. Hårt, bestämt och tufft. Och ett gästande lag som såg osynkat ut vilket inte alls är konstigt om de matchade en uppställning som inte var riktigt samspelt med spelare från dels div 3-gänget och dels från U-laget i div 6.

Bollen i huvudet hade gett en vanlig människa en skallfraktur. Marcus sköljde och körde vidare.

När första halvleken var färdigspelad stod det fortfarande 0-1 på resultattavlan. Och kexchokladen var slut i kiosken. Spelarna verkade trots allt trivas med kvällen, publiken måhända huttrade en aning men kan ändå inte ha haft särskilt mycket att klaga på (mer än den uteblivna kexchokladen).

Det var en sån där fotbollsfotokväll som händer allt för sällan

En uddamålsledning är inte mycket att sätta sin tilltro till. Även om man som TVSK har välmeriterade spelare att tillgå mot ett lag från ett par pinnhål nedåt i seriehierarkin. Att Stigtomta inte hade någon Mikael Hjelm eller Niklas Wennerberg på planen denna afton kan ha ställt till det. Laget skapade nämligen en hel del lägen men lyckades inte knacka in bollen i nätmaskorna.

Det var nära några gånger för Stigtomta IF mot TVSK under DM-kvartsfinalen

När gästernas tränarduo Jonatan Hansson och Fredrik Adolfsson tyckte att det fick vara nog bytte de in skyttekungen Marcus Björklund. Han behövde inte många minuter på planen förrän det stod 0-2. I 62:a minuten utökade gästerna därmed sin ledning och det var ju inte direkt orättvist även om hemmalaget och deras publik hoppats på något annat.

Trosa Vagnhärad SK:s Marcus Björklund, obeveklig.

Nu nöjde sig inte Trosa Vagnhärad SK-spelarna med detta utan Timmy Österling kunde fastställa slutresultatet 0-3 i 81:a minuten. Faktum var att Stigtomta IF ändå kämpade vidare och vaskade fram ett par riktigt kvalificerade chanser i matchens absoluta slutskede.

Timmy Österling gjorde 0-3 och domare Mattias Karlsson kontrollerade tröjnumret

För att spara på sin kanoniär till viktigare uppgifter i det spännande division 3-spelet byttes Marcus Björklund ut. Vem som kom in? Självklart assisterande tränaren Fredrik "Vecka" Adolfsson. Har man åkt till Stigtomta IP så vill man ju spela, det vet ju alla.

Marcus Björklund flyttar över kaptensbindeln till Fredrik Adolfssons arm

Denna tisdagskväll bjöd kanske inte på fotboll av världsklass. Hemmalaget förlorade men kan ändå vara nöjda med sin insats och gästerna gjorde sin plikt, fick matcha spelare i hetluften och har nu säkrat en semifinalmatch mot Södertälje FK. (Den andra semifinalen spelas mellan Nyköpings BIS och Värmbols FC.) Jag kunde njuta av en sommarkväll med varmt och inspirerande fotoljus och det är minsann inte det sämsta. Du hittar 177 bilder i mitt bildgalleri via denna länk >>> Och jag fortsätter träna med det nya objektivet som inbjuder till en skräckblandad förnöjsamhet.

Ha det!