OIK:s damer besegrades av KAIK på Ramdalens konstgräs

Damfyran fick sätta punkt för min helg i och med att jag åkte ner till Ramdalens IP på söndagskvällen då Oxelösunds IK tog emot Katrineholms AIK. Utifrån inspelade poäng och tabellpositioner skulle detta bli en bortaseger vilket också visade sig bli sanningen när 90 minuter var avklarade. Skrapar man lite på ytan finns det mer att berätta om matchen än slutresultatet och namnen på målskyttarna.

OIK startade upp sitt damlag inför säsongen 2025 med en trupp bestående av förstaårsseniorer samt omstartare. Efterhand som säsongen gick såg det bättre och bättre ut. Mycket att lära, mycket att återuppväcka. Denna säsong har man tagit sin första seger samt spelat en oavgjord match på de 6 inledande omgångarna vilket är tre poäng mer än man mäktade med ifjol.

Katrineholms AIK har jag inte tidigare stött på annat än i flicksammanhang. I vintras deltog de i damernas division 1-serie i futsal och nu var det alltså dags att spela även utomhus. Kul. Som jag förstår det består laget huvudsakligen av spelare med bakgrund hos DFK Katrineholm. Som du kanske känner till tvingades DFK dra sig ur årets division 3-serie strax innan seriestart p.g.a. spelarbrist.

Oxelösunds IK mötte Katrineholms AIK under söndagskvällen den 24/5 -26

Söndagens match i 6:e omgången inleddes på bästa sätt av OIK. Apropå omstartare så var målskytten Saosann "Sasse" Rammo och hon fixade 1-0 i 4:e minuten. Därefter fick vi se ett hemmalag som under matchens 20-25 första minuter höll uppe spelet väl, långt ifrån så ihåligt som laget emellanåt såg ut ifjol. Efterhand tog dock KAIK mer och mer över kommandot i matchen och kvitteringen till 1-1 gjordes av Andrea Lundberg i 28:e minuten. Det oavgjorda resultatet stod sig till pausvilan.

Den gamla bandyläktaren vid Ramdalens konstgräs

Den andra halvleken präglades av ett hemmalag som kämpade i motvind. Bokstavligen eftersom vinden definitivt gjorde sig påmind och blåste i planens längdriktning. Spelmässigt eftersom laget tappade sin struktur och organisation. KAIK gjorde vad de skulle och 1-2 kom i 55:e minuten via Maja Hellberg, 1-3 i 61:a minuten via Ulrika Sköld (så glad hon blev) och slutligen 1-4 via Wilmah Pettersson i 82:a minuten.

Grattis Katrineholms AIK till segern som just nu placerar laget på 4:e plats i en tabell som toppas av en annan nykomling nämligen Nyköpings BIS. Jag har absolut anledning att återkomma till dem i en bevakning, de stoltserar med 6 segrar av 6 möjliga och har 35-3 i målskillnad. För Oxelösunds IK finns det all anledning att se framåt och uppåt, de ligger tillsammans med tre andra lag på 4 inspelade poäng och har många spännande matcher kvar att spela. Årets division 4-serie är till skillnad mot division 3-serien en "riktig" serie med 10 lag och en vettig mängd roliga matcher.

I oförlåtande hårt ljus gjorde jag vad jag kunde för att få ut några vettiga bilder ur mina kameror och du hittar 130 matchbilder HÄR >>>

Over and out!

Solnedgångsseger för IFK Nyköping på Vallen

Fredagskvällen bjöd på division 4-fotboll, solsken och Folkungavallen. Hur bra är inte det? Det är inte mycket som slår denna kombination i min bok. På programmet stod IFK Nyköpings möte mot Eskilstuna-laget BK Sport. Ett IFK som verkar ha hittat sin mojo igen efter en minst sagt bedrövlig start på årets säsong. Förlust med 2-3 i de tre inledande matcherna men därefter har de radat upp tre segrar (2-1, 2-0 samt 2-1). BK Sport har haft det ännu lite kämpigare och kom till matchen med två segrar och fyra förluster på sina inledande seriematcher. Det ska också skrivas att årets division 4-serie är mycket intressant, tre lag har "kommit tillbaka" från division 3 (IFK Nyköping, Värmbols FC och IK Viljan) men det är nykomlingen Eskilstuna City FC från division 5 som för närvarande toppar tabellen.

IFK Nyköping tog sig an BK Sport på Folkungavallen den 22/5 -26

IFK förde spelet utan att för den skull varken dominera eller äga. Faktum är att den första halvleken visade upp två lag som verkade tävla i att vara sämst på att vårda bollen. Det berodde inte på att tempot var uppskruvat över spelarnas kapacitet och förmåga, kanske var det snarare det mittbacken Marcus Björklund skrek ut till sina lagkamrater framför läkaren på Folkungavallen -"Upp med fokuset!".

Folkungavallen, nedgående sol och publik som inte behövde frysa på träläktaren

När Liam Thunström kom runt på högerkanten och precisionsprickade in 1-0 i 38:e minuten tänkte i alla fall jag att det kanske var vad som behövdes för IFK för att släppa ner axlarna och trycka på. Icke alls, en vunnen nickduell av BK Sport direkt efter avspark och två av deras spelare kom fria framför IFK-kassen och så hade vi 1-1 via Christopher Persson. Tillbaka på ruta ett igen.

Kulan i luften med korvmojjen och lasarettsbyggnaderna i bakgrunden

Den andra halvleken bjöd på öppnare spjäll och fler anfall som ledde till avslut i båda riktningarna. Underhållningsvärdet ökade och bollen verkade inte brännhet att hålla vid fötterna på spelarna. IFK Nyköpings energiknippe Lukas Linderoth syntes ofta och mycket vilket är ett gott tecken för IFK. Allt oftare kunde IFK slå igenom bollar eller komma runt sin motståndare, kanske en fråga om ork. BK Sports målvakt Kevin Värn stod för flera klassingripanden. BK Sport å sin sida skapade en hel del riktigt vassa chanser men avsluten var minst sagt jätteskeva. Vi fick se 2-1 tryckas in av Elliot Nilsson i 74:e minuten och sedan satte Francisco Thomsson punkt för matchen med sitt 3-1-mål i 92:a minuten.

Inspirerad av det fina kvällsljuset fick jag ihop ett bildgalleri med ca 160 bilder som du hittar HÄR >>>

Jag tackar för denna gång och önskar lagen lycka till i det fortsatta seriespelet!

Legacy Allstars våruppvisning 2026

Lördagen den 16:e maj var dagen då man med fördel tillbringade ett par eftermiddagstimmar i Rosvallas A-hall. Det som bjöds var Legacy Allstars uppvisning i samband med föreningens våravslutning och vi som var där fick ta del av bredden på föreningens inspirerande verksamhet. Legacy Allstars har truppgymnastik och cheerleading på programmet och grupperna inom respektive program erbjuder tränings-, förberedande- och tävlingsgrupper.

En grupp som visar sitt fristående program inom truppgymnastiken 

Seniorlaget inom cheerleading

Programmet startade klockan 15.00 och var i mål strax före klockan 17. Alla grupper hade samlats på Rosvalla redan under förmiddagen för generalrepetition. Att ena läktarsidan var välfylld med publik var något som noterades av varenda aktiv. Spannet av reaktioner hos de mestadels unga deltagarna var stort. Vissa såg sammanbitna, storögda och något nervösa ut medan andra fick en extra energiboost och taggade till.

Publiken på läktaren, cheerleadinggrupperna på ena kortsidan och truppgymnasterna på andra sidan (ej i bild)

Det innehållsrika programmet för lördagseftermiddagens uppvisning

Som avslutning betraktat var detta utmärkt. Förutom underhållningsvärdet för oss åskådare fick framförallt de yngre deltagarna känna på ett större sammanhang vilket ger goda erfarenheter för framtiden. Allra mest tänker jag på att de yngsta fick se de äldre deltagarnas färdigheter och därmed något att se upp till och ta sikte på som mål med sin träning. De äldre kan å sin sida känna att de är goda förebilder. Win-win.

En av många akrobatiska inslag under uppvisningen

Jag var på Legacy Allstars julavslutning 2022 och därefter har jag fotat deras deltagande i Twist Cheer Comp i februari 2023. Dessförinnan har det blivit en del cheearleading-tävlingar som avgjorts på Rosvalla under åren. Tack vare detta är jag mer bekant med cheearleading än truppgymnastik och nu har jag lärt mig att truppgymnastik är indelat i fristående, tumbling och trampett. Jag har också lärt mig att det var rejält utmanande att ta vettiga bilder bredvid tumbling-mattan och trampetten ...

Innan programmet var klart skedde sedvanlig avtackning och samling på mattan för coacher och styrelse. Allt sammanhållet och kommenterat på ett förtjänstfullt sätt av styrelseledamot Olof Jonmyren.

Legacy Allstars coacher samlade på mattan i A-hallen

Legacy Allstars styrelse

Alla aktiva som var med på våruppvisningen 2026

Jag brukar alltid dela en länk till ett bildgalleri när jag bevakat ett arrangemang. Denna gång har jag valt att inte göra bildgalleriet publikt. Länken till bildgalleriet (med knappt 300 bilder) har jag skickat till föreningen men jag låter dem sprida länken internt till sina medlemmarna. Att fota cheerleading har för mig blivit allt mer omöjligt, tyvärr, och det ska ses i ett större sammanhang där fotografering av barn och ungdomar de senaste 10 åren blivit allt mer kontroversiellt. Med hänsyn till deltagarnas ålder och med respekt för deras integritet väljer jag denna väg. Jag vill också tillägga att jag blev ombedd att fotografera vid detta tillfälle, och det gör jag givetvis mer än gärna.

Lycka till Legacy Allstars! 

Tun-seger i bra division 7-match

Så här på Annandag Kristi Himmelsfärd (...) är det trivsamt att luta sig tillbaka och tänka på gårdagens division 7-drabbning på Enstaberga IP. Torsdagseftermiddagen bjöd inledningsvis på solsken och gräset var grönt och nydressat. Det publika intresset var stort, "alla" var ju lediga, och spelarna i de huvudsakligen unga lagen rejält taggade. Det är ju så här jag tänker mig den lokala fotbollen, gärna långt från plastgräs men nära till ett och annat träd runt planen.

IK Tun välkomnade Oxelösunds IK U till Enstaberga IP den 14/5 -26

IK Tun och Oxelösunds IK summerade säsongen 2025 helt olika. En förening gjorde det i dur medan den andra fick lyssna till moll. OIK:s representationslag kom tvåa i herrfemman och avancerade till div 4. IK Tuns A-trupp kom näst sist i div 6 och blev degraderade. Föreningarnas U-lag spelade div 7-fotboll och där kom OIK U på en sjätteplats medan Tun U landade på åttonde plats. Till denna säsong har sålunda Tuns U-lag upphört och A-laget ska göra vad de kan i division 7.

Torsdagsmatchen dömdes förtjänstfullt av Fredrik Steisjö

Vi som var på plats fick 90 minuter bra fotboll serverat framför våra ögon. Tuns herrar var trögstartade i båda halvlekarna men kunde ta kommandot och visade sig vara det vassare laget av de två denna gång. Sebastian Forsberg gjorde 1-0 i 20:e minuten och Olle Östlund utökade till 2-0 i 43:e minuten. Efter pausvilan såg det ett tag ut som att Oxelösunds U-lag knutit näven i fickan och bestämt sig för vända på steken och jag traskade mot Tuns mål för att vara med om något spännande skulle hända. Det var ett riktigt besluts-haveri, genast kom istället 3-0 via Theo Östlund och 4-0 via Olle Östlund (matchminut 69:e respektive 71). Lååångt från min kameralins i andra änden av planen. Tröstmålet som OIK U fixade var jag dock nära och det tillkom på straff efter en hands i matchminut 76, straffskytt Aldin Kurspahic. Slutresultatet skrevs alltså till 4-1.

Soligt men blåsigt på Enstaberga IP denna Kristi Himmelsfärdsdag

IK Tun gjorde sig förtjänta av denna seger. Visst fick deras målvakt Dennis Salcin göra några riktigt vassa räddningar (bravo!) men i det stora hela hade Tun kontroll på händelserna. Efter tre omgångar i div 7 Södra skuggar de båda lagen varandra i tabellen med två segrar och en förlust vardera. I toppen av tabellen hittar vi TVSK U som spelat ihop sju poäng. Tyvärr är det endast åtta lag i årets serie efter avhopp från Flens IF och Nävekvarns GoIF.

Jag har valt ut och samlat ihop drygt 190 bilder i ett bildgalleri som du hittar HÄR >>>

Keep up the good work och lycka till i seriespelet IK Tun och Oxelösunds IK U!

Delad poäng i div 6 på Rosvallas plastmatta

För nästan exakt ett år sedan var jag på Råbyborgen och bevakade division 6-mötet mellan de två samarbetslagen Råby-Rönö IF/Hargs BK U och IFK Nyköping U/Runtuna IK. Söndagen den 10:e maj var det dags igen, skillnaden mot ifjol var att lagen möttes på Rosvallas konstgräs och division 6-serien för våra lokala lag bytt geografi från Sydvästra till Sydöstra. Det gäller att hålla koll på väderstrecken ...

IFK Nyköping U/Runtuna IK mot Råby-Rönö IF/Hargs BK U på KGA den 10/5 -26

Samarbetena mellan de olika klubbarna har alltså fortsatt och det är förhoppningsvis till gagn för alla parter. Jag är lite osäker på hur många av spelarna som har sin licens hos Runtuna IK men samarbetet innebär i alla fall att Runavallens gräsmatta kommer till nytta regelbundet. Fjolårets maj-möte slutade med en trygg IFK/RIK-seger där siffrorna skrevs till 3-0 i deras favör. Till årets möte var det framförallt i IFK/RIK-laguppställningen flest "nya" ansikten visade sig. Hos Råby/HBK-gänget stretar veteranerna vidare och verkar fortfarande tycka att det här med fotboll ändå är något alldeles speciellt. Gott så.

På Rosvalla var det cheerleading-invasion och det gnistrade och glimmade på läktarplats

I majsolen fick vi se en tajt match där det möjligtvis var ett marginellt spelövertag till Råby/HBK under en del av första halvleken. Ingen dominans av något av lagen men det blev ändå 0-1 då Oliwer Eriksson gjorde mål för Råby/HBK i 43:e minuten. Mest dramatik var annars när IFK/RIK:s rutinerade coach Robert Andersson med glimten i ögat påtalade för Råby/HBK:s coach Victor Persson att han skulle hålla sig i sin tekniska zon.

25 minuter in på andra halvleken kvitterade IFK/RIK via Hugo Annerfors. Sedan dröjde det ända till 88:e minuten innan gästande Råby/HBK ännu en gång tog lednigen. Martin Finnberg fixade detta och med tanke på hans och hans lagkamraters glädjeyttringar trodde man kanske att det sena ledningsmålet skulle vara slutresultatet. Så blev det icke och ännu en gång lyckades IFK/RIK kvittera, 2-2 kom i fjärde tilläggsminuten och det var Nizami Hashimli som fastställde slutresultatet.

"Rättvisa" fotbollsresultat är alltid knepiga att utropa men i mina ögon kändes det ganska logiskt att lagen delade på poängen denna gång. Hemmalaget hade en träff i ribban och gästerna fick ett friläge i den sista ordinarie matchminuten, jag hade alltså inte protesterat om det slutat 3-3. Matchen avslutades med ett rött kort till vardera lag, utöver detta blev det några gula kort till båda lagen. En bra domarinsats är i alla fall mitt betyg.

Huvuddomare Markus Jalil med assisterande Markus Alsmak och Sharbel Bachir

Om alla aktörer på planen får tummen upp från mig så behöver jag nog vara mer ifrågasättande till min egen insats denna söndag. Jag satt på fel kortsida vid 3 av de 4 målen. Min inre svordoms-monolog över hårt ljus och värmedaller fick mig att längta till kvällssol och naturgräs men det får bli i en annan framtida match.

Du hittar mitt försök till bildgalleri HÄR >>>

Jag tackar lagen för underhållningen och önskar dem båda lycka till i årets division 6-serie!

Trosa Ultra Backyard 2026 avgjord

Tack! För andra året i rad har jag upplevt Trosa Ultra Backyard på nära håll och löpargemenskapens generositet går inte att ta miste på. Det är tummarna upp och breda leenden, push och pepp till de som behöver och ett synnerligen bra arrangemang av Enklaresport Running Club. Förutom att arrangören bjuder till med livesändningar, förtäring till deltagarna, löpande resultatrapportering m.m. så kan man även söka sig till Crazy Corner där mungiporna garanterat möter örsnibbarna. I en gatukorsning ca 1,5 km från starten rustar grannskapet upp för att bjuda de tävlande på underhållning en gång i timmen då de passerar. Hästhoppning med käpphästar när jag kom dit med mina kameror på lördagskvällen.

High five i Crazy Corner under Trosa Ultra Backyard

Trosa Ultra Backyard, förkortat till TUB, är en backyard-tävling som jag beskrev efter fjolårets besök. Du hittar det blogginlägget HÄR. Backyard Ultra är en tävlingsform där man springer en bana som mäter 6,7 km och ett nytt varv börjar därefter varje timme tills siste deltagare ger sig (egentligen tills näst siste deltagare ger sig för då behöver den som är kvar "bara" springa ett helt varv ytterligare för att vinna). Av de som avslutade på topp fanns det lite olika strategier men räkna med att springa varvet på ca 40-50 minuter för att därefter få lite vila och energipåfyllning innan nästa varv ska påbörjas. Springer du fort får du längre vila men bränner samtidigt mer energi ute på banan.

Många starter blir det från tävlingsområdets centrala plats vid Hamnplanen i Trosa

I december var de 250 startplatserna fulltecknade. När jag tittar lite närmare i resultatlistorna från 2025 och 2026 ser jag dock att ca 30 löpare inte kommit till start, varken ifjol eller i år. Synd med tanke på hur åtråvärda dessa platser verkar vara. Startfältet innehåller precis alla kategorier av löpare; glada motionärer, unga och gamla, ultraspecialister och söndagsjoggare. En snabb titt och jag konstaterar att löpning blivit en materialsport som sträcker sig långt bortom snabba och bra dojor. Numera är det vätskevästar, bälten, snabba glajjor, aktivitetsklockor m.m. som pryder många av löparna. När skymningen närmade sig på lördagskvällen var det obligatoriskt att bära reflexplagg och pannlampa, även detta ska alltså packas med för den som tänker sig fler än några enstaka varv ute på banan.

Trosa by night

Vi fick denna gång se lite omkastningar av pallplatserna sedan 2025. Fjolårets herrsegrare Magnus Högfeldt tävlade på annat håll (kvaltävling inför VM enligt uppgift). Damklassens segrarinna Jenny Lindroth kom till start även i år men sviterna efter en förkylning tyngde och Jenny tvingades kliva av efter 8 varv (jämfört med de 26 varv hon presterade ifjol). Nu fick vi istället följande segerpall i dam- respektive herrklassen:

Damer
1:a Ida Jansson, 30 varv (2:a 2025 med 24 varv)
2:a Kaja Holmqvist, 22 varv
3:a Emmy Benderix, 21 varv

Herrar
1:a Niklas Drakfors, 34 varv (2:a 2025 med 33 varv)
2:a Markus Forsström, 33 varv
3:a Krzysztof Michalski, 30 varv

Ida Jansson

Kaja Holmqvist

Emmy Benderix

Niklas Drakfors

Markus Forsström

Krzysztof Michalski

För egen del hade jag önskat att jag kunnat dokumentera även söndagens avgörande timmar. Med relativt nyopererad höft klarade jag bara av att vara på plats under lördagsförmiddagen samt kvällen. Jag har ju onekligen egenintresse i detta eftersom Ida Jansson är vår näst äldsta dotter. Å hennes vägnar vill jag framföra ett stort tack för stöttningen och pushningen som hon fick från bl.a. Niklas Drakfors och Jenny Lindroth när det tidigare personrekord på 24 varv var avklarat och det nya personrekordet skulle sättas. Den sistnämnde, som även var teamkompis i Stockholm Gerillalöpare, stannade kvar under söndagen och coachade samt gav välbehövlig benmassage m.m. Mycket uppskattat och värdefullt!

Jag har valt ut 430 bilder från lördagen som du hittar HÄR >>>

Som vanligt när det gäller mina sportbilder får föreningar och aktiva använda dem fritt till hemsidor och sociala medier. Inga problem. Vill du så taggar du mig (@Fotbollslasse på Instagram) men det är inget absolut krav. Det jag inte tillåter är att bilderna lämnas till tidningar (traditionell media) eller används i kommersiella syften.

Ännu en gång tack för det som bjöds under årets Trosa Ultra Backyard. På återseende!