En gång är ingen gång, två gånger är en vana

För nära nog ett år sedan arrangerade Nyköpings SK en ishockeycup kallad Lady and Old Knights Cup för första gången. Cupen riktar sig till veteranlag på herrsidan och rekreationslag på damsidan. Jag tyckte det var jättekul att jag blev knackad på axeln inför fjolårets cup och minst lika roligt inför detta års upplaga. Att fota sport och idrottsutövare oavsett nivå är kul och om det finns lokal anknytning är det ännu roligare.

Om cupen får en chans att genomföras även 2024 har Lady and Old Knights Cup blivit en tradition!

Man skulle kunna vara kritisk och hävda att vissa av spelarna inte är skolade ishockeyspelare. Då har man missat hela grejen med denna typ av aktivitet. Se leendena i spelarnas ansikten, se hur ögonen lyser upp, lyssna på tugget i avbytarbåsen och känn vibbarna i ishallen. Veteranlirarna med rutin från spel högt upp i seriesystemet får ännu en gång känna lite tävlingsnerv och de som kan betraktas som late-late bloomers får ta del av idrottens lockande sidor. Muskel- och ledvärken är solidarisk och bryr sig inte om bakgrund.

Ishockeyaction på Rosvalla helgen den 15-16/4 -23

Precis som ifjol deltog fyra veteranlag på herrsidan och sex rekreations/bredd-lag på damsidan. De möter varandra i matcher som spelas 2x15 minuter effektiv tid. Matcherna spelas parallellt i lilla och stora ishallen på Rosvalla. Jag valde att fota en period av varje match och knatade mellan ishallarna för att få med alla deltagande lag under cupens fem inledande matcher. På 15 minuter hinner i alla fall några spelare i varje lag svepa förbi kameran.

Tidig lördag morgon och publiksuccé var inte ordet som fastnade i mitt huvud

I skrivande stund är cupen inne på sin andra dag. Om du vill följa upplösningen gör du det givetvis bäst på plats men det näst bästa är kanske cupens hemsida där live-resultaten rullar in. 

Från lördagsförmiddagens första matcher har jag sammanställt ett bildgalleri med ca 250 bilder som du hittar HÄR >>>

Lycka till alla deltagare och stort tack för det ni bjöd på framför kameran!

Basketinvasion på Rosvalla

Av tradition vet vi att påskhelgen är detsamma som juniorhockey på Rosvalla. Denna påsk får dock ishockey-publiken konkurrens om parkeringsplatserna eftersom Nyköping Basket tillsammans med Fryshuset Basket arrangerar en stor ungdomscup i basket. Det är vid denna typ av arrangemang som Rosvalla visar sin potential och storhet, ishockeyn har två hallar och basketen spelade i alla fyra inomhushallar. Under ett och samma tak. Wow.

Basket i Rosvallas A-hall under Långfredagen

Jag tillhör de mindre resliga och har i två olika sportsammanhang känt mig extra kortväxt. Känslan har infunnit sig redan innan jag kommit fram till arenan och har berott på tillresta åskådare, passerande ledare och övriga intressenter. Volleyboll och basket är inte bara sporter där utövarnas längd tenderar att dra iväg, det är även sporter som växer på höjden vilket är extra utmanande att fota på ett framgångsrikt sätt.

Nyköping Fenix Cup spelas under långfredagen, påskafton och påskdagen i A-, B-, C- och Multihallen på Rosvalla. De 45 anmälda lagen på pojk- respektive flicksidan tävlar i åldersklasser från U12 till U15. Utöver alla svenska lagen finns en mer långväga gäst i form av Brwinowska Akademia Koszykówski från Polen och de ställer upp i pojkklassen U12.

Multihallen på Rosvalla

Matcherna under cupen spelas 4x6 minuter (effektiv tid) och basket är nog inte en helt lätt sport att sköta för sekretariatet. Många tidsregler finns och där ligger även handbollen i lä. Det enda riktigt dominerande ordet som hördes under matcherna som jag såg under långfredagseftermiddagen var "defense", kanske måste lagen påminnas om att försvara sig när motståndaren har bollen?

Nyköping Baskets tjejer mötte Alvik i B-hallen

I skrivande stund pågår cupen för fullt. Lördagens matcher pågår fram till strax före klockan 21 och vid 16-tiden på söndagen är finalpasset avklarat. Med andra ord finns det massor av basket att ta del av och kanske kan något av Nyköping Baskets sex deltagande lag nå framgångar. För att ha koll på cupens alla matcher och resultat har en informationsrik hemsida upprättats som du hittar HÄR >>>

Publik i B-hallen under långfredagen

Min ambition under långfredagen var att titta till cupen under ett par, tre timmar och förhoppningsvis fånga något av Nyköping Baskets lag. Det uppnådde jag men givetvis kom frågan från fler än en spelare om jag skulle fota deras kommande matcher. Ett mer eller mindre omöjligt uppdrag eftersom det krävts fyra stycken Fotbollslasse (en i varje hall) under nästan hela påskhelgen.

För att väcka basket-intresset har jag försökt få till ett bildgalleri från de matcher jag såg under fredagens första eftermiddagstimmar och du hittar 290 bilder HÄR >>>

Tack för möjligheten och förhoppningsvis återkommer denna cup på Rosvalla fler gånger!

Eskilstuna United omkalibrerade för Elitettan

Lördagen den 1:a april sparkades säsongen 2023 igång i Elitettan. Ett av de nya lagen är Eskilstuna United, tvångsnedflyttade från Damallsvenskan efter att ha misslyckats med sin ekonomiska balans när elitlicenserna skulle delas ut. Om detta kan man tycka och tänka mycket och för egen del blir det väldigt spekulativt utan att ha detaljerna i vad som egentligen skett inför och under fjolårssäsongen. Det jag inte riktigt kan släppa är att trots trycket "JAG 2030" på spelarnas matchtröjor verkade det vara många fler än spelarna som avlönades under fjolårssäsongen och avtackningarna avlöste varandra i försök att rädda elitlicensen.

Nu är de där de är och Elitettan är vad som gäller. En nivå som United spelade på senast säsongen 2013. Givetvis har degraderingen inneburit jättestora truppförändringar i klubben och man har fått bygga om från nästan noll. Några spelare finns kvar även om de inte var startspelare i allsvenskan. Laget och klubben behöver bygga en delvis ny identitet, en tuff uppgift både sportsligt och gentemot den damfotbollsintresserade allmänheten.

Eskilstuna United mot Mallbackens IF i Elitettan-premiären 2023

Den som tagit sig an den tuffa uppgiften att styra skutan på nya vatten är United-ikonen Vaila Barsley. När hon inte fick ett nytt spelarkontrakt inför 2022 blev det en säsong i BP men nu är hon tillbaka där publiken verkligen älskar henne, dock i rollen som ansvarig tränare. Försäsongen har inte varit lätt, förlusterna har radat upp sig men det har varit mot tufft motstånd. Å andra sidan har inte heller premiärmotståndarna Mallbackens IF haft en försäsong som kan beskrivas som en solskenshistoria. Två stukade lag där man kan misstänka att en hel del nerver var på utsidan när Tunavallens plastgräs beträddes klockan 15.00 på Stora Lurardagen.

Solsidan på Tunavallen men endast 218 åskådare hittade till premiärmatchen

Hemmalaget började optimistiskt och den första halvleken var ganska underhållande. United tryckte på, skapade en hel del i anfallsväg även om det inte blev jättefarligt särskilt ofta. Årets första målskytt Ida Åkerlund bjöd dock på en delikatess i 39:e minuten när hon kontrollerat lobbade in 1-0 med sträck vrist strax innanför straffområdesgränsen. Ett mål som dock kvitterades fyra minuter senare av Mallbackens lagkapten Irvina Bajramovic. Den andra halvleken inleddes med att gästerna fick ta tag i spelet och det hände inte mycket i Uniteds anfallsriktning (där jag satt redo med kamerorna till ingen nytta). Inte mycket pekade på ett hemmamål när vi kommit halvvägs in i den andra halvleken men då plötsligt blixtrade Lucia Duras till med en kanonträff i bortre målgaveln. 2-1 och ett väldigt, väldigt viktigt mål. Tungt för ett motståndarlag som sannolikt saknade självförtroende, stärkande för ett hemmalag som behöver greppa varje halmstrå för att få tuppkammarna att växa.

Eskilstuna United fick måljubla i vårsolen på Tunavallen

Skickligt lyckades hemmalaget avväpna sin motståndare i deras försök att jaga ikapp. De ingrepp som hemmamålvakten Julia Langörgen tvingades till utstrålade ett tryggt och säkert lugn. När den ordinarie matchtiden var på upphällningen ägnade United sig mestadels åt att få tiden att gå, bl.a. genom att låsa fast bollen nere vid hörnflaggorna. 2-1 var ju ändå en helt okej inledning på Elitettan-äventyret. Mallbackens allt desperatare försök att hitta målmaskorna blottade luckor i deras försvarsled som utnyttjades två gånger om på stopptid, första av Maja Alvin och slutligen av Lucia Duras. Slutsiffrorna 4-1 blev en önskestart för United.

Jag avrundar detta blogginlägg med att konstatera att det finns många nya och obekanta ansikten i årets United-trupp att bekanta sig med. Ett kärt nöje vilket jag hoppas att fler ska tycka från läktarplats. Det är omöjligt att ställa samma krav på årets trupp som på den etablerade skara spelare som funnit i klubbens allsvenska lag. Ett bekant ansikte sedan flera år tillbaka dök upp i andra halvlek när Eskilstunas Patrycja "Pato" Jerzak byttes in. Från IFK Nyköpings division 1-lag då jag såg henne första gången till futsal-spel med Stallarholmens SK förra vintern. Kul att Pato hittat till den sörmländska fotbollen ännu en gång, senast från spel med Bromölla i Elitettan.

Patrycja Jerzak aka Pato i Eskilstuna Uniteds matchställ säsongen 2023

I med- och motljus, i starkt solsken och bland skuggorna från hörnhusen på Tunavallen har jag lyckats plocka ut 210 bilder från premiärmatchen som du hittar HÄR >>>

Tack för underhållningen och lycka till under årets säsong önskar jag både Eskilstuna United och Mallbackens IF!

KSK bjöd in till veteranfotboll i Duveholmshallen

Den som åker till Katrineholm bör lämpligen se till att göra sig fler ärenden när man ändå är där. Min Katrineholmslördag blev därför en fullmatad historia där jag efter min bandykontakt av tredje graden tog mig hela den långa vägen från Backavallen till Duveholmshallen. Fågelvägen inte längre än att man bör gå sträckan men med kameror och objektiv blev det en bilfärd där motorn knappt förstod att den någonsin hade varit igång.

I Duveholmshallen arrangerade Katrineholms SK en veterancup i fotboll för spelare med minst 35 årsringar. Tyvärr hade de fem lagen redan hunnit spela när jag kom till platsen vid 13-snåret. Tyvärr eftersom det har sitt pris som veteran att dra igång maskineriet och få hela skiten att hålla ihop. Muskler som en gång varit, ligament och fästen, skelett, hjärta och lungor där helheten inte är starkare än dess svagaste länk. Nåväl, det fanns fortfarande fem lag som ville kämpa om pokalen och det får väl ändå betraktas som positivt (både för självbilderna hos spelarna och för den enskilda cupens överlevnadschanser på sikt).

Veteranmatcher i Duveholmshallen den 18/3 -23

Det handlade om 7-mannafotboll i "stor" hall och matcherna var 25 minuter långa. Till cupen hade förutom arrangören Katrineholms SK även Gropptorps IF, Värmbols FC, Gropptorps IF och Nyköpings BIS anmält varsitt lag. Hur kul som helst även om jag måste erkänna att det för min del handlade om mest igenkänning bland spelarna i Bissarnas gäng.

Jovars, det var en hel del publik på läktarna i samband med veterancupen

Min ambition var att fota alla lag åtminstone en gång. Eftersom jag dessutom hade haft en tidig start på dagen för bandycupen skull så fanns inte heller någon stark längtan efter att dröja mig kvar för att se vilket lag som gick segrande ur de pulshöjande prövningarna. Nu vet jag att det är KSK som ska gratuleras men in i det sista hade i stort sett alla lag chansen att ta titeln eftersom det var jämnt och vinster varvades med förluster i en svårtippad mix. Nyköpings BIS seglade in på 2:a-platsen strax före Värmbols FC, följda av Björkvik och slutligen Gropptorp.

I den svinkalla bandyhallen gav min bästa kamera upp och jag fick göra så gott jag kunde med övrig utrustning som jag hade med mig. Mina 150 bilder från cupen hittar du HÄR >>>

Tack till alla veteraner (och domare) där ute på planen, det var definitivt värt ett besök under cupen!

Råby Skoog Cup 2023

Det dåliga samvetet sitter i sedan jag missade mellandagarnas bandycup i Katrineholm. Att jag då blev sjuk från jul till nyår var inte kul och ännu värre var det att det gick ut över en sportbevakning som jag lovat. För att råda bot på det dåliga samvetet tog jag chansen att åka till Kronfågel Arena under helgen den 18-19/3 då Katrineholm Bandy arrangerade Råby Skoog Cup för U12-lag. Min ambition var att se de fyra inledande matcherna för att på så sätt ha haft alla åtta deltagande lag framför kameran.

Lördagsunderhållning i bandyhallen, här ser vi Katrineholm Bandy mot Sandvikens AIK

Cupens åtta lag delades in i två grupper och de spelade 9-mannabandy. För många av deltagarna var det första kontakten med 9-mannaspel eftersom de har denna spelform framför sig kommande säsong. Matcherna spelades 2x20 minuter. Lördagens gruppspel följdes av slutspel under söndagen och i skrivande stund är det endast minuter kvar innan finalen ska avgöras. Dit tog sig Sandvikens AIK och IFK Vänersborg.

Örebro SK representerades på läktaren av några tappra supportrar och en lysande flagga

När jag har sett ungdomsbandy så slås jag över hur duktiga de är. Hade jag kunnat åka skridskor så bra som dessa 11-12-åringar hade jag varit glad(are). Och av de matcher jag valde att se vill jag nämna mötet mellan IK Sirius och Örebro SK, en match som vanns av de förstnämnda med 3-2 men som var både välspelad och jämn.

För att ha koll på cupen rekommenderar jag klubbens sida >>>

Resultat hittar du HÄR >>>

Mina 200 bilder från de inledande matcherna hittar du HÄR >>>

Tack för en kylslagen men trevlig stund bredvid bandyisen. Nu ska jag försöka få liv i den av mina kameror som bestämde sig för att ge upp mitt under lördagens fotoäventyr ...

Nyköpings SK gav det en rejäl chans

Lördagen den 11:e mars var det upp till bevis för Nyköpings SK. Efter två 1-6-förluster på bortaplan mot Troja-Ljungby var man tvungna att hitta ett sätt att käfta emot och hålla liv i matchserien för en semifinalplats i Hockeyettans slutspel. Tufft med tanke på att Troja-Ljungby visat sig vara en eller annan klass bättre än Nyköping.

Nyköpings SK mot IF Troja-Ljungby på Rosvallas is lördagen den 11/3 -23

Kunde NSK lyfta sig, kanalisera energin på rätt sätt och dra nytta av det faktum att den tredje matchen spelades på hemmais? Utgångspunkten var vinna eller försvinna och mannen med högst tryck i ångpannan var utan tvekan huvudtränare Filip Algeman denna lördagseftermiddag. Som han peppade, eldade på och pushade laget under hela matchen. Mitt förhandstips om torsk med 2-5 kom alldeles på skam även om jag delvis fick rätt; NSK lyckades göra två mål medan de småländska gästerna behövde nästa fyra hela perioder för att göra tre pytsar.

Åh vad jag hade önskat att det hade kommit fler än 582 åskådare till denna match

Efter första perioden skrev jag i min anteckningsbok att "detta är hockey på riktigt!!" Nyköping fixade ledningsmålet med hjälp av Joakim Stjern Svensson innan gästerna kvitterade och tog ledningen inom loppet av 21 sekunder. Det går fort i hockey. Trojas målskyttar var Henrik Rommel och Jesper Emanuelsson. Hemmalaget spelade med intensitet och desperation, de smällde på och man märkte att spelarna hunnit komma in under varandras skinn under matchserien. Olyckligt att gästerna tagit ledningen men hemmalaget gnuggade på och visade att de trodde på sina chanser även i andra perioden. En period som bjöd på kamp men inte särskilt öppet spel. Det psykologiskt viktiga 2-2-målet av NSK:s Martin Thyllander i slutet av perioden satt som en smäck inför tredje akten.

Den tredje perioden präglades av två saker; riskminimering från båda laget och att döda numerära underlägen för NSK. Trots mycket boxplay lyckades Nyköping hålla motståndarna stången och vi fick oss till livs en fjärde period. Denna period blev om möjligt ännu mer tillknäppt där hemmalaget sjönk ganska djupt för att inte riskera att gå bort sig men där gästerna inte riktigt lyckades hitta in med giftiga avslut. Till sist kunde Troja-Ljungby utnyttja ett av flera powerplay och avgörande 2-3 kom med 32 sekunder kvar av perioden. Mannen med matchvinnar-gloria blev Jonathan Wikström.

Ett jublande Troja-Ljungby tackade den tillresta klacken efter avgörande 2-3 mot Nyköpings SK

Surt som tusan för Nyköping som ändå gav sig själva chansen i denna måste-match. Troja-Ljungby kunde inte briljera denna gång utan såg snarare lite besvärade ut av en motståndare som verkligen slet hjärta och lungor ur sina kroppar. För Troja-Ljungby fortsätter slutspelsäventyret med en lockande allsvensk plats som hägrar i fjärran. Och för Nyköpings SK bör det med lite distans till debaclet summeras som en bra insats på en nivå de tidigare inte befunnit sig på. Lärorikt för spelarna och organisationen runt laget och förhoppningsvis en energikick för den kommande säsongen.

Du hittar ett bildgalleri med 240 bilder HÄR >>>

Jag tackar båda lagen för en utmärkt lördagsunderhållning (bra mycket bättre än vad någonsin Melodifestivalen kan klämma ur sig).

Hargs-par i träningsmatcher

Den passerade helgen har bjudit solsken men iskalla vindar som pinat den som ändå vågat sig utomhus. Och det är väl exakt där vi hittar många fotbollsspelare just nu. Försäsongen är i full gång med träningar på vardagskvällarna och träningsmatcher på helgerna. Här i sydöstra hörnet av Södermanland handlar det om att tugga gummiduddar från Rosvalla eller Ramdalen. Det finns mycket att säga om konstgräs som underlag men just nu är det onekligen ett rätt smutt underlag jämfört med t.ex. naturgräs eller grus.

Hargs BK mötte div 4-motstånd i form av Dagsbergs IF

Att fota träningsmatcher är ingenting jag strävar eller längtar efter. Den här årstiden stillar dessa matcher möjligtvis suget efter att fota i dagsljus och är ett kärt återseende av fotbollen men jag vet att det kommer tävlingsmatcher med högre intensitet och kvalitet inom kort. Lagen kan dessutom få laborera med spelare, taktik och positioner utan att behöva bevakas och bedömas av en nyfiken bloggare.

Hur som helst ...

Söndagen den 5:e mars hade jag lovat IK Tun att fota herrlagets spelarporträtt till den trycksak ("Tunikan") som snart behöver gå till tryck. För att få chansen att vindpina mig åkte jag till Rosvalla i tillräckligt god tid för att hinna fota den första halvleken av träningsmatchen mellan Hargs BK:s division 4-herrar mot gästande Dagsbergs IF. Östgöta-laget huserar även de i division 4 och återfinns någon mil öster om Norrköping på vägen mot Vikbolandet. Det blev en kämpig tillställning för Nyköpings-laget som i halvlek låg under med 0-2 och i slutänden stannade vid 0-6. Eftersom jag tar lokalt perspektiv på de matcher jag bevakar (om det inte är derbyn då jag fördelar gracerna så lika som möjligt) så fick även jag en kämpig halvlek eftersom inte mycket av spelet skedde i Hargs anfallsriktning.

När halvtidssignalen ljudit omgrupperade jag mig från KGA till KGB. Upp med stativ, kamera och objektiv för att göra mig redo för porträttbilderna innan IK Tuns division 6-herrar skulle spela sin träningsmatch mot Hargs BK:s U-lag. I någon slags industriell skala svepte den ene spelaren efter den andre förbi kamerans sensor och vi kunde sedan fokusera på viktigare och roligare saker, träningsmatchen mellan division 6- respektive division 7-lagen.

IK Tun och Hargs BK U möttes i en träningsmatch på KGB den 5/3 -23

Den bedrägligt soliga vinterdagen visade sitt onda väsen under första halvleken då snöflingorna började singla ner från en till synes blå himmel. Detta tycktes inte bekomma spelarna som envetet vidhöll att kortbyxor är najs oavsett temperatur. Med bra spring i benen gjorde Hargs BK U sina mål medan IK Tun hittade målnätet med individuella konststycken. Den första halvleken stannade vid 2-2 och där tyckte jag att det fick räcka med friskluft för denna gång. Lagen följdes åt även i den andra halvleken och matchen slutade 3-3.

Det blev två mindre bildgallerier efter första-halvlekarna i dessa två träningsmatcher:

Hargs BK - Dagsbergs IF, 67 bilder

Hargs BK U - IK Tun, 90 bilder

Nu ges tyvärr inte stora möjligheter att tina upp till nästa omgång porträttbilder med tanke på de hotfulla väderprognoser som kastas över oss vårlängtande satar. Det återstår att se hur snön påverkar konstgräsplanerna till nästkommande helg, kanske får Tuns damlag vara beredda på porträttbilder iförda skidutrustning. Och ännu en inställd försäsongsmatch ... Häpp.