Tuns damer fixade kryss med minuten kvar

Efter en inledande och bekväm bortaseger med 5-0 över Telge United i damernas division 2-serie var det denna helg dags för IK Tun att ta sig an Värmdö IF i "hemmapremiären". Har man Enstaberga IP som sin hemmaarena är Rosvallas plastunderlag ett nödvändigt ont när naturgräset ännu inte blivit spelbart. Efter fjolårets degradering från division 1-nivån för Tun är det ändå lite kittlande att se hur division 2-nivån påverkats efter att så många lag tvingades kliva ner. Sneglar vi på tabellen i division 2 Östra Svealand efter två omgångar ser det helt okej ut för IK Tun men övriga lag från Södermanland innehar de tre sista platserna i tabellen och har spelat in sammanlagt noll poäng. Hällbybrunns IF, Skogstorps GOIF och Telge United FF får förhoppningsvis ordning på grejorna innan slutomgången den 7:e oktober.

IK Tun mot Värmdö IF på Rosvallas konstgräs den 22/4 -23

Värmdö inledde årets division 2-spel med att besegra IFK Aspudden-Tellus med 3-2. Utgången av lördagens eftermiddagsmatch var således oerhört svår att förutse. Det var en match som inleddes optimistiskt av hemmalaget där den offensivt pådrivande kraften var Hanna Lundqvist. När hon tvingades utgå redan efter ca 10 minuter p.g.a. en knäskada (?) efter att själv ha gått in i en duell med full kraft tappade Tun sitt initiativ. Kvar blev spridda skurar av anfallsförsök, oftast utan den där riktiga spetsen. Likaså kan sägas om gästerna som inte heller radade upp chanser mot Sabina Robertsson i Tun-målet. Sabina var på vippen att göra Hanna sällskap på sidan av linjen några minuter efter hennes skada då hon motade en boll så olyckligt att hon behövde omplåstring under några minuter. När sedan ytterligare en hemmaspelare blev liggande var nog IK Tuns sjukvårdsväskebärare Robert Lundin den svettigaste av alla på Rosvalla.

Välfyllt på läktaren vid konstgräsplan A på Rosvalla under dammatchen

En halvtimme in i division 2-matchen tog gästerna ledningen genom mål av Frida Haglund. För övrigt hade de båda lagen bra kontroll på sin motståndares försök till anfallsspel och det var under en ganska lång period av matchen mer spel i Värmdös anfallsriktning än tvärtom. Sådan märker man när man som jag sätter sig vid ena kortsidan för att försöka fota lite action.

Tun gjorde några byten när vi kommit en bit in i andra halvleken och med sju minuter kvar flyttades alltid duktiga Amanda Johansson upp i anfallet i jakt på en kvittering. Hemmalagets desperation gav åtminstone bättre tryck mot Värmdö-försvaret och till det bidrog även geparden Line Höök. Ett långt svepande inspel av henne från hörnflaggan seglade förbi mållinjen med två decimeters avstånd utan att något mer än så hände. Värmdö-ledarna flaggade för en önskad straff (som jag inte såg men misstänker att de bör haft rätt i utifrån deras reaktion) men så skulle även en straff utdömts för Tun när Emmelie Jönsson blev neddragen framför mål. 0-1 såg ut att stå sig men med minuten kvar att spela får Emmelie Jönsson bollen i fritt läge utanför straffområdet och därifrån gör inte den damen några misstag. 1-1 och det anser jag bör vara ett rättvisande resultat i en match där båda lagen hade lika svårt att skapa vassa chanser.

Nu får vi för IK Tuns del hoppas att Hanna Lundqvist skada inte är så allvarlig som den tycktes. Det får liksom räcka med frånvaron av Ebba Åkerman (meniskskada som åtgärdades för några veckor sedan) och talangen Ella Asplund som sedan en längre tid rehabiliterar för hopparknä. Laget har dessutom tappat fjolårets målskytt Ebba Karnehov till Smedby AIS när degraderingen var ett faktum. Att just Emmelie Jönsson fick göra kvitteringsmålet i lördagens match kan bli viktigare än just denna specifika poängräddning, får hon upp ångan fyller hon ett tomrum som laget saknar i frånvaro av andra målskyttar.

Jag hade utomordentligt kul vid sidan av planen med mina kameror även om värmedaller över konstgräs är galet svårt att hantera när man fotograferar på längre avstånd med teleobjektiv. Mina bilder från matchen hittar du HÄR >>>

Jag tackar för underhållningen och önskar all lycka i det fortsatta seriespelet!

Derbyseger på fasta situationer för Runtuna IK

Seriepremiär, förväntningar och förhoppningar ska sättas på prov och traktens naturgräslag ska hitta bokningsbara tider på Rosvallas eller Ramdalens konstgräsplaner. Jag utropar "Äntligen!" för är det något som känns genuint så är det den lokala fotbollen. Jag slipper det förbaskade inomhusljuset som förföljt mig det senaste halvåret och det går att åka för att göra en matchbevakning utan att böna och be om en ackreditering.

Distriktets division 5-serie för herrlagen drog igång denna helg och det skedde ackompanjerat av ett strålande vårväder. Lördagens gassande solsken och temperatur runt 20 grader är annat än att strutta runt i mössa, underställ och handskar på fotbollsplanen. Jag valde ut derbyt mellan Runtuna IK och IFK Nyköpings U-lag som började klockan 11.30 på KGA. Runtuna har inte rosat marknaden under försäsongen och IFK:s U-lag är ett bevis för att kamratföreningens herrverksamhet är stark numera. Derby är derby även om jag naturligtvis hellre hade sett lagen på Runavallen när planen blivit i spelbart skick. Framåt midsommar med andra ord ... ;-)

Runtuna IK i seriepremiär mot IFK Nyköping U den 22/4 -23

Vi var ganska många som sökt oss till Rosvallas konstgräsplan A denna lördag. Vi fick ta del av en kamp som föreföll tämligen jämn med två lag som inte riktigt hittade rätt i offensiven. Dessutom blev det en hel del kort utdelade där framförallt IFK:s U-lag föreföll något ur balans och en eftersläng gav till och med ett direkt-rött kort i andra halvleken. Mål fick vi i alla fall se även om bara ett av lagen producerade dem och samtliga målen gjordes i samband med fasta situationer.

Läktaren vid planen har just nu en måsskitsfläckig sporthallsfasad som fond

Runtuna gjorde 1-0 i första halvleken på en förträffligt slagen frispark. Det följdes upp av en straff (hands) direkt i inledningen av den andra halvleken. Sedan kom 3-0 och 4-0 på hörnor där 4-0-målet var ett flipperspel med bollen framför målet innan den slutligen hittade in.

Målskyttar för Runtuna IK blev Linus Stenberg x 2 (frisparken och straffen), Nnamdi Echekwu och Alvin Persson.

Du hittar ett 100-tal bilder från matchen via den här LÄNKEN >>>

Tack och lycka till under säsongen önskar jag båda lagen!

En gång är ingen gång, två gånger är en vana

För nära nog ett år sedan arrangerade Nyköpings SK en ishockeycup kallad Lady and Old Knights Cup för första gången. Cupen riktar sig till veteranlag på herrsidan och rekreationslag på damsidan. Jag tyckte det var jättekul att jag blev knackad på axeln inför fjolårets cup och minst lika roligt inför detta års upplaga. Att fota sport och idrottsutövare oavsett nivå är kul och om det finns lokal anknytning är det ännu roligare.

Om cupen får en chans att genomföras även 2024 har Lady and Old Knights Cup blivit en tradition!

Man skulle kunna vara kritisk och hävda att vissa av spelarna inte är skolade ishockeyspelare. Då har man missat hela grejen med denna typ av aktivitet. Se leendena i spelarnas ansikten, se hur ögonen lyser upp, lyssna på tugget i avbytarbåsen och känn vibbarna i ishallen. Veteranlirarna med rutin från spel högt upp i seriesystemet får ännu en gång känna lite tävlingsnerv och de som kan betraktas som late-late bloomers får ta del av idrottens lockande sidor. Muskel- och ledvärken är solidarisk och bryr sig inte om bakgrund.

Ishockeyaction på Rosvalla helgen den 15-16/4 -23

Precis som ifjol deltog fyra veteranlag på herrsidan och sex rekreations/bredd-lag på damsidan. De möter varandra i matcher som spelas 2x15 minuter effektiv tid. Matcherna spelas parallellt i lilla och stora ishallen på Rosvalla. Jag valde att fota en period av varje match och knatade mellan ishallarna för att få med alla deltagande lag under cupens fem inledande matcher. På 15 minuter hinner i alla fall några spelare i varje lag svepa förbi kameran.

Tidig lördag morgon och publiksuccé var inte ordet som fastnade i mitt huvud

I skrivande stund är cupen inne på sin andra dag. Om du vill följa upplösningen gör du det givetvis bäst på plats men det näst bästa är kanske cupens hemsida där live-resultaten rullar in. 

Från lördagsförmiddagens första matcher har jag sammanställt ett bildgalleri med ca 250 bilder som du hittar HÄR >>>

Lycka till alla deltagare och stort tack för det ni bjöd på framför kameran!

Basketinvasion på Rosvalla

Av tradition vet vi att påskhelgen är detsamma som juniorhockey på Rosvalla. Denna påsk får dock ishockey-publiken konkurrens om parkeringsplatserna eftersom Nyköping Basket tillsammans med Fryshuset Basket arrangerar en stor ungdomscup i basket. Det är vid denna typ av arrangemang som Rosvalla visar sin potential och storhet, ishockeyn har två hallar och basketen spelade i alla fyra inomhushallar. Under ett och samma tak. Wow.

Basket i Rosvallas A-hall under Långfredagen

Jag tillhör de mindre resliga och har i två olika sportsammanhang känt mig extra kortväxt. Känslan har infunnit sig redan innan jag kommit fram till arenan och har berott på tillresta åskådare, passerande ledare och övriga intressenter. Volleyboll och basket är inte bara sporter där utövarnas längd tenderar att dra iväg, det är även sporter som växer på höjden vilket är extra utmanande att fota på ett framgångsrikt sätt.

Nyköping Fenix Cup spelas under långfredagen, påskafton och påskdagen i A-, B-, C- och Multihallen på Rosvalla. De 45 anmälda lagen på pojk- respektive flicksidan tävlar i åldersklasser från U12 till U15. Utöver alla svenska lagen finns en mer långväga gäst i form av Brwinowska Akademia Koszykówski från Polen och de ställer upp i pojkklassen U12.

Multihallen på Rosvalla

Matcherna under cupen spelas 4x6 minuter (effektiv tid) och basket är nog inte en helt lätt sport att sköta för sekretariatet. Många tidsregler finns och där ligger även handbollen i lä. Det enda riktigt dominerande ordet som hördes under matcherna som jag såg under långfredagseftermiddagen var "defense", kanske måste lagen påminnas om att försvara sig när motståndaren har bollen?

Nyköping Baskets tjejer mötte Alvik i B-hallen

I skrivande stund pågår cupen för fullt. Lördagens matcher pågår fram till strax före klockan 21 och vid 16-tiden på söndagen är finalpasset avklarat. Med andra ord finns det massor av basket att ta del av och kanske kan något av Nyköping Baskets sex deltagande lag nå framgångar. För att ha koll på cupens alla matcher och resultat har en informationsrik hemsida upprättats som du hittar HÄR >>>

Publik i B-hallen under långfredagen

Min ambition under långfredagen var att titta till cupen under ett par, tre timmar och förhoppningsvis fånga något av Nyköping Baskets lag. Det uppnådde jag men givetvis kom frågan från fler än en spelare om jag skulle fota deras kommande matcher. Ett mer eller mindre omöjligt uppdrag eftersom det krävts fyra stycken Fotbollslasse (en i varje hall) under nästan hela påskhelgen.

För att väcka basket-intresset har jag försökt få till ett bildgalleri från de matcher jag såg under fredagens första eftermiddagstimmar och du hittar 290 bilder HÄR >>>

Tack för möjligheten och förhoppningsvis återkommer denna cup på Rosvalla fler gånger!

Eskilstuna United omkalibrerade för Elitettan

Lördagen den 1:a april sparkades säsongen 2023 igång i Elitettan. Ett av de nya lagen är Eskilstuna United, tvångsnedflyttade från Damallsvenskan efter att ha misslyckats med sin ekonomiska balans när elitlicenserna skulle delas ut. Om detta kan man tycka och tänka mycket och för egen del blir det väldigt spekulativt utan att ha detaljerna i vad som egentligen skett inför och under fjolårssäsongen. Det jag inte riktigt kan släppa är att trots trycket "JAG 2030" på spelarnas matchtröjor verkade det vara många fler än spelarna som avlönades under fjolårssäsongen och avtackningarna avlöste varandra i försök att rädda elitlicensen.

Nu är de där de är och Elitettan är vad som gäller. En nivå som United spelade på senast säsongen 2013. Givetvis har degraderingen inneburit jättestora truppförändringar i klubben och man har fått bygga om från nästan noll. Några spelare finns kvar även om de inte var startspelare i allsvenskan. Laget och klubben behöver bygga en delvis ny identitet, en tuff uppgift både sportsligt och gentemot den damfotbollsintresserade allmänheten.

Eskilstuna United mot Mallbackens IF i Elitettan-premiären 2023

Den som tagit sig an den tuffa uppgiften att styra skutan på nya vatten är United-ikonen Vaila Barsley. När hon inte fick ett nytt spelarkontrakt inför 2022 blev det en säsong i BP men nu är hon tillbaka där publiken verkligen älskar henne, dock i rollen som ansvarig tränare. Försäsongen har inte varit lätt, förlusterna har radat upp sig men det har varit mot tufft motstånd. Å andra sidan har inte heller premiärmotståndarna Mallbackens IF haft en försäsong som kan beskrivas som en solskenshistoria. Två stukade lag där man kan misstänka att en hel del nerver var på utsidan när Tunavallens plastgräs beträddes klockan 15.00 på Stora Lurardagen.

Solsidan på Tunavallen men endast 218 åskådare hittade till premiärmatchen

Hemmalaget började optimistiskt och den första halvleken var ganska underhållande. United tryckte på, skapade en hel del i anfallsväg även om det inte blev jättefarligt särskilt ofta. Årets första målskytt Ida Åkerlund bjöd dock på en delikatess i 39:e minuten när hon kontrollerat lobbade in 1-0 med sträck vrist strax innanför straffområdesgränsen. Ett mål som dock kvitterades fyra minuter senare av Mallbackens lagkapten Irvina Bajramovic. Den andra halvleken inleddes med att gästerna fick ta tag i spelet och det hände inte mycket i Uniteds anfallsriktning (där jag satt redo med kamerorna till ingen nytta). Inte mycket pekade på ett hemmamål när vi kommit halvvägs in i den andra halvleken men då plötsligt blixtrade Lucia Duras till med en kanonträff i bortre målgaveln. 2-1 och ett väldigt, väldigt viktigt mål. Tungt för ett motståndarlag som sannolikt saknade självförtroende, stärkande för ett hemmalag som behöver greppa varje halmstrå för att få tuppkammarna att växa.

Eskilstuna United fick måljubla i vårsolen på Tunavallen

Skickligt lyckades hemmalaget avväpna sin motståndare i deras försök att jaga ikapp. De ingrepp som hemmamålvakten Julia Langörgen tvingades till utstrålade ett tryggt och säkert lugn. När den ordinarie matchtiden var på upphällningen ägnade United sig mestadels åt att få tiden att gå, bl.a. genom att låsa fast bollen nere vid hörnflaggorna. 2-1 var ju ändå en helt okej inledning på Elitettan-äventyret. Mallbackens allt desperatare försök att hitta målmaskorna blottade luckor i deras försvarsled som utnyttjades två gånger om på stopptid, första av Maja Alvin och slutligen av Lucia Duras. Slutsiffrorna 4-1 blev en önskestart för United.

Jag avrundar detta blogginlägg med att konstatera att det finns många nya och obekanta ansikten i årets United-trupp att bekanta sig med. Ett kärt nöje vilket jag hoppas att fler ska tycka från läktarplats. Det är omöjligt att ställa samma krav på årets trupp som på den etablerade skara spelare som funnit i klubbens allsvenska lag. Ett bekant ansikte sedan flera år tillbaka dök upp i andra halvlek när Eskilstunas Patrycja "Pato" Jerzak byttes in. Från IFK Nyköpings division 1-lag då jag såg henne första gången till futsal-spel med Stallarholmens SK förra vintern. Kul att Pato hittat till den sörmländska fotbollen ännu en gång, senast från spel med Bromölla i Elitettan.

Patrycja Jerzak aka Pato i Eskilstuna Uniteds matchställ säsongen 2023

I med- och motljus, i starkt solsken och bland skuggorna från hörnhusen på Tunavallen har jag lyckats plocka ut 210 bilder från premiärmatchen som du hittar HÄR >>>

Tack för underhållningen och lycka till under årets säsong önskar jag både Eskilstuna United och Mallbackens IF!

KSK bjöd in till veteranfotboll i Duveholmshallen

Den som åker till Katrineholm bör lämpligen se till att göra sig fler ärenden när man ändå är där. Min Katrineholmslördag blev därför en fullmatad historia där jag efter min bandykontakt av tredje graden tog mig hela den långa vägen från Backavallen till Duveholmshallen. Fågelvägen inte längre än att man bör gå sträckan men med kameror och objektiv blev det en bilfärd där motorn knappt förstod att den någonsin hade varit igång.

I Duveholmshallen arrangerade Katrineholms SK en veterancup i fotboll för spelare med minst 35 årsringar. Tyvärr hade de fem lagen redan hunnit spela när jag kom till platsen vid 13-snåret. Tyvärr eftersom det har sitt pris som veteran att dra igång maskineriet och få hela skiten att hålla ihop. Muskler som en gång varit, ligament och fästen, skelett, hjärta och lungor där helheten inte är starkare än dess svagaste länk. Nåväl, det fanns fortfarande fem lag som ville kämpa om pokalen och det får väl ändå betraktas som positivt (både för självbilderna hos spelarna och för den enskilda cupens överlevnadschanser på sikt).

Veteranmatcher i Duveholmshallen den 18/3 -23

Det handlade om 7-mannafotboll i "stor" hall och matcherna var 25 minuter långa. Till cupen hade förutom arrangören Katrineholms SK även Gropptorps IF, Värmbols FC, Gropptorps IF och Nyköpings BIS anmält varsitt lag. Hur kul som helst även om jag måste erkänna att det för min del handlade om mest igenkänning bland spelarna i Bissarnas gäng.

Jovars, det var en hel del publik på läktarna i samband med veterancupen

Min ambition var att fota alla lag åtminstone en gång. Eftersom jag dessutom hade haft en tidig start på dagen för bandycupen skull så fanns inte heller någon stark längtan efter att dröja mig kvar för att se vilket lag som gick segrande ur de pulshöjande prövningarna. Nu vet jag att det är KSK som ska gratuleras men in i det sista hade i stort sett alla lag chansen att ta titeln eftersom det var jämnt och vinster varvades med förluster i en svårtippad mix. Nyköpings BIS seglade in på 2:a-platsen strax före Värmbols FC, följda av Björkvik och slutligen Gropptorp.

I den svinkalla bandyhallen gav min bästa kamera upp och jag fick göra så gott jag kunde med övrig utrustning som jag hade med mig. Mina 150 bilder från cupen hittar du HÄR >>>

Tack till alla veteraner (och domare) där ute på planen, det var definitivt värt ett besök under cupen!

Råby Skoog Cup 2023

Det dåliga samvetet sitter i sedan jag missade mellandagarnas bandycup i Katrineholm. Att jag då blev sjuk från jul till nyår var inte kul och ännu värre var det att det gick ut över en sportbevakning som jag lovat. För att råda bot på det dåliga samvetet tog jag chansen att åka till Kronfågel Arena under helgen den 18-19/3 då Katrineholm Bandy arrangerade Råby Skoog Cup för U12-lag. Min ambition var att se de fyra inledande matcherna för att på så sätt ha haft alla åtta deltagande lag framför kameran.

Lördagsunderhållning i bandyhallen, här ser vi Katrineholm Bandy mot Sandvikens AIK

Cupens åtta lag delades in i två grupper och de spelade 9-mannabandy. För många av deltagarna var det första kontakten med 9-mannaspel eftersom de har denna spelform framför sig kommande säsong. Matcherna spelades 2x20 minuter. Lördagens gruppspel följdes av slutspel under söndagen och i skrivande stund är det endast minuter kvar innan finalen ska avgöras. Dit tog sig Sandvikens AIK och IFK Vänersborg.

Örebro SK representerades på läktaren av några tappra supportrar och en lysande flagga

När jag har sett ungdomsbandy så slås jag över hur duktiga de är. Hade jag kunnat åka skridskor så bra som dessa 11-12-åringar hade jag varit glad(are). Och av de matcher jag valde att se vill jag nämna mötet mellan IK Sirius och Örebro SK, en match som vanns av de förstnämnda med 3-2 men som var både välspelad och jämn.

För att ha koll på cupen rekommenderar jag klubbens sida >>>

Resultat hittar du HÄR >>>

Mina 200 bilder från de inledande matcherna hittar du HÄR >>>

Tack för en kylslagen men trevlig stund bredvid bandyisen. Nu ska jag försöka få liv i den av mina kameror som bestämde sig för att ge upp mitt under lördagens fotoäventyr ...