Vid vägs ände med flicklaget

Det mesta kommer till en punkt, ett slut och en målgång. Det hände även söndagen den 26/9 för samarbetslaget mellan Stigtomta IF:s och Oxelösunds IK:s tjejer födda mellan -04 och -07. De har denna säsong tävlat i Södermanlands F15-17-serie. Sist av alla tävlingsuppgifter stod BK Sport på matchprogrammet och matchen avgjordes på Ramdalen IP:s plastgräs.

SIF/OIK mötte BK Sport på Ramdalen i F15-17

Tillställningen slutade 1-2 (1-1) efter ett sent segermål från gästerna. Måhända inte helt rättvisande sett till spelet och bollinnehavet, framförallt i första halvleken, men matchen bör ses som ett utbildningstillfälle och vädret var i alla fall väldigt njutbart.

Läktaren vid Ramdalen har blivit av med bakväggen. Tydligen.

Vad som händer härnäst med tjejerna i Stigtomta IF respektive Oxelösunds IK ska jag låta vara oskrivet. Förhoppningsvis finns damverksamheten i de båda föreningarna kvar även kommande säsong (även där har det varit ett samarbetslag mellan Stigtomta IF och Oxelösunds IK). Som vanligt när ungdomsfotbollen nått sitt slut mister man några som inte är beredda att fortsätta på seniornivå. Ytterligare några individer kommer antagligen att söka sig till andra föreningar.

Jag kan inte tala för starten i Oxelösunds IK men Stigtomta-spelarna började sin karriär som 6-åringar i en stor grupp där både pojkar och flickor födda -05 samsades. På vintrarna spelade de innebandy. Jag har tyvärr ingen arrangerad lagbild att visa men bilden här nedanför visar hur det såg ut under en träning i Parken den 1/6 2011.

Stigtomta IF:s pojkar och flickor födda -05 i Parken den 1/6 2011

Dagen till ära passade vi på att ta ett sista lagfoto på gruppen efter matchen mot BK Sport. De har onekligen vuxit till sig under de 10 år sedan de snubblade runt bland grästuvorna på Parken.

Stigtomta IF/Oxelösunds IK:s lag i F15-17 säsongen 2021

Från matchen mot BK Sport har jag sammanställt ett bildgalleri med 112 bilder som du hittar HÄR >>>

Jag tackar spelarna, ledarna och alla föräldrar i laget för åren som varit. Jag önskar alla spelare lycka till i framtiden oavsett vilka val ni nu kommer att göra. Våra vägar korsas förhoppningsvis igen.

Slutspelsrugby på G

Min allra första foto-kontakt med rugby ägde rum våren 2016 då jag åkte ner till Himmelstalundsfältet i Norrköping. Efter detta tillfälle har det huvudsakligen blivit 7-mannarugby för min del när jag valt att leta upp rugbymatcher inom lagom kör-avstånd. 7-mannavarianten har fördelen att vara hyfsat glesbefolkad på stor yta och det är lättare att ta bilder med frilagd/separerad action. Jag missade denna 7-mannasäsong helt och hållet och det skyller jag på min höftledsoperation med efterföljande komplikationer. Något som fortfarande begränsar mig tämligen mycket, tyvärr.

Härlig rugbyaction mellan Norrköpings RK Troján och Stockholm Exiles RFC

Lördagen den 25:e september var det dags för den sista omgången i allsvenskans gruppspel då 6 stycken lag i södra gruppen samt 4 lag i norra gruppen skulle göra upp om de fyra semifinalplatserna. Jag åkte ner till Bollspelaren i Norrköping där Troján tog emot Exiles i en match som även påverkade Enköping RK (som samtidigt mötte redan avhängda Hammarby på Gubbängsfältet). En komplicerad historia med inbördes möten och med en målskillnadsaffär modell intrikat.

Rugby på Bollspelaren i Norrköping

Matchen mellan Troján och Exiles var på pappret och i förhand en match som regerande mästarna Exiles torde varit favoriter att vinna. Hade så skett hade fjolårets finalister Troján stått utanför slutspelet denna säsong. Nu slutade den underhållande och straffpoängrika matchen 36-18 till Trojan (16-15 i halvtidspausen) och det ledde till att Enköpings rugbyherrar fick den försmädliga tredjeplatsen i gruppen.

Semifinalerna 2021 spelas på följande sätt:

Lördagen den 2/10 klockan 14.00:

Norrköpings RK Troján - Göteborg RF

Pingvin RC - Stockholm Exiles RFC

Lördagen därefter (9/10) möts förlorarna i semifinalerna i en kamp om bronsplaketten samt segrarna i en match om den ädlaste valören. Skulle Troján vinna sin semifinal kommer de att spela finalen på bortaplan. (Om de förlorar semifinalen spelar de däremot om bronsplaketten på hemmaplan.)

Finväder, rugbyklunga och mycket mer behövs inte för en perfekt höstlördag

Mitt löfte till mig själv att hålla bloggtexterna mycket korta är på väg att spricka i och med detta inlägg. Jag konstaterar att jag saknat rugby-atmosfären något alldeles väldigt. När jag för ett par veckor sedan fotade mina första fotbollsmatcher efter höftledsoperationen fick jag från rugby-håll höra i sociala medier att det var kul att jag var "tillbaka" men att det var en förskräckligt konstig form på bollen i mina bilder. Jag råder nu bot på detta och kompenserar med ett bildgalleri innehållande 154 rugbybilder som du hittar HÄR >>>

Jag vill avsluta med att göra reklam för ett par rugby-landskamper på Bollspelaren i Norrköping i slutet av oktober. Våra svenska herrar möter Luxemburg den 23/10 klockan 14.00 och våra damer tar sig an Tjeckien klockan 14.00 den 30/10. Jag hoppas att kunna vara på plats, jag hoppas du tar tillfället i akt också!

Problemfri seger för Råby över tabelljumbon

Lördagsvädret hade kunnat vara sämre, det regnade ju inte, men i allt övrigt måste vi nu definitivt erkänna för oss själva att hösten är här. I de Corona-stympade fotbollsserierna återstår inte många omgångar. Inomhusidrotterna har seriepremiärer. Hann jag med? Nej, men det kommer nya säsonger med möjligheter att ta fler fotbollsbilder.

Ett greppat halmstrå under lördagen blev det i alla fall när Råbyborgen besöktes. På programmet stod division 5-möte mellan Råby/Rönö IF och gästande tabelljumbon Gillberga-Lista IF. Flaggan var hissad, kiosken öppnad och grillen tänd. Som vanligt lyckades jag inte hinna med att omvandla kaffe-biljetten jag fick i entrén till den äkta varan.

Råby/Rönö IF besegrade Gillberga-Lista IF med säkra 7-1

Hemmalaget gjorde processen tämligen kort med sina motståndare. Segersiffrorna skrevs till 7-1 (5-1) efter tre inledande mål av Martin Wendt (grattis till ett äkta hattrick) samt ett mål vardera för Jesper Agerin, Henrik Denninger, Robert Andersson och Mathias Vestin. Utöver ett hattrick fick vi även se hemmalagets målvakt Didrik Bohlin enhandsrädda en straff i slutet av första halvleken. Och jag fick se en felfri mittback hos hemmalaget vid namn Patrick Skedung. Kudos!

Sedan Råby/Rönö IF genom sin derbyseger över Stigtomta IF den 4/9 förnyade sitt ägarskap över Täckhammarsbron (den står ju på spel så fort dessa lokalkonkurrenter möts) så har de verkligen tagit ansvar för sitt bro-innehav. När jag passerade nämnda bro till matchen möttes jag av följande skylt:

Råby/Rönö IF tar ansvar för sin bro

Ett par omgångar återstår för distriktets division 5-herrar och banne mig om inte Råby/Rönö har vittring på de två översta platserna i tabellen som leder till avancemang. 

Du hittar 136 bilder från lördagens match via denna länk >>>

Tack för möjligheten att åka över bron så att jag kan matchbevaka!

Blågult division 7-derby på Sjösa IP

Du som ännu inte varit på Sjösa IP borde bege dig dit för en titt. Se dig omkring, insup fotbollsvibbarna och uppskatta insatserna som lett till att det tidigare nedlagda seniorlaget återuppstod inför säsongen 2020. Vi är snart i slutet av den andra Corona-säsongen och det är synd och skam att jag inte kom till idrottsplatsen för en bevakning förrän lördagen den 11:e september.

Nu är denna punkt i min bucketlist avbockad och sinnesfriden är återställd.

Division 7-derby mellan Sjösa IF och Hargs BK U

Redan på förhand var det lätt att gissa utgången av mötet mellan Sjösa IF och Hargs BK U. De förstnämnda tappade initiativet till serieseger till Oxelösunds IK som vann lagens möte förra helgen med 3-2 hemma på Ramdalen. Om båda lagen går rent under återstoden av seriespelet är det OIK som tar hem seriesegern. Hargs BK U ligger skrynkligare till och kämpar med nystartade Nyköpings BK om sistaplatsen. Matchen på finfina Sjösa IP slutade 6-0 (1-0) efter två mål av Rasmus Aggeroth samt vardera ett mål av Eddie Jinglöv, Eric Stenius, Gustav Hagberg och Rebin Taleb Aziz.

Extra beröm domare Admir Turanovic som i mina ögon stod för en mycket bra insats. Och ett uppmuntrande ord till spelarna i Hargs BK U som dissade sig själva alldeles för mycket både innan matchstart och under pågående spel. Uppmuntra varandra och ge de unga spelarna som ska skolas in inom seniorfotbollen stöttning. Jag gissar att alla spelar för att man faktiskt tycker väldigt mycket om fotboll, eller hur?

Mina upplevelser vid Sjösa IP sammanfattas i ett bildgalleri med 151 bilder som du hittar HÄR >>>

Jag tackar för kaffet och åker mer än gärna till Sjösa (eller för den delen Krikonbacken) fler gånger i framtiden.

Dimmigt möte för Bissarnas F06-08 mot Järna SK

De senaste veckorna har jag sett en hel del lokala fotbollsmatcher. Men att bara titta och inte fota är nervpåfrestande, det måste jag erkänna. Hur som helst så tyckte jag att tiden och min opererade höft var mogen för sportfoto när vi nått fram till mitten av september anno 2021. Efter två fotograferade lördagsmatcher kan jag konstatera att min kropp inte riktigt svarade på påfrestningen som jag hade hoppats.

Framgent har jag lovat mig själv att hålla mina matchbevakningstexter väldigt korta. Syftet med dessa blogginlägg får främst bli att vara bärare av länken till det bildgalleri jag har skapat. Jag skulle kunna ha en lång utläggning om varför jag tagit detta beslut men för stunden nöjer jag mig med att konstatera att så kommer det att bli med blogginläggen.

Nyköpings BIS mot Järna SK i F14 Grupp 2 under lördagsförmiddagen

Mitt första mål för lördagen blev Rosvalla där en dimmig omgivning bjöd på full aktivitet. Som vanligt ska tilläggas. Och ett uppenbart parkeringselände i och med att många parkeringsplatser försvunnit till förmån för barack-byggnader. Det blir mycket tydligt när nationella cheerleadingtävlingar avgörs i inomhushallarna, tävlingar som alltid drar väldigt många besökare till Rosvalla.

Biss-tjejerna och Järna SK bjöd på en trevlig match där hemmalaget drog längsta strået och avgick med segernsom summerades till 2-0. Bissarnas mål av Cornelia Skuthälla Hirvelä och Millie Maurer. Hatten av för båda lagens spelare som jag tycker tog många bra beslut i situationerna ute på planen. Och en extra tumme upp för Järna SK som hanterade 9-mannamatchen trots avsaknad av avbytare.

Mitt bildgalleri innehållande 114 bilder hittar du HÄR >>>

Jag tackar för insaten i dimman och önskar båda lagen lycka till framöver.

Rivstart på Stigtomta IF:s fotbollsskola 2021

Ett arrangemang som ligger mig alldeles extra nära om hjärtat är Stigtomta IF:s fotbollsskola. Jag har skrivit om den några gånger tidigare men i denna blogg är det nog så långt tillbaka som 2012 då jag skrev ett par inlägg. Lokalsportens och SN:s bloggar är ju borta från internet sedan några år tillbaka.

Första inlägget

Andra inlägget

Mina fyra döttrar har alla varit deltagare och sedan provat på att vara ledare i fotbollsskolan. (Fyran gör detta år sitt första år som ledare.) Själv har jag under några år hjälpt till med arrangemanget. Nu är det några år sedan jag bidrog med något vettigt i detta sammanhang, min kvarvarande insats har stannat vid att jag fotograferat och delat bilderna med idrottsföreningen.

Full fart bland de yngsta grabbarna

Fotbollsskolorna i Stigtomta IF:s regi hade sin start 2004 och då som i så många andra fall var det Kjell Larsson som var initiativtagare. I år är ingenting längre sig likt i Stigtomta IF eftersom Kjell hastigt gick bort dagarna innan jul 2020. Saknaden är stor, tomrummet som Kjell lämnat efter sig är omöjligt att fylla. När årets fotbollsskola inleddes söndagen den 8/8 inleddes den med några ord till Kjells minne.

Stigtomta IP fylls av deltagare, ledare och anhöriga en vecka per år

Fjolårets fotbollsskola ställdes in p.g.a. pandemin. Detta år valde föreningen att senarelägga sitt arrangemang till slutet av sommarlovet med förhoppningar att restriktionerna skulle lätta. Ett klokt val och nu gavs max 80 deltagare chansen att vara med (mot normala 90-105 deltagare).

En spännande gäst fick alla deltagare att sätta sig ner inför ett världsrekordförsök

Fotbollsskolans första kväll innehöll en spännande gäst som var på plats för att sätta ett nytt världsrekord i bolljonglering. Tomas Lundman var på besök under fotbollsskolan redan för 10 år sedan och nu var det alltså dags igen.

Tomas Lundman, bolljonglör och bolltrollare

Innan världsrekordförsöket i liggande bolljonglering gick Tomas och hans sidekick runt bland deltagargrupperna för att låta alla prova olika bollbalansövningar.

Balansera en boll kan göras på många olika sätt. Tydligen.

Ett rekord för Guinness Rekordbok kräver en hel del förberedelser och dokumentation. Insatsen ska kunna verifieras på olika sätt och där halkade även jag in på ett bananskal med mina kryckor men framförallt med mina kameror. Två fotbollsdomare behövde också närvara vilket föreningen ordnade fram tillsammans med en officiell tidtagare.

Isak Björkeng var en av domarna som engagerats för att verifiera världsrekordet

Världsrekordet som jagades var Tomas eget sedan tidigare och gick alltså ut på att jonglera en fotboll med fötterna i ryggläge. Detta behövde göras i drygt 15,5 minuter för att skriva in ett nytt rekord i Guinness Rekordbok. Ackompanjerad av musik och åskådarnas applåder tog Tomas kontrollerat sig fram till ett nytt rekord.

Världsrekord i bolljonglering på Stigtomta IP av Tomas Lundman

När rekordet var säkrat fanns utrymme för lite uppvisning och Tomas visade upp sina konster innan även några frivilliga deltagare fick visa upp vad de lärt sig tidigare under kvällen. Parallellt med detta tittade jag ängsligt upp mot orosmolnen (eller om det var åskmolnen) som västerifrån kom onödigt nära innan de fortsatte norrut.

Tomas visade prov på boll- och balanssinne

Åskmoln som trots allt höll sig på behörigt avstånd

Tomas Lundmans sista insats kan ha varit den mest krävande. Autografer skulle skrivas och kön ringlande lång över Stigtomta IP:s nyklippta gräs. Parallellt med detta fick deltagarna gruppvis gå upp mot kiosken för att få korv med bröd samt en Festis. Så kan en första dag på en fotbollsskola i Stigtomta IF:s regi se ut.

Jag har satt samman ett bildgalleri som du kommer åt HÄR >>>

Du hittar även några bilder på Stigtomta IF:s hemsida >>>

Autograf på deltagartröja

Jag avrundar med att konstatera att jag i början av juli borde ha skrivit en 10-årskrönika för denna blogg. Sommaren 2011 startade jag upp bloggen Nyköpings Damfotboll som sedemera flyttade till Lokalsporten, bytte till en bredare inriktning innan den hamnade hos Södermanlands Nyheter och slutligen kom tillbaka "hem" till denna bloggplats. Jag får se om jag skriver något sådant inlägg, just nu har jag en del att kämpa mot efter en höftledsoperation som ledde till komplikationer och därmed ett halvtaskigt hälsoläge i nuläget.

Jag vet inte hur de närmaste månaderna kommer att se ut. Jag kan inte utlova några matchbilder eller bloggtexter, det blir när det blir. Men jag vill åtminstone försöka mig på att titta på lite sport i väntan på bättre tider. Förhoppningsvis ses vi ute i verkligheten (om inte solen lyser för då får jag inte visa mig p.g.a. den förbaskade antibiotikan).

IK Tuns damtrupp i träningsmatch mot Lindö FF

Första och bästa tillfället. Så kan man antagligen misstänka att IK Tuns och Lindö FF:s bokningsansvariga tänkte när de tog chansen att låta sina damlag lufta fotbollsdojjorna i en träningsmatch under tisdagskvällen. Datumet 1:a juni var ett av de mest efterlängtade datumen i idrotts-Sverige i och med att det innebar lättnader av pandemi-restriktionerna. Äntligen dags för matcher även för nivåerna under elitskiktet.

IK Tuns Hanna Lundmark försökte stoppa Lindö FF:s Molly Wiklander

 

Inte nog med att seniorspelare nu får utöva sin sport i matcher mot andra än de egna lagkamraterna, det är också okej att släppa in fler än åtta arma själar som publik. Med förutsättningarna som råder på Enstaberga IP är publiktaket just nu 100 personer (men om man har en arena med numrerade sittplatser kan man släppa in upp till 500 åskådare).

Tisdagskvällens domartrio Bemir Brkic, Bassel Sahiuni och Admir Brkic

För IK Tuns damer är det spel i division 1 och 3 som gäller säsongen 2021. De drar igång seriespelet i båda serierna helgen den 5-6 juni. Avsaknaden av träningsmatcher innan seriespelet i kombination med en oändligt lång försäsong tack vare pandemin gör att önskemålet om åtminstone en träningsmatch innan tävlingsmatchandet börjar är starkt. För Tun-spelarna är det extra pirrigt med tanke på tränarbytet inför säsongen och därmed också en förändrad taktik. 

IK Tuns huvudtränare Kent Lembke

Under fjolårssäsongen möttes IK Tun och Lindö FF i division 1. De förstnämnda klarade av att säkra ett nytt kontrakt medan de sistnämnda inte gjorde det. Ändå intressant att notera att Lindö FF hade ett par välbekanta ansikten med till Enstaberga IP under tisdagskvällen i form av Irmeli Jonsson och Molly Wiklander från IFK Norrköpings Elitettan-trupp. Bakgrunden går att läsa om här >>>

Hos IK Tun har det inte skett några dramatiska truppförändringar. Självklart är tappet av Emma Holm till Linköpings FC kännbart men man har också fått glädjen att välkomna en ung talang till klubben som tisdagen till ära fick uppmärksamhet på lagets hemsida >>> Kul för Ebba Karnehov och IK Tun är att gratulera för möjligheten att vara en del av utvecklingen för denna talang.

Ebba Karnehov, från IFK Nyköping till IK Tun inför säsongen 2021

Träningsmatcher ska inte sönderanalyseras av oss utomstående. Den förmånen tillfaller ledarstaben. Att det finns saker att slipa på är självklar, lika självklar som spelglädjen men också anspänningen hos spelarna som äntligen fick en motståndare framför sig på planen. Det blev en match med två olika ansikten. I första halvleken startade den troliga startelvan då Enskede IK besöks under söndagen i division 1-premiären. Med sammanlagt 22 spelare i träningsmatch-truppen, varav tre målvakter, blev det en helt annan uppställning i den andra halvleken. Att U-lagsspelarna bitvis kämpade med att inte riktigt tillåtas få den tid med bollen de behövde innebar att Lindö kunde ta kommandot och trycka på. Slutsiffrorna skrevs till 3-4 men i halvtid ledde hemmalaget med 2-1. Tuns båda mål i första halvlek tillkom i samband med hörnor medan Lindös mål gjordes på straff i 45:e minuten.

Amanda Johansson nickade in 1-0 i 24:e minuten för IK Tun

Katja Andersson utökade Tuns ledning till 2-0 med en bredsida intill ena stolproten

Lindös kvittering till 2-2 kom i 65:e minuten och i 79:e minuten var det deras tur att nicka in en hörna. Ett par minuter senare kom också 2-4. Slutresultatet fram till 3-4 fastställdes av Tuns sprinter Line Höök i 83:e minuten. Och detta blev det enda mål där jag var på "rätt" planhalva med min kamera. (Problemet var att jag var på väg att flytta mig från ena sidan målet till den andra och hann bara slita upp kameran och fota från höften när Line förvisade bollen i nät.)

Line Höök reducerade till 3-4 i träningsmatchens slutskede

Line kom lagom nära mållinjen för sitt avslut

Tyvärr fick vi se IK Tuns Linn Thorell skada foten i slutet av matchen och det är bara att hoppas att skadan inte är av den allvarligare sorten. För övrigt är kvällsmatcherna på Enstaberga IP en utmaning då den nedgående solen tenderar att förblinda i vissa vinklar. För mig som sportfoto-entusiast är det både lockande och skrämmande, motljuset och skuggorna är ändå väldigt intressanta att laborera med i bilderna. Med spelarskuggor som till slut var så långa att de sträckte sig till Skavsta flygplats fick jag den utmaning jag behövde (och mer därtill).

Du hittar mitt bildgalleri med 129 bilder via denna länk >>>

Nu passar jag på att önska båda lagen lycka till i kommande seriespel. För egen del går jag in i flera veckors radioskugga då jag ska genomgå en höftledsoperation. Att missa den lokala fotbollens förehavanden är besvärande för mig men i denna situation måste jag ändå prioritera bort den för stunden. Hörs, tja!