DM föder drömmar om Europa

Vägen till Europa för DM-spelande herrlag i Sörmland är lång. Mycket, mycket lång. Men likväl så kan avancemang via DM och sedan i Svenska Cupen leda till just denna destination. Fantastiskt. Nu tror jag knappast att en endaste spelare i Sörmland går i de tankarna men lite kittlande är det ju att fantisera i den riktningen. Om man inte är damspelare förstås, de kan vinna Svenska Cupen hur mycket de vill men någon plats i en europeisk cup kommer de inte att få.

IFK Nyköping och Runtuna IK i DM-gruppfinal på Rosvalla

Lördagsförmiddagen bjöd på gruppfinal i DM-grupp 3 då Runtuna IK välkomnade IFK Nyköping till Rosvallas konstgräsplan A. Dagen till ära dränkt i bedrägligt solsken eftersom temperaturen var måttlig och vindarna omåttliga. Södermanlands DM spelas i ett gytter av åtta grupper där Runtuna och IFK haft sällskap av Skogstorps GoIF och Hälleforsnäs IF i sin grupp. I lagens tredje match stod gruppsegern på spel för Runtuna och IFK och man kan konstatera att det var nivåskillnad mellan lagen. IFK som tillhör division 4 var klassen bättre än division 5-spelande Runtuna.

Rosvalla, KGA, läktare, fotbollspublik, vindpinat

Det var aldrig något snack i denna match där IFK Nyköping via målskyttarna Jesper Lindberg (2 mål), Zean Ståhl Malabanan och Amir Strukan redan i halvtid ledde med 4-0. Och trots att Runtuna fick lite mer att säga till om i andra halvleken så blev det inga fler mål i matchen.

IFK Nyköpings DM-äventyr fortsätter nu med ett möte mot United IK Nordic. De sistnämnda såg jag på ett frostigt Häradsvallen den första advent när de spelade mot TVSK. Via United IK Nordic ligger sedan vägen öppen för IFK Nyköping där de i slutänden kan få möta Manchester United eller något annat brittsikt skitlag ...

För mig var lördagens DM-match säsongspremiär med kameran. Mycket sport har det blivit 2022 men inte någon fotboll. Härligt att komma utomhus för att fota sport, härligt att hålla sig inom komfortzonen och härligt att återse alla bekanta ansikten runt vår lokala fotboll.

Jag har valt ut 130 matchbilder som du hittar HÄR >>>

På återseende!

U12-lag gör upp om bandytitel

Det har varit ett par stökiga år för idrotten i skuggan av pandemin. Nu är det äntligen full fart och cup-arrangemangen radas upp. I den fina bandyhallen på Backavallen anordnar Katrineholm Bandy för andra helgen i rad en ungdomscup. Råby Skoog Cup för U12-lag rullar på lördagen den 19/3 till söndagen den 20:e. Strålande vårsol utomhus, krispig kyla inne i Kronfågel Isarena.

Blåröda Katrineholm Bandys U12-lag är ett av totalt åtta lag som spelar Råby Skoog Cup

Jag åkte till Katrineholm för att vara med från allra första början. Avsikten var att fota de fyra första matcherna vilket skulle täcka in samtliga deltagande lag. De åtta tävlande lagen fördelades i två grupper för att spela sina 9-mannamatcher i 2x20 minuter. Följande lag ställde upp:

Grupp 1: Hammarby IF, Katrineholm Bandy, TB Västerås samt IFK Vänersborg

Grupp 2: Helenelunds IK, Köpings IS, Sandvikens AIK samt Västerås SK

Katrineholms finfina bandypalats på Backavallen

I skrivande stund återstår endast finalen att spela. Den börjar klockan 13:10 på söndagen och där möter Vänersborg och Sandviken varandra. Två lag som imponerade i sina första matcher under lördagen. För den som vill se hur alla resultat utfallit under cupen kan jag tipsa om följande länk:

Resultat Råby Skoog Cup 2022

 Riggat för 9-manna

Mitt urval av bilder landade på knappt 300 stycken. Förhoppningsvis är detta material till nöje och glädje samt som minneshjälp för den som i framtiden vill bli nostalgisk. Du hittar bilderna HÄR >>>

Stort tack för all bandyunderhållning som bjöds av alla entusiastiska deltagare under lördagsförmiddagen!

Träningsform för den som vill bli stark på riktigt

Det finns visserligen en kommersiell anstrykning i begreppet crossfit men likväl är det numera synonymt med träning för den som vill bli stark på riktigt. Här handlar det om funktionell styrka, uthållighet och teknisk förfining. Mjölksyre-tålighet kan nog vara bra också. Och ett jädra pannben för den som vill ta steget från träning till tävling. Och tävlingar finns det, bl.a. genom de s.k. Open-tävlingar som arrangeras.

Lördagen den 12/3 var det dags för den tredje och avslutande Open-deltävlingen på Crossfit Solid i Nyköping. Jag var där och fick mjölksyre-känning bara av att se utövarna göra sina olika moment.

Crossfit Solid i Nyköping ligger i Kungshagens industriområde

Med tanke på det stora åldersspannet bland deltagarna i lördagens tävling så skulle jag kanske kunna förledas att tro att crossfit som träningsform är något som även jag skulle kunna testa. Men nej, jag är definitivt inte rätt kandidat. Även om jag tränar varje dag i veckan så kallas min PT för sjukgymnast och mina övningar för rehabilitering. Min titanhöft skulle självantända av detta. Dessutom har min överkropp en muskelmassa som med nöd och näppe hjälper mig att hålla mig upprätt och svälja, just about it.

Interiören hos Crossfit Solid i Nyköping

IK Tuns fotbollsdamer tillbringade ett antal svettiga träningspass hos crossfit-vurmarna i vintras. Och jag tror att Amanda Johansson ska ha kredd för detta. Apropå fotbollsspelare så får jag erkänna att de enda individerna jag kände igen inne på gymmet i lördags har fotbollsbakrund. Men det var inte heller deras förtjänst att jag var där, det ska istället skyllas på äldsta dottern Emma som sedan en tid tillbaka tränar hos Solid. Hon visste dessutom hur hon skulle undvika att grimasera framför mina kameror, hon gjorde sitt försök på denna omgångs Open-utmaning redan under fredagen.

Emma Jansson agerar domare till en av atleterna i heat 4

Om jag förstått upplägget korrekt så släpptes de tre olika övningarna som ingick i deltävling tre klockan 00.00 natten mellan torsdag och fredag. Några gjorde uppenbarligen sina försök under fredagen men tyvärr saknades ändå en del namn under lördagens fem genomförda heat (med max 5 deltagare i varje heat).

En av Crossfit Solid Nyköpings frontfigurer är Jonathan Palmqvist

Ett heat pågick denna gång i 12 minuter. Och på denna tid skulle de tävlande göra ett antal godkända repetitioner på räcket (pullups/chins, fråga mig inte om skillnaden ...), ett antal dubbelhopp med hopprep samt därefter några gruvligt jobba lyft med skivstången. Och sedan började de om igen. Inte ens för den vältränade såg det lätt eller smärtfritt ut. Återigen; crossfit är styrka, uthållighet, teknik och motorik. Och dessa tre övningar är endast några av alla som de håller på med i crossfit-sammanhang.

Ännu en Jansson på gymmet, Ella Jansson i detta fall

Jag tar med mig den familjära stämning som rådde inne på Crossfit Solid i Nyköping. De stöttade, pushade och brydde sig om varandra. Även om tävlingarna kan ses som en morot för vissa så räcker antagligen regelbundna träningar hos dem väldigt långt för ett bättre välbefinnande. Och folkhälsan ska vi ju värna om, eller hur?!

Jag tackar för möjligheten att fota denna del av världen som jag inte tidigare haft någon inblick i. Många sköna bilder blev det men de får först och främst stanna bland deltagarna i lördagens tävling.

Lärotid för IFK Nyköpings handbollsdamer

Denna säsong har IFK Nyköping kunnat ställa ett damlag på benen i handboll. Utmärkt. Sedan är det naturligtvis så att det är ett stort steg från ungdoms- och juniorhandboll till seniornivån men någonstans måste man ju börja, eller hur? Jag nöter knappast sönder handbollsgolvet med mina fotografiska bevakningar men minns ett tillfälle med IFK:s damlag i anrika Sporthallen i januari 2014. Det var ju onekligen ett tag sedan ...

Söndagens match i Rosvallas fina A-hall mot Vadstena HF var hur som helst ett trevligt återseende då damhandbollen kom till stan. IFK Nyköping kämpar på i division 3 Mitt Södra (handbollen måste jobba på sina serienamn som ju slår knut på sig själva). Med två matcher kvar ser det ut som att de har möjlighet att knipa sjätteplatsen av åtta deltagande lag.

IFK Nyköpings Elin Kjell blev målbäst i sitt lag med sina sju mål

På pappret såg söndagens match ut att bli svår i och med att Vadstena HF mer än dubbelt så många poäng som IFK. Men det var inget som märktes i inledningen av matchen, med knappt sju minuter spelade ledde hemmalaget med 4-1. En timeout för gästerna rätade upp den som skevade och i halvtidspausen stod det 8-10 på resultattavlan.

Rosvallas A-hall redo för den andra halvleken i handbollsmatchen

När knappt 13 minuter spelats av halvlek två stod det 10-14 men sedan rann det iväg och IFK kunde se sin motståndare glida ifrån till 15-26 när 60 minuter var spelade. Jag skulle vilja ge extra beröm till Olivia Hällegard i IFK-målet samt till Elin Kjell som kom till matchstart med nr 15 på tröjan för att sedan avsluta med nr 22. Elin var riktigt vass framåt och tröjskiftet kan förklaras med ett visst blodflöde som inte gjorde sig så bra på den annars vita matchtröjan. Handboll är inte för veklingar.

Du hittar ett drygt 100-tal bilder i mitt bildgalleri HÄR >>>

Lycka till i fortsättningen!

Nyköpings SK bjöd på både entré och underhållning

Med IFK Nyköpings handbollsherrars division 1-haverimatch förra fredagen i färskt minne närmade jag mig Rosvalla veckan senare för ännu ett division 1-äventyr. En annan sport men snarlika förhållanden. Hockeykrigarna i Nyköpings SK skulle möta ett sämre placerat lag, precis som IFK i handbollen för en vecka sedan. NSK hade dessutom förlorat mot Kumla HC under onsdagskvällen vilket också var illavarslande. Handbollen bjöd sin publik på entrén vilket även hockeyn gjorde för sin Hockeyfest. Skulle det bli lika glest på läktarna som för IFK?

En match när Daniel Bergqvist gör mål liggande borgar för en bra match

Kumla Hockey är säkerligen trötta på alla fängelsereferenser men sanningen är att om de inte suttit på botbänken så mycket som i fredagens match hade de gett sig själva betydligt bättre förutsättningar. När en av deras backar halvt uppgivet under ett byte i tredje perioden suckande utbrister "Jag hatar utvisningar!" förstod jag att det tärde då någon alltid satt frihetsberövad. Laget och tränarna ska ändå ha en eloge för sitt goda humör, inte förrän på slutet blev de lite högljudda vid ett par av utvisningarna.

Glädjande och inspirerande med 1253 åskådare på läktarna i Stora hallen

Det är lätt att känna sympatier för Nyköpings SK som ända sedan Gripen-tiden brunnit lite extra för sina matcharrangemang. Allra mest då den årliga Familjedagen arrangerats. I pandemins och restriktionernas skugga har det varit omöjligt att ro iland detta men fredagens match gav ändå tillbaka lite av känslan som finns runt ishockeyn i stan. VIP-hyllan var propp, supporterklubben Gryphons gav liv åt tillställningen från klacksektionen, surret var lite extra helt enkelt. Och man lät alla barn- och yngre ungdomslag chansen att visa upp sig på isen före matchen och i periodpauserna. Vilken grej för de yngsta lirarna!

Klubb-gemyt när isen fylldes av unga ishockeylirare

Om det fanns något nervöst och tveksamt hos hemmalaget så försvann det tidigt i matchen. Albin Ivarsson-Hamberg löste nervknutar på löpande band i första perioden och placerade sitt lag i förarsätet med sitt hattrick och ledning 3-0 efter de första 20 spelade minuterna. Mål av Albin i 7:e, 9:e och 20:e matchminuterna. Däremellan kunde hemmalaget rida ut stormen då de fick klara sig i 4 mot 5-läge under 5 minuter i samband med Sören Dietz Larsens matchstraff efter 08:16. Kumla tog inte chansen under de två övriga NSK-utvisningarna som kom innan 60 minuter var spelade.

Albin Ivarsson-Hamberg, hyfsat bra och viktig för Nyköping mot Kumla under Hockeyfesten

När den andra perioden spelats stod det 6-2 på resultattavlan. Sett till dominansen från Nyköpings SK:s sida borde den perioden snarare ha slutat 6-0 än 3-2. De var klassen bättre än sin motståndare denna gång, oaktat powerplay eller inte. Den tredje perioden blev mållös men det handlade nog om viss oskärpa hos hemmaspelarna eftersom de fortsatte att skapa massor framåt. Skottstatistiken landade på totalt 50-29. En stabil insats av Sebastian Wagner i NSK-kassen även om han inte utsattes för övermänskliga prövningar denna gång.

Utöver Albins tre mål i första perioden gjordes Nyköpings mål av John Moberg, Daniel Bergqvist och Elias Jacobs.

Det ska mycket till att Nyköpings SK på sina tre återstående matcher i vår-serien kan lämna mittenskiktet och nå en playoff-plats. Sannolikt rundar de av säsongen tidigt. Å andra sidan slipper de förlänga serien i en negativ kvalserie så den belastningen slipper de trots allt. I den gruppen hittar vi bl.a. Eskilstuna Linden och det är väl bara att hoppas att länskonkurrenterna kan bibehålla sin division 1-plats när säsongen är till ända.

Jag gjorde vad jag kunde för att dokumentera matchen och matcharrangemanget som var lite extraordinärt denna gång. Du hittar mina 180 bilder HÄR >>>

Tack för denna gång och lycka till i avslutningen av hockeysäsongen 2021/22.

Inte bra någonstans IFK

Det är nästan exakt två år sedan jag senast fotade en handbollsmatch. Jag får backa tillbaka till den 28/2 2020 och sedan kom det en pandemi emellan. Förra säsongen blev det inte mycket med och denna säsong har jag försökt återhämta mig efter min trassliga höftledsoperation. IFK Nyköpings handbollsherrar har haft det tufft när de tävlat, trenden de senaste åren har varit nedåtgående. Bärande spelare har försvunnit och poängen har uteblivit. Med endast några omgångar kvar av denna säsong ligger laget mellan de jobbiga strecken för negativt kval. Men en seger under fredagskvällen mot sämre placerade Skuru IF skulle ge kontakt med laget ovanför strecket.

Tufft för IFK Nyköpings handbollsherrar mot Skuru IF på Rosvalla under fredagen

Gratisentrén skulle normalt sett ha dragit en hel del publik. Nyköping har handbollstraditionen men efter två års restriktioner har inte idrottspubliken hittat tillbaka till arenorna nu när det äntligen är fritt fram igen. Denna fredag var det 235 åskådare på läktarna i A-hallen och frånsett några bortasupportrar var det en snopen och lätt plågad publik som lämnade hallen efter 60 spelade minuter. Det här var sannerligen inte bra av IFK, inte bra någonstans. Tyvärr.

Traditionell handbollsfredag i IFK Nyköpings regi

Matchen avgjordes redan i inledningen. Några brända straffar för hemmalaget och gästernas målvakt fick ett övertag som gjorde att han resten av matchen kunde briljera. Efter drygt 10 minuters spel gjorde IFK sitt första spelmål fram till 2-6. I halvtidspausen stod det 8-16 på resultattavlan. Drygt halvvägs in i andra halvlek hade vi 13-26 innan gästerna slog av på takten och hemmalaget fick lite mer att säga till om. När matchen var slut lyste 19-28 på tavlan.

Insatsen lovar inte gott för fortsättningen. Nu handlar det om att lyckas hålla sig kvar på kvalplatsen för IFK och sedan repa mod till kommande kvalspel mot hungriga motståndare.

Du hittar mina bilder från handbollsmatchen HÄR >>>

Jag håller båda tummarna för IFK:s handbollsherrar!

Katrineholm Bandy bjöd på målfest

Katrineholms allsvenska bandylag av årgången 2021/22 liknar i mångt och mycket flera av de begagnade bilar jag ägt genom åren. Inte helt pålitliga och man har inte alltid vetat om de ska komma igång eller ta sig i mål. Men när allt rullar och går som det ska är det ändå jädrigt trevliga åkturer som bjuds. (Utom när det handlat om Ford men det är en helt annan historia ...)

Bandyskoj i Katrineholm under lördagseftermiddagen

Hemmaklubben Katrineholm Värmbol BS bjöd under lördagen på gratis entré och hoppades på att den tillströmmande publiken skulle lägga grindslanten i insamlingsbössan "Min stora dag". Matchen mot Västanfors IF gick under annonsnamnet "Min stora match" och förhoppningsvis drog arrangörsklubben in många välkomna bidrag.

Min stora match, en insamling med behjärtansvärt syfte

Katrineholmspubliken har sedan invigningen av den nya bandyhallen på Backavallen inte haft många chanser att restriktionsfritt gå och kolla allsvensk bandy. Faktum är att lördagens match var blott den andra där det varit fritt fram för alla och envar. Onsdagen den 9/2 spelades den första och det slutade med förlust mot TB Västerås. När den tidiga lördagseftermiddagen bjöd på härlig nysnö och livgivande solsken hade i alla fall jag varit beredd att ge några hundralappar för att få uppleva bandymatchen utomhus. Men det är nog inte meningen att jag ska få som jag vill bara för att solen skiner. Under mitt besök lärde jag mig dessutom att bandyhallen inte alls är norra Europas kallaste plats för den ligger visst i en motsvarande islada i Rättvik. Så det så.

Kronfågel Isarena i solskenet på Backavallen

Katrineholm Bandy ligger skrynkligt till i årets bandyallsvenska. Indragna i striden kring det negativa kvalstrecket, något som inte är helt förunderligt om man ser hur oerhört många mål som laget släppt in i årets seriespel. Det finns två lag som med något mål tillgodo är sämre och de ligger väldigt sist i tabellen. Det ena av dessa lag är Västanfors IF, lördagens gäster. Att möta lag som ligger sämre till har inte varit någon framgångsfaktor för Katrineholm under säsongen och inte ens i ledning 7-3 efter första halvleken tordes jag tro på hemmaseger. Det blev ju mål bara något av lagen kom tillräckligt långt in på motståndarnas planhalva denna lördag.

376 åskådare räknades in till säsongens sista hemmamatch för Katrineholm

Att man lyckades dra ifrån och vinna med hisnande 13-5 var givetvis befriande för Katrineholms-spelarna och dess tränarstab. Nu återstår en spänd väntan när alla andra lag ska spela ikapp i det Corona-sönderstyckade spelschemat. Katrineholm var under lördagskvällen tillsammans med tre andra lag de enda som spelat 23 matcher av 24. Att vänta och hoppas att jagande lag bakom inte ska komma ikapp är nervslitande och i sista omgången den 5/3 ska Katrineholm ta sig an seriesuveränerna Gripen Trollhättan BK på bortais.

Hemmalagets mål gjordes av; Gustav Mattsson (5 mål!), Eric Lisell (3 mål), Olle Ekholm, Jesper Ekström, Niklas Eriksson (vilken underbar soloprestation), Joakim Olofsson samt Alexander Strand.

Jag gjorde vad jag kunde för att dokumentera Min stora match och du hittar mina 200 bilder HÄR >>>

Tack för det som bjöds och lycka till i kampen om fortsatt spel i Bandyallsvenskan!